Enligt resultatet har klassläraren ett mycket stort ansvar gällande identifiering och uppföljning av elevers matematikkunskaper på såväl individ- som gruppnivå. Speciallärarens roll har i denna studie visat sig ha en mer organisatorisk roll, genom uppföljning av resultat. Därefter har variationen varit stor gällande de insatser som de olika lärarna gör. Vi kan se att en variation behövs utifrån att varje elev har olika förutsättningar och behov. Det några speciallärare uttrycker och som vi själva erfarit är att Skolverkets bedömarstöd gett speciallärarna ett vedertaget verktyg som stöttar lärare (speciallärare, specialpedagoger och klasslärare) i bedömningen av elevers matematikkunskaper. Vi ser ett fortsatt behov av framtida forskning för att följa upp bedömarstödets genomslag och hur det påverkar elevers lärande i matematik. Då klasslärarna i denna studie genomför de flesta insatser som sker ställer det höga krav på deras kompetens i matematik. Speciallärarens uppdrag behöver vara riktat på ett nära samarbete
med klasslärare i och utanför klassrummet. Vi anser precis som forskningen att stöd bör ske inom klassrummets ram, därför bör specialläraren vara med i hela processen från planering till utvärdering så att undervisningen baseras på elevernas faktiska kunskaper. Samtidigt har rektorn ett ansvar enligt oss att se vilken kompetensutveckling som krävs för att alla elever ska få det stöd som behövs.
Vi hade en tanke innan studien startatatt grundläggande matematiska kunskaper enligt Lgr 11, skulle varit det centrala i lärarnas svar. Resultatet visar att fokus ligger på taluppfattning och de kunskaper som bedömarstödet berör. Lärarna uttryckte att Skolverkets bedömarstöd har gett dem ett verktyg som de saknat och bidragit till att identifiera grundläggande matematiska kunskaper på ett systematiskt sätt. Vi anser att bedömarstödet haft en positiv inverkan på kartläggning av matematiska kunskaper i de tidiga skolåren. Frågan vi ställer oss dock är om begreppet grundläggande matematikkunskaper blir likställt med att ha taluppfattning. För att arbeta förebyggande och för att förhindra att elever hamnar i matematiksvårigheter anser vi att speciallärarens roll är att tillsammans med klasslärarna ringa in de grundläggande matematiska kunskaperna. Därefter kan de tillsammans skapa en god undervisning utifrån läroplanen och den kompetens de tillsammans besitter.
Resultatet visar att speciallärarens roll gällande insatser visade sig vara varierad och att speciallärarens roll till stor del hade fokus på läsinlärningen. I våra intervjuer framkom det att lärarna var medvetna om att fokus gällande insatser ligger på svenska och läsinlärningen, men att de själva skulle vilja stötta upp mer inom matematiken för att arbeta förebyggande. Vi kan se ett behov av såväl identifiering som insatser av specialläraren inom matematik och ser detta som ett fortsatt problemområde inom de tidiga skolåren.
I vår blivande roll som speciallärare kan vi se en vinning i att arbeta systematiskt med tidig identifiering och uppföljning av elevers matematiska kunskaper. Det vi ytterligare kan konstatera i vår studie är att vi kan se en vinst i att utforska detta område ytterligare för att elever som är i behov av stöd i matematik ska få det stöd som de har rätt till. Detta för att förhindra att svårigheter uppstår och för att säkerställa en likvärdig skola för alla elever.
Referenser
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? – En bok som matematiksvårigheter, orsaker, diagnos och
hjälp. Höllviken: NU-förlaget.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Aunio, P., & Niemivirta, M. (2010). Predicting children´s mathematical performance in grade one by early numeracy. Learning and individual differences, 20, 427-435.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bagger, A. (2015). Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje
skolåret. Avhandling, Umeå Universitet, Institutionen för naturvetenskapens och
matematikens didaktik nr 339.
Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! Återkoppling för elevers
engagemang och lärande. Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i
matematik. Stockholm: Liber.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualtitative Research
in Psychology. 3(2), 77-101.
Bronfenbrenner, U. (2009). The Ecology of Human Development – experiments by nature and
design. Cambridge, Massachusetts, and London, England: Harvard University Press.
Creswell J.W. (2013). Qualitative inquiry and resarch design: choosing among five
approaches. (3:e updated ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dahlgren, L.O., & Johansson, K. (2015) Fenomenografi. I A. Fejes, & R. Thornberg (red.).
Handbok i kvalitativ analys (s.162-175). (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Desoete, A., Stock, P., Schepens, A., Baeyens, D., & Roeyers, H. (2009). Classification, seriation, and counting in grades 1, 2, and 3 as two-year longitudinal predictors for low achieving in numerical facility and arithmetical achievement? Journal of psychoeducational
assessment, 27(3), 252-264.
Dowker, A. (2004). What works for children with mathematical difficulties? The effectivnes of
intervention schemes. Research Report RR554. London: DfES
Dyson, N. I., Jordan, N. C., & Glutting, J. (2011). A number sense intervention for low-income kindergartners at risk for mathematics difficulties. Journal of learning disabilites, 46(2), 166-181.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. (2015:40) Karlstad: Karlstad universitet.
Engström, A. (2016). Från dyskalkyli till låga prestationer i matematik. Arvet efter Olof
Magne. (Forskningsrapport, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen
för matematik och datavetenskap, nr 2016:15). Karlstad: Karlstads universitet.
Engström, A., & Magne, O. (2008). Medelsta-matematik IV – En empirisk analys av
Skolverkets förslag till mål att uppnå i matematik för årskurs 3. LiU-PEK-R-248.
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. (Avhandling, Institutionen för beteendevetenskap och lärande) Linköping:
Linköpings universitet.
Erfjord, I., Hundeland, P. S., & Carlsen, M. (2012). Kindergartens teachers’ accounts of their developing mathematical practice. ZDM The International Journal on Mathematics
Education, 44, 653–664.
Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Gelman, R., & Gallistel, C.R. (1978). The child´s understanding of number. Cambridge: Harvard Univ. Press. Hämtad 2018-01-02, från: https://ebookcentral-proquest- com.ep.bib.mdh.se/lib/malardalen-ebooks/reader.action?docID=3300437
Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, R. (2005). Early Identification and Interventions for Students With Mathematics Difficulties. Journal of learning disabilities, 38(4), 293-304. Grigorenko, E. L. (2009). Dynamic Assessment and Response To Intervention. Two Sides of
One Coin. Journal of learning disabilities, 42(2), 111-132.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009) Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar.
Pedagogisk forskning i Sverige. 14(2), 136-142.
Hammar Chiriac, E., & Einarsson, C. (2013) Gruppobservationer: Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.
Jordan, N. C, Glutting, J., & Ramineni, C. (2009). The importance of number sense to mathematics achievment in first and third grades. Learning and individual differences
20(2010) 82-88.
Kallevik Hadland, K. (2014). Trends in mathematics textbooks I Fuglestad,A.B. (red). Special
Needs Education in Mathematics. New Trends, Problems and Possibilities (s.99-103).
Kristiansand: Portal förlag.
Koljonen, T. (2014). Finnish Teacher Guides in Mathematics: Resources for primary school
teachers in designing teaching. (Licentiate Theses, school of Education, Culture and
Communication, No. 178). Västerås: Mälardalen University Press.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lagerberg, D., & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn –
Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 1(25), 16-35. Larsson, M. (2015). Orchestrating mathematical whole-class discussions in the problem-
solvning classroom- Theorizing challenges and support for teachers (Doctoral theisis,
School of Edukation, Culture and Communication). Västerås: Märladalens university. Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters
egenskaper. (Doktorsavhandling, Institutionen för pedagogiska studier, 2014:16). Karlstad:
Karlstad University Studies.
