Jag anser att denna studie kan lämna ett bidrag till forskningen kring relationen mellan idrott och integration då det inte finns särskilt många studier som belyser ämnet. Min förhoppning är att ha gett läsaren en bild av över både idrottens potential att utgöra en integrationsarena och de hinder som finns för att idrott ska kunna bidra till integration.
Under arbetet med denna litteraturstudie har jag funnit vissa aspekter som jag anser att framtida forskning kring relationen mellan idrott och integration behöver fokusera på. Först och främst anser jag att fler studier behöver göras på andra idrotter än fotboll. Då de allra flesta studier som gjorts kring idrottens effekt på integration är utförda inom en fotbollskontext blir fotbollen nu representativ för hela idrotten, vilken ger en snedvriden bild. Fotboll är förvisso både lättillgängligt och populärt, men idrotten har ett mycket större utbud än så. Eftersom det verka ligga i fotbollens natur att det lätt uppstår rivalitet mellan olika lag och grupper så kanske inte just fotboll är den mest optimala idrotten för integrationsfrämjande arbete.
En aspekt som jag inte har fokuserat på i min studie men som är av stor vikt att man fortsätter att undersöka är de stora könsskillnader som finns i deltagandet i
idrottsaktiviteter hos flickor/kvinnor och pojkar/män med utländsk bakgrund. De flesta studier som finns kring idrott och integration är studier på pojkar eller män med utländsk bakgrund, till stor del beroende på att fler pojkar/män än flickor/kvinnor med invandrarbakgrund deltar i idrottsaktiviteter. Fler studier behövs kring flickors och kvinnors upplevelser kring den roll idrott kan spela för integration, samt studier kring vilka åtgärder som behövs för att underlätta för flickor och kvinnor med utländsk bakgrund att delta i idrott. Att majoriteten av de studier som finns att tillgå kring idrottens påverkan på integration har gjorts inom fotbollen kan bidra ytterligare till den ojämna könsfördelning som nu finns representerad i forskningen, eftersom fotboll fortfarande är en mansdominerad idrott. De av mina utvalda artiklar som behandlar det faktum att konflikter och motsättningar lätt uppstår mellan olika kulturella grupper
inom idrotten är samtliga utförda inom fotbollen och enbart på pojkar/män. De som är av meningen att deltagande i idrott inte fungerar integrationsfrämjande pga. de
konflikter som uppstår bör ifrågasätta för vem det inte fungerar integrationsfrämjande. När jag läst de artiklar som har en mer skeptiskt inställning mot idrottens förmåga att skapa interkulturella relationer pga. att det inom idrotten lätt uppstår konflikter mellan olika kulturella grupper framstår det som att det inte fungerar integrationsfrämjande för invandrare i allmänhet. Det saknas en diskussion hos dessa skeptiker om det är möjligt att idrottens påverkan på integrationsprocessen kan vara olika beroende på om man är man eller kvinna.
För att kunna göra ytterligare analyser på idrottens förutsättningar för att verka integrationsfrämjande anser jag vidare att vissa aspekter inom idrottsrörelsen i större utsträckning bör undersöka och definieras. Hur kan exempelvis föreningslivet och idrotten anpassas för att göra det mer tillgängligt för alla? Det räcker inte med att det står i idrottens värdegrund att idrotten ska vara öppen och gränslös, idrotten måste aktivt arbeta med att identifiera de faktorer som gör att vissa exkluderas från idrotten för att sedan se vilka åtgärder som bör vidtas för att lösa problemet. Jag anser också att det är viktigt att man inom idrottsrörelsen definierar vad man menar med begrepp som mångfald och integration. Är tanken att alla är välkomna till idrotten men målet att alla ska göras lika i slutändan? Eller är målet att alla ska lära av varandra och skapa nya förutsättningar? Det är stor skillnad på dessa tankesätt och det är väsentligt att reda ut vad som är idrottens mål för att kunna undersöka dess potential att bidra till integration.
Referenser
Arjona Garrido, A., Checa Olmos, J. C., Garcia-Arjona, N., Pardo, R. (2012). Immigration, School, Physical Activity and Sport. Analysis of Sport Acculturation in Spain. Kinesiology. Vol 44. pp. 83-92.
Aytar, Osman (1999) Integration i mångfald. Bromma: Jina Nu förlag.
Hojem, P. & Ådahl, M.(ed.). Kanadamodellen, Hur invandring leder till jobb. pp. 141-162. Stockholm: Fores.
Blom, K. A. & Lindroth, J. (1995) Idrottens historia: från antika arenor till modern massrörelse. Farsta: SISU Idrottsböcker.
Bourdieu, P. (1986). The forms of Capital. pp. 241-258, in Richardson, John G Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. Westport, Connecticut: Greenwood Press.
Bradbury, S. (2011). From racial exclusions to new inclusions: Black and minority ethnic participation in football clubs in the East Midlands of England. International Review for the Sociology of Sport. Vol 46, pp 23-44.
Broady, Donald, 2002. Nätverk och fält sid. pp. 49-72 in Gunneriusson, Håkan (ed.) Sociala nätverk och fält. Uppsala: Uppsala Universitet.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Coakley, J. (2004) Sports in Soceity. New York: The McGraw-Hill Companies Inc. Ds 2000:43 Begreppet invandrare – användningen i myndigheters verksamhet. Stockholm: Kulturdepartementet.
Eleftheria Morela, Antonis Hatzigeorgiadis, Olga Kouli, Anne-Marie Elbe & Xavier Sanchez. (2013). Team cohesion and ethnic-cultural identity in adolescent migrant athletes. International Journal of Intercultural Relations. Vol. 37. pp 643-647. Entzinger, H. & Biezeveld,R.(2003). Benchmarking in Immigrant Integration. Rotterdam: European Research Centre on Migration and Ethnic Relations.
Eriksson, Malin (2003) Socialt kapital; Teori, begrepp och mätning – en
kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa. Umeå: Institutionen för epidemiologi och folkhälsa.
Floris Müller, Liesbet van Zoonen, and Loaurens de Roode. (2008). The Integrative Power of Sport: Imagined and Real Effects of Sport Events on Multicultural
Integration. Sociology of Sport Journal Vol. 25, pp. 387-401.
Fundberg, J. (2004). Varför gråter man när en flagga hissas? Invandrare & Minoriteter, No. 4, pp. 24-28.
Hart, C. (1998) Doing a literature review. London : SAGE.
Hvenmark, J. (2012) Är idrott nyttigt?: en antologi om idrott och samhällsnytta. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Jarvie, G. (2006) Sport, Culture and Soceity. Abingdon: Routledge.
Krouwel, A. Boonstra, N. Duyvendak, J. W. and Veldboer, L. (2006) A Good Sport? Research into the Capacity of Recreational Sport to Integrate Dutch Minorities. International Review for the Sociology of Sport. Vol. 41. No2. pp.165–180 . Nash, M & Moressy, J. (2012). The integrative power of sport myth or reality: The story of two Vietnamese families and their involvement with community Australian rules football. Health, Sport and Physical Education: Education in a Competitive and Globalizing World : Current Issues and Controversies in School and Community. pp. 295-305.
Nathan, S. Kemp, K. Bunde-Birouste, A. McKenzie, J. Evers, C & Aung Shwe, T. (2013). We wouldn’t of made friends if we didn’t come to Football United: the impacts of a football program on young people’s peer, prosocial and cross-cultural relationships. BMC Public Health, 13:399, pp 1-16.
Makarova, E. & Herzog, W. (2014). Sport as a means of immigrant youth integration: an empirical study of sports, intercultural relations, and immigrant youth integration in Switzerland. Sportwiss. Vol 44. No 1, pp. 1-9.
Portes, A. (1998). Social Capital: Its Origins and Application in Modern Sociology. Annual Reviews Sociology. Vol. 24. pp.1-24.
Putnam, R. D, 2000. Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.
Riksidrottsförbundet (2009) ”Idrotten vill - en sammanfattning av idrottsrörelsen idéprogram”. Stockholm: Andrén Holm
Seippel, Ö.(2006) Sport and Social Capital. Acta Sociologica. Vol. 49, pp.169-183. SOU 1998/99:107 - En idrottspolitik för 2000-talet – folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Stockholm: Kulturdepartementet.
SOU 2005:69 - Sverige inifrån – röster om etnisk diskriminering. Sundsvall: Inrikesdepartementet
Spaaij, R. (2009) Sport as a Vehicle for Social Mobility and Regulation of
Disadvatntage Urban Youth: Lessons from Rotterdam. International Review for the Sociology of Sport. 44: 247, pp. 247-264.
Spaaij, R. (2012). Beyond the playing field: Experiences of sport, social capital, and integration among Somalis in Australia. Ethnic and Racial Studies Vol. 35 No. 9, pp. 1519-1538.
Walseth, K. (2007) Bridging and bonding social capital in sport—experiences of young women with an immigrant background. Sport, Education and Society, Vol 13. No 1, pp.1-17.
Walseth, K (2006). Sport and belonging. International Review for the Sociology of Sport. Vol. 41. No. 47, pp. 447-464.