I resultatet i vår studie saknas i stort sett biologiska/medicinska förklaringar till att elever befinner sin i matematiksvårigheter trots att arbetet med att identifiera och åtgärda har en tydlig kategorisk prägel. Det skulle vara intressant att undersöka vidare vilka orsakerna till detta är. Kanske vill speciallärarna arbeta på annat sätt för att möta elever i
matematiksvårigheter utifrån att de ser relationella orsaker. Hur kommer det sig då att de inte gör det? Eller väljer speciallärarna att inte beskriva kategoriska orsaker då de upplever att de
förväntas ha ett relationellt synsätt? Alla respondenter är färgade av sin omgivning och det skulle vara intressant att undersöka hur den påverkar speciallärarnas synsätt och arbete. Vi finner det intressant att tidsaspekten influerar studiens alla frågeställningar. Tiden påverkar speciallärares möjligheter att arbeta med att identifiera elever i svårigheter. Tiden beskrivs vara en variabel som kan orsaka matematiksvårigheter för elever. Tiden beskrivs även påverkar arbetet med att möta elever i matematiksvårigheter. Eftersom tiden ses som en så stor påverkansfaktor skulle det vara intressant att lyfta och vidare undersöka om det är möjligt att ha uppsatta kunskapskrav som alla elever ska nå vid bestämda tidpunkter och samtidigt kunna se till varje individs behov i inlärningen. Hur får vi de tre stora myndigheterna, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen att samarbeta kring elevers utveckling och ställa krav som är rimliga för elever att uppnå utifrån varje individs förutsättningar och utan att hela tiden påverkas negativt av tidsaspekten?
Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Björnström, M. (2012). Värt att veta om dyskalkyli. Stockholm: Natur och kultur. Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Butterworth, B., & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli: Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Dowker, A. (2004). What works for Children with Mathematical Difficulties? Research
Report RR554. Nottingham: DfES Publications.
Dowker, A. (2005). Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 324–332.
Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området: En kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad: Karlstads universitet.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015a). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red). (2015). Handbok i kvalitativ analys. (s.16–41). Stockholm: Liber. Fejes, A., & Thornberg, R. (2015b). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red). (2015). Handbok i kvalitativ analys. (s.256–278). Stockholm: Liber.
Fuchs, L. S., Compton, D. L., Fuchs, D., Paulsen, K., Bryant, J. D., & Hamlett, C. L. (2005). The Prevention, Identification, and Cognitive Determinants of Math Difficulty. Journal of
Gersten, R., Jordan, N., & Flojo, J.R. (2005). Early Identification and Interventions for Students With Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities. 38(4), 293–304. Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: Effekter av undervisningsansvar i det
flerspråkiga klassrummet. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet, Institutionen för
didaktik och pedagogisk profession.
Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/26669
Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns ”problem” i skolans värld: En
undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45 – 1988/89. Doktorsavhandling.
Uppsala: Acta Universitates Upsaliensis.
Häggblom, L. (2000). Räknespår. Nämnaren, tidskrift för matematikundervisning. 4, 17–20. Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för
elever i behov av särskilt stöd. Doktorsavhandling. Umeå universitet, Institutionen för socialt
arbete.
Kadosh, R.C., Dowker, A., Heine, A., Kaufmann, L., & Kucian, K. (2013). Interventions for improving numerical abilities: Present and future. Trends in Neuroscience and Education. 2, 85-93.
Ketterlin-Geller, L., Chard, D., & Fien, H. (2008). Students Making Connections in Mathematics: Conceptual Mathematics Intervention for Low-Performing. Remedial and
Special Education. 29(1), 33-45.
Kroesbergen, E.H., & Van Luit, J.E.H. (2003). Mathematics Interventions for Children with Special Educational Needs. A Meta-Analysis. Remedial and Special Education. 24(2), 97- 114.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, M. (2015). Orchestrating mathematical whole-class discussions in the problem-
solving classroom – Theorizing challenges and support for teachers. Doktorsavhandling.
Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:865533/FULLTEXT02.pdf Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik: Om resonemang och matematikuppgifters
egenskaper. Doktorsavhandling. Karlstad universitet, Institutionen för pedagogiska studier.