Ljungblad, A-L. (2000). Att räkna med barn- med specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument Förlag AB.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos-matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Liber.
LukiMat. Bedömning av lärandet. Hämtad 2018-04-05 från: http://www.lukimat.fi/lukimat- bedomning-av-larandet/informationstjanst/bakgrund/kolmiportainen-tuen-malli-
sv/kolmiportainen-tuen-malli
Lundahl, C. (2015). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009) Dyskalkyli- finns det? – Aktuell forskning om svårigheter
att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM,
Göteborgs universitet.
Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M., & Kilborn, W. (2008). Matematik på ett andraspråk. Nämnaren nr 1, s.10-15. Mazzocco, M. M. (2005). Challenges in identifying target skills for Math disability screening
and intervention. Journal of learning disabilities, 38(4), 318-323.
McIntosh, A. (2015). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning, NCM, Göteborgs universitet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, P. (2004). Rätt mätt på prov – om validering i skolan. (Avhandling, Pedagogiska instituationen, nr 71) Umeå: Umeå Universitet.
Partanen, P. (2016). Assessment and remediation for children with special educational needs:
The role of working memory, complex executive function and metacognitive strategy training. (Doctoral theisis, Departmen of Psychology, No 240). Östersund: Mid Seden
University.
Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? Mathematics Enthusiast, 9(3), 409-429.
Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Motivering, genomförande och
konsekvenser. (Specialpedagogiska rapporter. 31, nr 11). Göteborg: Institutionen för
specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Pettersson, A. (2005): Bedömning – varför, vad och varthän? I L. Lindström, & V. Lindberg (red): Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (s.31- 42) Stockholm: HLS-förlag
Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. En
teoretisk bakgrund. Stockholm: Skolverket.
Ryve, A. (2006). Approaching mathematical discourse: two analythical frameworks and their
relation to problem solving interactions. (Doktorsavhandling, Institutionen för matematik
och fysik). Västerås: Mälardalens universitet.
Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik. Didaktisk
tidskrift, 18, 337-353.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sivenbring, J. (2016). I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan. (Avhandling, Institutionen för pedagogisk, kommunikation och lärande nr 384). Göteborg: Göteborgs universitet.
Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer- Arbete med extra anpassningar, särskilt
stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2015). Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete - för
skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). Bedömningsstöd i taluppfattning, DNR 2016:1022. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Hämtad 2018-05-04 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Skolverket (2017b). Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17
Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017c). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen (reviderad 2017). Stockholm: Wolters Kluwers.
Sjöberg, G. (2006) Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av elever i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling. Umeå universitet.
SOU 2016:59. På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Stockholm: Wolters Kluwers.
Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer- en interventionsstudie i matematik
i förskoleklass. (Licentiatuppsats, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik).
Göteborg: Göteborgs universitet.
Svenska Unescorådet. (2006/2). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Hämtad 2018- 04-10 från: http://www.unesco.se/?infomat=salamancadeklarationen-och-salamanca-10 Szklarski, A. (2015). Fenomenologi I A. Fejes, & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ
analys (s. 131-147). (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Taylor, B. A., & Fraser. B. J. (2013). Relationships between learning environment and mathematics anxiety. Learning Environ Research, (2)16, 297-313.
Tudge, J.R., Mokrova, I. Hatfield, B.E., & Karnik, R.B. (2009). Uses and Misueses of Bronfenbrenner`s Bioecological Theory of Human Development. Journal of Family Theory
& Review, 1(4),198-210.
Vetenskapsrådet. (2015). Delrapport från skolforskningsprojektet: Kartläggning av forskning
om formativ bedömning, klassrumsundervisning och läromedel i matematik. Stockholm:
Skolverket.
Vetenskapsrådet. God forskningssed. (2017). Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-04- 27 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Wettergren, S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares
tankestilar. (Licentiatuppsats, Institutionen för pedagogik och didaktik). Stockholm: