I den här studien har vi undersökt två områden som enligt vår erfarenhet är kontroversiella i skolan, de nationella proven och dokumentation. Vi har funnit många intressanta resultat och gemensamt reflekterat över både vilket behov skolan har av de nationella proven i årskurs 3 och hur dokumentationen utifrån proven används. I studiens titel ifrågasätts om de nationella proven i
57 svenska i årskurs 3 är ett stöd för utformningen av insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi finner i detta arbete att de nationella proven i svenska kan vara ett av många
bedömningstillfällen som speciallärare och lärare kan använda som stöd vid utformningen av insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessvärre visar våra resultat att de inte tas tillvara i de tidiga årskurserna.
Forskningen visar att de nationella proven inte är fullvärdiga som sorteringsinstrument (Herkner, 2011; Levlin, 2014). Det finns också risk för att elever underpresterar på grund av bristande likvärdighet vad gäller anpassningar vid provtillfällen (Bagger, 2015) och ovana att vara provdeltagare (Kousholt, 2015). Dock ägnas mycket tid åt provens genomförande och det som framkommer tas inte tillvara, menar vi. Vi har även reflekterat över det stora arbete som läggs ner i skolor på att utveckla elevernas färdigheter och förmågor och att detta inte visar sig i de
dokument vi studerat.
Vi har studerat dokumentens talhandlingar och fått insikt om betydelsen av att tydligt definiera och formulera vilka behov som finns och vad insatserna innebär för att elever ska kunna mötas i sin proximala utvecklingszon av lärare och annan personal. Enligt oss kan det finnas ett behov av att skolpersonal, som formulerar talhandlingar i dokument, får kompetensutveckling i betydelsen av dokumentation överlag samt hur talhandlingar bör formuleras för att kunna vara det verktyg det är tänkt att vara i verksamheten.
Vår slutsats utifrån den här studien är att det är värdefullt att arbeta på flera fronter samtidigt för att kunna stödja elever i läs- och skrivsvårigheter vad gäller läsförståelse. Vi vill poängtera betydelsen av att ta tillvara alla tillfällen till lärande bedömning i läsförståelse samt att utifrån denna utforma relevanta och aktuella insatser. Därmed kan de nationella proven användas som ett stöd vid utformningen av insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det är även betydelsefullt att insatserna dokumenteras och därefter förs vidare genom en tydlig och beskrivande
dokumentation för att underlätta vid övergångar mellan årskurser och stadier. Slutligen vill vi betona att det är av yttersta vikt att aktivt arbeta språkutvecklande i undervisningen och på så sätt ge underlag för en god kunskapsutveckling i alla ämnen för elever i läs- och skrivsvårigheter.
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare (Reichenberg, 2014, s. 12).
58
REFERENSER
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och
hinder. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (2009). Elevdokumentation - om textpraktiker i
skolans värld. Stockholm: Liber.
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis.
Bagger, Anette (2015). Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje
skolåret. Umeå: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Diskursanalys. i Göran Bergström, & Kristina Boréus (Red.), Textens mening och makt (ss. 353-415). Lund: Studentlitteratur. Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2015). Diskursanalys. i Andreas Fejes, & Robert Thornberg
(Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 90-114). Stockholm: Liber. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlström, Margareta (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. i Brita Ericson (Red.), Utredning av läs- och skrivsvårigheter (ss. 91-145). Lund: Studentlitteratur. Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fouganthine, Anna (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet.
Frykholm, Clas-Uno (2007). Pedagogiska konsekvenser. i Myndigheten för skolutveckling, Att
läsa och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (ss. 101-120). Stockholm: Liber.
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur, & Nilholm, Claes (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En
enkätstudie. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Specialpedagogik.
Karlstad: Karlstad universitet.
Herkner, Birgitta (2011). Läsutveckling i årskurs 2-6 belyst genom standardiserade test och
nationella provet i svenska i årskurs 3. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen,
Stockholms universitet.
Hoover, Wesley A., & Gough, Philip B. (1990). The simple view of reading. Reading and
59 Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd. Doktorsavhandling, Umeå.