Hämtad från: http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/larande-i-matematik-om- resonemang-och-matematikuppgifters-egenskaper/h
Lithner, J. (2013). Learning mathematics by creative or imitative reasoning. I A. B. Fuglestad, (Ed.), Special needs education in mathematics. New trends, problems and possibilities: (s.15-
32). Kristianstad: Portal Books.
Ljungblad, A-L. (2016). Takt och hållning – En relationell studie om det oberäkneliga i
matematikundervisningen. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet, Institutionen för
pedagogik och specialpedagogik.
Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/41112
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning och svårigheter
att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs
universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: Matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets
komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Magne, O. (2002). Barn upptäcker matematik. Aktiviteter för barn i förskola och skola. Umeå: Specialpedagogiska institutet.
Magne, O. (2006). Historical aspects on special education in mathematics. Nordic studies in
Mathematics Education, 11(4), 7–35.
Matematikdelegationen. (2004). Att lyfta matematiken - Intresse, lärande, kompetens.
Betänkande (Statens offentliga utredningar 2004:97). Stockholm: Fritzes.
Hämtad från:
http://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/1e03188c1e54400ab455a6245cbc17de/att- lyfta-matematiken---intresse-larande-kompetens-sou-200497
Mazzocco, M. M. (2005). Challenges in Identifying Target Skills for Math Disability Screening and Intervention. Journal of Learning Disabilities. 38(4), 318 – 323. Hämtad från: https://doi.org/10.1177/00222194050380040701
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk
forskning i Sverige. 10(2), 124–138.
Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans
matematikundervisning. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Institutionen för
matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
Norqvist, M. (2016). On Mathematical Reasoning - Being told or finding out. Doktorsavhandling. Umeå universitet,
Olteanu, C. (2013). Learning study-modellen som aktivitet i matematikundervisningen. I Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 16–17 maj, 2013, Falun (s.1–14).
Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-25513
Opheim, L.G. (2013). Man-made difficulties in mathematics. I A.B. Fuglestad.
(Ed.), Special needs education in mathematics. New trends, problems and possibilities: (s.75-
85). Kristianstad: Portal Books.
Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs:
The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training.
Doktorsavhandling. Mittuniversitetet, Institutionen för psykologi.
Hämtad från: http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:905624/FULLTEXT01.pdf Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap – För lärande och undervisning i matematik.
En teoretisk bakgrund. Stockholm: Skolverket.
Runesson, U. (2011). Lärares kunskapsarbete – Exemplet learning study. I S. Eklund (red.),
Lärare som praktiker och forskare: Om praxisnära forsknings modeller. (s.7–17). Stockholm:
Stiftelsen SAF i samverkan med Lärarförbundet. Hämtad från:
http://www.stiftelsensaf.se/web/saf.nsf/file/792C121C80B543A7C12578480053F129/$FILE/ FUL5.pdf
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik.
Didaktisk tidskrift, 18(3), s.337–353.
Scherer, P., Beswick, K., DeBlois, L., Healy, L., & Opitz, E.M. (2016). Assistance of Students with Mathematical Learning Difficulties: How Can Research Support Practice?
ZDM: The International Journal on Mathematics Education, 48(5), 633–649.
SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Hämtad från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då: En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling. Umeå Universitet.
Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Skolverket. (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2016a). PISA 2015, 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3725
Skolverket. (2016b). TIMSS 2015. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 448. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3707
Taylor, B.R., & Fraser, B.J. (2013). Relationships between learning environment and mathematics anxiety. Learning Environ Resarch.16(2), 297-313.
Hämtad från: https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10984-013-9134-x
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to succeed. Alternative education for children and youth, 53(1), 2–7.
Hämtad från: https://eric.ed.gov/?id=EJ814412
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Östergren, R. (2013). Mathematical Learning Disability : Cognitive Conditions, Development
and Predictions. Doktorsavhandling. Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Bilaga 1: Missivbrev
Hej!
Vi är två lärare som läser Speciallärarprogrammet med inriktning mot matematikutveckling på Mälardalens högskola. Våren 2018 ska vi skriva ett självständigt arbete i specialpedagogik på avancerad nivå som avslutning på vår utbildning. Vi är intresserade av speciallärares arbete med och erfarenheter av elever i matematiksvårigheter.
Vi hoppas verkligen att du vill delta i en gruppintervju tillsammans med andra speciallärare, specialpedagoger eller lärare som arbetar inom det specialpedagogiska området. Samtalet kommer att ha fokus på ert arbete med elever i matematiksvårigheter. Vi har valt att använda gruppintervju för att få en bred bild av er samlade kompetens under ett avslappnat samtal. Gruppen kommer att bestå av 4–6 personer. Vi räknar med att intervjun tar cirka 60 minuter inklusive fika. Intervjun kommer att spelas in och senare transkriberas av oss inför
dataanalysen.
Under hela vårt arbete följer vi Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer. Det innebär att du måste ge ditt samtycke till att medverka i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. De uppgifter som du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och bara användas i denna studie. För mer information kan du kontakta oss eller läsa på www.vr.se. Vi hoppas att du tar dig tid att medverka i studien och ser det som en möjlighet att bidra med din viktiga kunskap och samtidigt få ta del av andras erfarenheter under ett givande samtal. Vi önskar att du hör av dig så snart som möjligt, så att vi kan bilda grupper och tillsammans hitta plats och tid för intervjun.
Vid minsta fundering får du mer än gärna höra av dig till oss via mail. Vi ser verkligen framemot ditt deltagande.
Med vänliga hälsningar
Pernilla Jakobsson xx@student.mdh.se 070–xxx xx xx
Anna-Karin Lindblom xx@student.mdh.se 073–xxx xx xx
Handledare: Tina Hellblom-Thibblin, Universitetslektor i specialpedagogik vid Mälardalens Högskola. Mail: xx@mdh.se Telefon: 021-xxx xxx
Bilaga 2: Intervjuguide till gruppintervjuer
Inledning
Presentation av oss själva, studien och hur gruppintervjun är upplagd.
• Studie – intresserade av att undersöka hur elevers svårigheter identifieras, förstås och
åtgärdas av verksamma speciallärare och specialpedagoger.
• Gruppintervju – intervjun kommer att spelas in samt att vi ber om att en i taget pratar.
Vi kommer att utgå ifrån frågor och kan följa upp med följdfrågor, men vi kommer inte att aktivt delta i samtalet.
Kort information kring att de forskningsetiska principer som finns kommer följas samt undertecknande av skriftliga samtycken.
Presentationsrunda där deltagarna berättar vad de heter, hur länge de arbetat som speciallärare/ specialpedagog, vilken utbildning.
Frågeställningar
1. Hur identifieras elevers hinder i matematiksvårigheter utifrån era erfarenheter?
Följdfrågor:
• På vilka sätt finner ni elever i matematiksvårigheter? • När bedöms elever vara i matematiksvårigheter? • Vem finner elever i svårigheter?
2. Vad kan det finnas för orsaker till att elever befinner sig i matematiksvårigheter? Följdfrågor:
• På vilka sätt ser ni att svårigheter kan förklaras? (kategoriskt eller relationellt bemötande)
3. Hur väljer ni ut de åtgärder som används?
Följdfrågor:
• Hur arbetar ni med elever i matematiksvårigheter?
• Vad ligger till grund för hur ni arbetar med elever i matematiksvårigheter?
Avslutning
• Vi frågar om det finns något att tillägga eller om det finns funderingar. • Vi tackar deltagarna för deras medverkan.
Bilaga 3: Skriftligt informerat samtycke
Studiens syfte:
Att undersöka hur speciallärare och specialpedagoger identifierar, förklarar och åtgärdar elevers hinder i matematikutvecklingen.
Jag intygar att jag har informerats om • studiens syfte
• att mitt deltagande är frivilligt och närsomhelst kan avbrytas
• att den information jag lämnar får användas inom ramen för studien
Jag samtycker till att delta i studien och att den information jag lämnar under gruppintervjun får användas inom ramen för studien.
Ort och Datum
_____________________________________________
Namnunderskrift:
_____________________________________________
Namnförtydligande: