Vi har under vårt arbete med vår studie reflekterat över att mönstret i klassrummet när det gäller vilka frågor som ställs och varför de ställs inte nämnvärt förändrats sedan Hargies sammanfattning av forskningen som sträckte sig mellan 1940 – 1973. Hargies resultat speglar i hög utsträckning våra resultat från 2019. Skolan och samhället har trots allt genomgått stora förändringar under dessa år. Varför har inte kommunikationsmönstret i klassrummet
förändrats i samma utsträckning?
I vår begränsade studie kom vi fram till att lärare ställer slutna frågor som enligt forskningen (Hargie, Karlsson & Wenngren, Sundari) inte utmanar eleverna. Vi anser att lärare behöver utbildning för att skapa en pedagogisk medvetenhet i hur vi hanterar frågeställningar i
undervisningen. Vad är syftet med mina frågor och hur kan jag variera mina frågor för att alla elever ska utvecklas efter sin optimala förmåga, allt enligt Vygotskijs proximala
utvecklingszoner. Vi ser precis som Jensen (2009) en stor utvecklingspotential när det gäller frågebaserat lärande. Allt för att skapa en medvetenhet hos lärarna kring frågors möjligheter till lärande hos eleverna. Det finns mer att utveckla när det gäller detta område.
En naturlig fortsättning på vår studie vore att undersöka om det skulle bli samma resultat om studien genomfördes på de nationella programmen i gymnasiet. Hur ser interaktionen ut i gymnasieskolans klassrum med tanke på klasstorlekar? Hur påverkas undervisningen när ämneslärarna har många olika undervisningsgrupper? Kan man skapa goda relationer till alla elever? Hur förhåller sig lärarna i gymnasieskolan till de olika frågetyperna? Kan det vara så att det blir fler slutna faktafrågor eller blir frågetyperna på en högre kognitiv nivå alltså processfrågor och generaliseringsfrågor?
Ett annat intressant förslag på vidare forskning vore att fokusera på elevernas frågor i klassrummet. Vi fann att övervägande frågeställningar handlade om att få bekräftelse av läraren att de gjort rätt eller uppfattat saken rätt.
Referenser
Ahlberg, A. (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Al-Zahrani,M.Y & Al – Bargi,A.(2017) The impact of teacher questioning on creating
interaction in EFL: A discourse analysis. English language teaching, Vol 10, No 6, 135 – 150. Andersson, A-L., Wilder, J. (2015). Swedish Classroom Communities Including Learners with Mild Intellectual Disabilities: Lower Secondery Scool. Nova Science Publishers, Ink
(2015), 111-133
Aspelin, J.(2013, november) I mötet sker lärande. Specialpedagogik. Tillgängligt:
https://specialpedagogik.se/i-motet-sker-larandet/
Bron, A; Lönnheden, C. (2010). Lärande utifrån symbolisk interaktion. I: A, Bron, & L,
Wilhelmson (Red.), Lärprocesser i högre utbildning. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber
Buli – Holmberg, J. & Jeyaprathaban,S(2016)Effective practice in inclusive and special needs education. International journal of special education, Vol31(no1),119 – 134
Clark, D & Clark, B. (2002) Hur arbetar duktiga lärare? Några erfarenheter från Australien.
Nämnaren 29 (4), 3-10.
Einarsson,C.(2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Education and Psychology, ISSN 1102-7517 ;
92)Linköping.Tillgänglighet: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:253065/FULLTEXT01.pdf
Eriksson-Gustavsson, A. (2014). En särskola i förändring [Elektronisk resurs] En studie om
specialpedagogiskt reformarbete. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap
och lärande:
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136 – 142. Hämtad från
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803
Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: teori och praktik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hargie, OWD.(1978) The importance of Teacher Questions in the classroom. Educational
research.20(2), 99-102.
Hargie, O. (2011). Skilled interpersonal communication. (5. ed.) London: Routledge.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Infoteket om funktionshinder, hämtat från:
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Kognition/Vad-ar- kognitiva-svarigheter-och-vad-kan-underlatta/
Jensen, M. (2009). När frågan är svaret [Elektronisk resurs] en filosofisk-pedagogisk
undersökning om att arbeta enligt frågebaserat lärande. Högskolan i Borås, Institutionen för
pedagogik.
Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jensen, E., Jensen, E. & Løw, O. (2011). Pedagogiskt ledarskap: om att skapa goda
relationer i klassrummet. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning
Jobér, A. (2015). Social klass i skolan: det kompensatoriska uppdraget. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Karlsson, E. & Wennergren, A. (2014). Att använda elevsvar i undervisningen [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och lärande. (13, 53-66). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-26647
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Hämtat från: http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf
Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Marshall, J. C., Smart,J. & Horton, R.M.(2012) The design and validation of EQUIP: an instrument to assess inquiry-based instruction. International Journal of Science and
Mathematics Education, vol 8,299 - 321
Mead, G.H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos.
Meisuri, T. Silvana Sinar, Busmin Guring, T. Tyrhaya Zein (2018). The Classroom
Interaction Patterns in Bilingual Classromm at Junior High School in Medan City. Hämtat
från: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1190549.pdf
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2007): Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Piaget, J. (1974). Sociologiska förklaringar. Lund: Studentlitteratur Psykologiguiden, hämtat från:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20f%C3%B6rm%C3 %A5ga
SFS 2011:186. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Smart, Julie B.; Marshall, Jeff C. (2012) Interactions between classroom discourse, teacher Questioning, and student cognitive engagement I middle school science. Journal of Science
Teacher Education, v24 n2 p249-267
Skolverket (2013) Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Frizes.
Solheim, K., Ertesvåg, S.K., Dalhaug Berg, G.(2018). How teachers can improve their classroom interaction with students: New findings from teachers themselves. Journal of
Sundari, H.(2017)Classroom interaction in teaching english as foreign language at lower
secondary schools in Indonesia. The Faculty of Language and Arts, Universitas Indraprasta
PGRI, Jalan Nangka No. 58 C, South Jakarta, Indonesia
Hämtad från: https://eric.ed.gov/?q=hanna+sundari&pr=on&id=EJ1164991 Sverige. Skolverket (2013). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket
Söderman, L. & Antonson, S. (red.) (2011). Nya Omsorgsboken. (5., [helt omarb., nya] uppl.) Malmö: Liber.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie.
Vygotskij, L.S. (1981). Psykologi och dialektik: [en antologi]. Stockholm: Norstedt. Wheeler, L. (2008) Kurt Lewin. Social and personality Psychology compass. 2/4. 1638 – 1650.
Wright, M.V. (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H. Meads teori om
människors intersubjektivitet. Diss. Stockholm: Univ.. Göteborg.
Årsrapport 2017 - Strategier för kvalitet och helhet i utbildningen [Elektronisk resurs].
Bilaga 1