Isaksson, Joakim, Lindqvist, Rafael, & Bergström, Erik (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. Euroean Journal of
Special Needs Education, 22:1, 22(1), 75-91. doi:10.1080/08856250601082323
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Kousholt, Kristine (2015). Vidensformers legitimitet i skolepraksis. Nordic Studies in
Educatione(3-4), 168-183.
Lahdenperä, Pirjo (1997). Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av
åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag.
Levlin, Maria (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Umeå: Print & Media.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lundahl, Christian (2009). Varför nationella prov? - framväxt, dilemman, möjligheter. Lund : Studentlitteratur.
Lundahl, Christian (2010). Nationella prov - ett redskap med tvetydiga syften. i Christian Lundahl, & Maria Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan - praktik,
principer, politik (ss. 223-238). Lund: Studenlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2014). God läsutveckling. Kartläggning och övningar.
Stockholm: Natur och Kultur.
Myrberg, Mats (2007a). Dyslexi - en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Myrberg, Mats (2007b). Läs- och skrivsvårigheter. i Myndigheten för skolutveckling, Att läsa
och skriva - forskning och beprövad erfarenhet (ss. 73-100). Stockholm: Liber.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber. Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.
Rienecker, Lotte & Stray Jörgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber. Runström Nilsson, Petra (2015). Pedagogisk kartläggning. Att utreda och dokumentera elevers
60 Sanches-Ferreira, Manuela, Lopes-dos-Santos, Pedro, Alves, Silvia, Santos, Miguel, & Silveira-
Maia, Mónica (2013). How individualised are the Individualised Education Programmes (IEPs): an analysis of the contents and quality of the IEPs goals. European Journal of
Special Needs Education, 28(4), 507-520. doi:10.1080/08856258.2013.830435
SFS 2010:800. (u.d.). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtat från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-
2010800_sfs-2010-800/ Hämtad den 09 02 2015
SFS 2011:186. (u.d.). Examensförordning , bilaga 2. Stockholm. Hämtat från
https://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20110186.pdf Hämtad den 26 april 2016
Skolinspektionen. (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan Kvalitetsgranskning
Rapport 2011:8. Skolinspektionen: Stockholm.
Skolinspektionen. (2015). Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och
intresse. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtat från
www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgra nskningar/2015/las-skriv/las-skrivundervisning-kortrapport.pdf Hämtad den 13 03 2016 Skolinspektionen. (2016). Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som
andra språk i årskurserna 4-6. Granskningsrapport. Hämtat från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-
inspektion/kvalitetsgranskning/svenska- 2015/slutlig-rapport-2016-1-svenska-4-6.pdf
Hämtad den 15 mars 2016
Skolverket. (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011a). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013a). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga
individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013b). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Hämtat från
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3134.pdf%3Fk%3D3134 Hämtad den 20
Februari 2016
Skolverket. (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
61 Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar
och
särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014c). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer. Hur övergångar kan
främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2015). Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, vt 2015. Bedömningsanvisningar. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Formativ bedömning - bedömning för lärande. Hämtat från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/formativ-
bedomning-1.100681 Hämtad den 13 05 2016
Skolverket. (2016b). Provresultat. Hämtat från Skolverket
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/provresultat Hämtad den 01 februari 2016
SOU 1974:53. (u.d.). Skolans arbetsmiljö. Betänkande av utredningen om skolans inre arbete/SIA. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups förlag.
Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. i Andreas Fejes, & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (ss. 256-278). Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber.
Tjernberg, Christina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad
studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen,
Stockholms universitet.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur och Kultur.
Westlund, Barbro (2010). Bedömning av och för läsförståelse. i Christian Lundahl, & Maria Folke-Fichtelius (Red.), Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik (ss. 185- 196). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Hämtat från www.vr.se. Hämtad den 20 januari 2016
62 Wolff, Ulrika (2006). Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser. Dyslexi - aktuellt
om läs- och skrivsvårigheter, 1, ss. 8-11.