Arbetet med utbildningsrapporten har varit en mycket lärorik och intressant process. Jag har, sedan utbildningens start, fasat för denna sista termin. Men det har varit en långt mer positiv upplevelse än jag någonsin trodde. Att jag valt ett område som jag känt mig engagerad i var nog den viktigaste pusselbiten.
Intervjuerna och besök på andra skolor gav mig både inspiration och insikt. Det gav mer energi än jag gjort av med. Att processen stundtals varit kreativ är jag också mycket glad för. Jag har reflekterat en hel del över mitt vardagliga arbete och kunnat koppla mina erfarenheter till den forskning och litteratur jag tagit del av. På mitt arbete har jag nu också fått
möjligheten att arbeta med formativ bedömning i träningsskolan kopplat till kollegialt lärande, vilket är otroligt givande men svårt. Jag hoppas på att få fortsätta det arbetet även nästa år för att sträva mot en mer stabil grund och högre nivå inom området, tillsammans med
44 alla fantastiska kollegor på skolan. Att utbyta kunskap och erfarenheter med varandra på en arbetsplats är utvecklande och gynnar såväl pedagogerna som eleverna.
Över lag önskar jag att mer forskning kring pedagogik inom träningsskolan utförs. Att det inte har forskats lika mycket kring pedagogik, när det gäller elever med
utvecklingsstörning, har varit oerhört tydligt under denna utbildning. Ett exempel är just formativ bedömning. Det finns väldigt mycket skrivet om formativ bedömning i grundskolan. Men jag kunde inte hitta någonting om formativ bedömning i träningskolan. Det vore
intressant att få ta del av det i framtiden. Jag skulle gärna se att det forskades vidare på hur pedagoger ser på formativ bedömning i träningsskolan beroende på hur lång
arbetslivserfarenhet de har i verksamheten, då jag i min studie kunde skönja sådana skillnader.
Till sist vill jag även tacka några personer som varit extra viktiga det senaste halvåret. Ett stort tack till mina informanter som bidragit med tankar och erfarenheter. Det är era ord som
bygger hela emperidelen. Ord som varit guld värda dels för att över huvud taget kunna möjliggöra detta arbete men också för att det gett mig, som pedagog, så mycket. Tack för tiden och engagemanget! Tack även till min handledare Barbro Svensson. Din tro på mig och mitt skrivande har stärkt mig mycket. Du har väckt många tankar genom att lusläsa och kommentera mina utkast. Jag vill också tacka familjen, vänner, studiekamrater och mina arbetskollegor som har lyssnat och stöttat mig i arbetet.
45
8 REFERENSER
Allwood, Carl Martin & Erikson, Martin G (2012). Grundläggande vetenskapsteori – för
psykologi och andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.
Alm, Maria, Berthèn, Diana, Bladini, Kerstin & Johansson, Irène (2001). Komplicerad
skolsituation- Elever med utvecklingstörning och deras lärare. Karlstad:
Universitetstryckeriet.
Berthén, Diana (2007). Förberedelse för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett
verksamhetsteoretiskt perspektiv, doktorsavhandling, Karlstad Universitet. Karlstad:
Universitetsryckeriet.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Inside The Black Box. Raising Standards Through
Classroom Assessment. The Phi Delta Kappan, 80(2), 139-148.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative
Research in Psychology. 3(2), 77-101.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Codex (2011). Forskningsetiska principer – inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
forskning. www.codex.vr.se. Sökdatum: 2015-02-23 kl.15.21
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Einarsson, Charlotta & Hammar Chirac, Eva (2002). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Gustavsson, Anna-Lena, Göransson, Kerstin och Nilholm, Claes (red.) (2011).
Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Forsberg, Eva & Lindberg, Viveca (2010). Svensk forskning om bedömning – en
kartläggning. Vetenskapsrådet. 2:2010.
Frithiof, Elisabeth (2012). I Barow, Thomas & Östlund, Daniel (red). Bildning för alla! En
pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad.
Goldstein, Jessica & Behuniak, Peter (2010). Assessing Students With Significant Cognitive Disabilities on Academic Content. The Journal of Special Education, 46 (2), 117-127. Granlund, Mats. Vad är utvecklingsstörning? www.poms.nu/konf/Mats_Granlund.pdf
46 Granlund, Mats & Göransson, Kerstin i Söderman, Lena & Antonson, Sivert (2011). Nya
omsorgsboken. Malmö: Liber.
Grunewald, Karl, (2009) Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia Förlag AB. Gustavsson, Bernt (2000). Kunskapsfilosofi – Tre kunskapsformer i historisk belysning. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Hattie, John (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som
påverkar elevers skolresultat. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Imsen, Gun. (2000). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.
Kylén, Gunnar (1979). Helhetssyn på människan. Stockholm: FUB:s forskningsstiftelse ala. Lindström, Lars, Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2011). Pedagogisk bedömning: att
dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Lundahl, Christian & Folke-Fichtelius (red.) (2011). Bedömning i och av skolan – praktik,
principer, politik. Lund: Studentlitteratur AB.
Luttropp, Agneta (2011). Närhet – Samspel och delaktighet i förskolan för barn med
utvecklingsstörning. Stockholm: Stockholms universitet.
Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära
sig av forskningen? FoU-rapport skriftserie nummer 3. Stockholm: Specialpedagogiska
skolmyndigheten.
Pless, Mia & Granlund, Mats (2011). Handbok I att använda ICF och ICF-CY. Lund: Studentlitteratur AB.
Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie, nr 2/2006.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. Specialskola http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/
specialskola Sökdatum: 2015-05-17 kl.16.10.
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo94. Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9. Stockholm: Skolinspektionen.
47 Skollagen, 2010:800.
Skolverket (2009). Kunskapsbedömning i särskolan och särvux-ett stödmaterial för samtal
och verksamhetsutveckling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplanen för grundsärskolan.
Skolverket (2011b). Matematikundervisningen i grundsärskolan. En utvärdering av
matematiksatsningen. Rapport 368. Stockholm.
Skolverket (2013). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes. Speciallärarexamen (SFS 2011:186).
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012). Ni kan räkna med oss. Matematik i
träningsskolan. Falköpings kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Szönyi, Kristina, (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning – elevperspektiv på
delaktighet och utanförskap. Stockholm: Sweden by Intellecta Docusys
Szönyi, Kristina (2012). I Barow, Thomas & Östlund, Daniel (red). Bildning för alla! En
pedagogisk utmaning. Högskolan i Kristianstad.
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2012). Där man söker får man svar:
delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Wilder, Jenny & Granlund, Mats. I Söderman, Lena & Antonson, Sivert (2011). Nya
omsorgsboken. Malmö: Liber.
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Östlund, Daniel (2012). Deltagandets Kontextuella Villkor. Fem träningsskoleklassers
48
MISSIVBREV VT-15
Bilaga 1Hej!
Mitt namn är Kim Perneberg. Jag studerar speciallärarprogrammet med inriktning
utvecklingsstörning på Linköpings universitet. Jag är nu inne på mitt sista år och denna termin skriver vi examensarbete på avancerad nivå.
Jag har för avsikt att undersöka pedagogers syn på bedömning, med fokus på formativ bedömning, i träningsskolan och skulle gärna vilja intervjua dig som undervisar i
ämnesområdet verklighetsuppfattning. Vilken årskurs du undervisar i spelar ingen roll. Det spelar heller ingen roll om du använder dig av formativ bedömning eller inte, dina
erfarenheter och tankar är viktiga oavsett.
Tanken är att jag ställer några frågor som kommer att vara samma i alla mina intervjuer, dessa finns sammanställda i en intervjuguide som jag också bifogar här. Du väljer själv om du vill fundera på frågorna innan vi ses.
Medverkan är frivillig. Intervjuerna kommer att avidentifieras och kommer inte att vara tillgänglig för någon annan att ta del av. Så fort mitt arbete är klart kommer intervjuerna raderas. Du kommer också att få möjlighet att ta del av mitt resultat, när arbetet är färdigställt. Jag kommer att ta kontakt med dig för att fråga om du vill medverka. Var vi ses bestämmer du, likaså vilken tid som passar bäst. Räkna med att intervjun tar upp till en timme. Helst vill jag att vi ses, men annars fungerar det också på Skype eller telefon.
Det finns en hel del forskning kring formativ bedömning, men inte riktad mot träningsskolan. Det känns mycket relevant att göra denna studie och Du med Dina erfarenheter är viktig! Hör gärna av dig!
Med vänliga hälsningar! Kim
kim.perneberg@gmail.com eller 0739-845474
Min handledare från Linköpings universitet är Barbro Svensson.
49
INTERVJUGUIDE
Bilaga 2
Information om forskningsetiska regler.
Allmänna frågor: Ålder, typ av utbildning och tjänst, arbetserfarenhet i grundsärskolan (antal år).
Berätta om dina tankar kring kunskap i träningsskolan. Använder du dig av formativ bedömning?
Ja – följ stig 1 Nej – följ stig 2
Stig 1:
Vad innebär formativ bedömning för dig? Vad tycker du om formativ bedömning?
Hur synliggör du den formativa bedömningen för eleverna?
Hur gör du för att få eleverna delaktiga i den formativa bedömningen?
Är vårdnadshavarna på något sätt involverade/delaktiga i din bedömning? På vilket sätt i så fall?
Ge exempel på hur du använder formativ bedömning inom verklighetsuppfattningens centrala innehåll: uttryck för tid som beskriver nutid, dåtid och framtid samt uppdelning av tid, till exempel morgon, veckodag och årstid.
Är det något mer du vill tillägga?
Stig 2:
Hur bedömer du dina elevers lärande?
Varför använder du inte formativ bedömning?
Vad skulle krävas för att du skulle kunna använda dig av formativ bedömning?
Är vårdnadshavarna på något sätt involverade/delaktiga i din bedömning? På vilket sätt i så fall?