Avslutande reflektioner och framtida forskning 39

Dansen är för oss en stor del av våra liv. Som framtida danslärare vill vi förmedla den betydelsen dansen kan ha som konstform men också för ett ökat välmående. Därför har vi, i denna studie, valt att belysa elevers hälsa och ta reda på hur de påverkas av delaktighet, prestationskrav och betyg. Genom den hermeneutiska teorin har vi kommit fram till underteman som hjälpt oss att tolka svaren. Vi utgick från vår förförståelse då vi har en dansbakgrund och ska ha dansen som yrke i framtiden. Studien har också visat hur viktig dansen och gestaltandet är för eleverna och det genomsyrar deras inställning till delaktighet, prestationskrav och betyg. De hade ett distanserat synsätt angående betyg. Även om eleverna kunde känna sig stressade av att bli bedömda var det inte något de tänkte på konstant och de kunde även bli motiverade av betygen för sin egen utvecklings skull. Eleverna kände att de hade höga prestationskrav i skolan och dessa krav upplevdes överlag större än när de dansade

på fritiden. Dock var eleverna medvetna om att prestationskraven de hade var dem de ställde på sig själva. Eleverna kände sig delaktiga och kunde påverka undervisningen då de pratade med sina lärare med vissa undantag.

Studiens syfte har varit att undersöka hur danselever vid en spetsutbildning och ett nationellt estetiskt program på gymnasiet upplever att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar deras stress och välmående. Delaktigheten påverkar elevernas välmående positivt till en övervägande del. Majoriteten fann det vara lätt att föra fram sina åsikter till lärarna och kände sig därför delaktiga i dansundervisningen. Dock var det ett fåtal som ansåg att de inte kunde prata med alla lärare och detta anser vi påverkade elevernas stress. Prestationskraven påverkade till övervägande del elevernas stress genom att de hade höga krav på sig själva. Betygen ansågs av ett fåtal vara en stressfaktor på grund av att de inte ville ha sina prestationer sammanställda i ett betyg. Några ansåg betygen vara motiverande för deras dansutveckling vilket var positivt för välmåendet. Dock var det i flera fall där eleverna inte tänkte på betygen och därför hade en liten påverkan på både stress och välmående. Vår slutsats är att delaktighet, prestationskrav och betyg påverkade elevernas stress och välmående på olika plan. Detta är ingen generell slutsats då vi har gjort en kvalitativ studie och undersökningen gjorts på två skolor. Baserat på den hermeneutiska teorin har slutsatserna dragits utifrån studien i sin kontext och delarna i undersökningen har hjälpt oss att få en större förståelse och kunskap inom ämnesområdet.

För framtida forskning inom ämnet dans och välmående finns det mycket att studera. Vi har funderat över hur resultatet skulle ha blivit om flera skolor än två hade involverats. Då den psykiska ohälsan är ett stort hälsoproblem i Sverige (SOU, 2006:77) anser vi att det är viktigt att fortsätta forska kring ämnesområdet. Det skulle vara intressant att studera hur delaktighet, prestationskrav och betyg påverkar ungdomar som läser dansinriktning på gymnasiet i hela landet. En vidareutveckling med ett större omfång på undersökningen skulle vara relevant för fortsatt utveckling inom området dans och välmående. Det finns också skolor runt om i Sverige som har dansinriktning på högstadienivå och en framtida forskning skulle inrikta sig på den målgruppen. I årskurs sex möter eleverna betygsättning för första gången vilket också kan påverka deras stress och välmående. Det är också inom högstadieåren som eleverna går in i puberteten och detta påverkar deras kroppar och personligheter. Både gymnasietiden och högstadietiden är perioder då ungdomar börjar leta efter vem de är och vad de vill och detta, kopplat till dansens olika prestationer, skulle vara mycket intressant. Skolverket (2013a)

nämner att kunskapsbedömningar och mätbara resultat i skolan har medfört större press på elevers prestationer. Detta kan innebära att tävling och avundsjuka mellan eleverna ökar. En förgrening inom ämnesområdet skulle vara att ta reda på hur elever upplever konkurrens gentemot sina klasskamrater och hur det påverkar deras prestationskrav och välmående.

Referenser

Dahlkwist, M. (2004). Hantera din stress: en utvecklingsguide och faktabok. Uppsala:Kunskapsföretaget.

Duberg, A., Hagaberg, L., Sunvisson, H. & Möller, M (2012). Influencing Self-rated Health Among Adolescent Girls With Dance Intervention: A Randomized Controlled Trial. Online First, Comparative Effectiveness Research, E1-E5.

doi:10.1001/jamapediatrics.2013.421

Goldinger, B. (1999). Tonårstiden, Utvecklingen från förpubertet upp till vuxen ålder, Stockholm: Wahlström och Widstrand.

Grönlund, E. & Renck B. (2006). Dansterapi för deprimerade tonårsflickor samt utvärdering

av det samlade dansterapiprojektet, Kalmar: Lenanders Grafiska Kalmar.

Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. (2. uppl.) Malmö: Gleerup.

Karlsson, M. (2002). Musikelever på gymnasiets estetiska program: en studie av elevernas

bakgrund, studiegång och motivation. Diss. Lund: Univ., 2002. Malmö.

Kylén, J-A. (2004). Att få svar: Intervju - enkät - observation (1. uppl.) Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder: historia och begrepp. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

NCFF (2012). Hämtad 19 november, kl: 18.13, 2013 från Örebrosuniversitet: http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Fysisk-aktivitet-i-skolan/.

Selghed, B. (2011). Betygen i skolan. Kunskapssyn, bedömningsprinciper och läropraxis. Stockholm: Liber.

Selye, H. (1978). The stress of life. United States of America: McGraw-Hill Book Co.

Sjöbeck, B., Lindehag, A. & Järtelius, A. (1995). Hälsokunskap: hälsa och hälso- och

omsorgskunskap. (2. uppl.) Nyköping: Athena lär.

Skolverket. (2011a). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 5 september, kl: 11.46, 2013, från Skolverket: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705.

Skolverket. (2011b). Ämnesplanen för gymnasieskolan, Dansgestaltning, LGY11 Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011c). Ämnesplanen för gymnasieskolan, Dansteknik, LGY11 Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011d). Bedömning. Hämtad 16 november, kl: 12.32, 2013, från Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/tema-

bedomning/vilka-ar-syftena-med-bedomning-och-betyg-1.157699.

Skolverket (2013a). Tema elevperspektiv. Hämtad 17 november, kl: 19.26, från Skolverket: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-

elevperspektiv/hur-upplever-elever-betyg-och-bedomning-1.195596.

Skolverket (2013b). Riksrekryterande utbildningar. Hämtad 11 november, kl: 09.12, 2013, från Skolverket:

http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/progra m-och-utbildningar/spetsutbildningar/spetsutbildningar-1.195823

Skolverket (2013c). Estetiska programmet. Hämtad 11 november kl: 10.22, 2013, från Skolverket:

http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/progra m-och-utbildningar/nationella-program/2.7230.

Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut. (2012). Folkhälsan i Sverige (Årsrapport 2012, nr 2012-3-6). Från:

http://folkhälsostämman.se/PageFiles/14572/2012-3-6-Folkhalsan-i-Sverige- Arsrapport-2012.pdf

SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa: Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Från:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/74/72/ff3f46fd.pdf.

SOU 2010:79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. Från:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/49/84/3e10eb14.pdf

Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare: en introduktion. (1. uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget.

Styrke, B. (2013). Dans, didaktik och lärande: om lärares möjligheter och utmaningar inom

gymnasieskolans estetiska program. Stockholm: Dans och Cirkushögskolan.

Svenska akademien Lexikaliska institutet (2009). Svensk ordbok: utgiven av Svenska

Akademien. (1. uppl.) Stockholm: Norstedt [distributör].

Universitetssjukhuset Örebro. (2012). Hämtad 17 november kl.20.35, 2013, från Örebro läns landsting:

http://www.orebroll.se/sv/uso/Om-USO/Nyheter/2012/Dans-ger-unga-tjejer- battre-psykisk-

halsa/?Email=bWFpbHRvOmFubmEuZHViZXJnMkBvcmVicm9sbC5zZT9yZ WNlaXZlcm5hbWU9QW5uYSBEdWJlcmc%3D

Young, E., Morris, T., & Andersen, M. (2003). Psychosocial Stress and Injury in Dance.

Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 74(4), 36-40.

Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. (2., [omarb.] uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.