Avslutande reflektioner

Syftet med studien var att undersöka, beskriva och analysera hur åtta skolledare säkerställer alla elevers rätt till likvärdig utbildning och hur de organiserar stödundervisning i matematik. Önskan med studien var att uppnå fördjupad förståelse för hur organisationen kan påverka elevers möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen och hur det påverkar speciallärarens yrkesroll. Vi anser att syftet uppnåtts då vi fått större kännedom om den variation som finns mellan olika skolledares sätt att säkerställa elevers rätt till likvärdig utbildning i matematik samt hur olika faktorer påverkar skolledarnas möjligheter att organisera stödundervisningen och möta alla elevers olika behov.

Oavsett vilken inkluderingsdefinition som genomsyrar skolledarnas verksamhet framkommer det att elever på flera av skolorna inte får den undervisning och stöd som de har rätt till enligt skollagen. Deras rätt till likvärdig utbildning i matematik kan troligen inte säkerställas

eftersom eleverna undervisas i matematik av personal som inte är pedagogiskt utbildade i matematik. Ingen stödorganisation på skolorna oavsett inkluderingsperspektiv hos skolledarna verkar vara tillräckligt flexibel för att snabbt kunna omorganiseras för att möta alla elevers

behov. Eftersom den specialpedagogiska verksamheten skiljer sig åt mellan skolorna påverkas också speciallärarens yrkesroll. Det är av stor vikt för alla att det finns tydliga

arbetsbeskrivningar för alla olika professioner på skolorna för att underlätta gott samarbete och god stödstruktur. Förslag på framtida forskning inom området är att undersöka hur man på förvaltningsnivå resonerar kring uppdraget att säkerställa alla elevers rätt till likvärdig utbildning. Det är ett intressant område eftersom det påverkar skolledares möjligheter att organisera stödundervisning, vilket i sin tur påverkar speciallärarens yrkesroll.

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. Stockholm: Liber.

Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande. Lund: Studentlitteratur.

Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. Beilock, S. L., & Willingham, D. T. (2014). Math anxiety: Can teachers help students reduce it? American educator, 38(2), 28-32.

Björk-Åhman, C. (2013). Extremfall, stjärnelever och verktygsskramlare: en diskursanalytisk studie av lärares tal om studerande som behöver särskilt stöd. (Diss., Åbo Akademi, 2013). Åbo: Åbo Akademi.

Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.

Boaler, J. (2017). Matematik med dynamiskt mindset - hur du frigör dina elevers potential. Stockholm: Natur & Kultur.

Brackenreed, D. (2008). Inclusive education: identifying teachers' perceived stressors in inclusive classrooms. Exceptionality Education International, 18(3), 131-147.

Brandell, G., & Pettersson, A. (Red.). (2013). Matematikundervisning: vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms Universitets Förlag.

Creswell, J.W., & Poth, C.N. (2018). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.

Cobb, C. (2015). Principals play many parts: a review of the research on school principals as special education leaders 2001-2011. International Journal of Inclusive Education, 19(3), 213-234.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

DeSimone, J. R., & Parmar, R. S. (2006). Middle school mathematics teachers’ beliefs about inclusion of students with learning disabilities. Learning Disabilities Research & Practice, 21(2), 98-110.

Dowker, A. (2004). What works for children with mathematical difficulties? Oxford: University of Oxford.

Egelund, N., & Tetler, S. (Red.). (2009). Effekter af specialundervisningen: Pædagogiske vilkår i komplicerede læringssituationer og elevernes faglige, sociale og personlige resultater. Köpenhamn: Danmarks Pædagogiske Universitetsforlag.

Ekström, P. (2004). Makten att definiera: En studie av hur beslutsfattare formulerar villkor för specialpedagogisk verksamhet. (Diss., Göteborgs universitet, 2004:209). Göteborg: Göteborgs universitet.

Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. (Forskningsrapport, 2015:40). Karlstad: Karlstads universitet.

Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. (Diss., Linnéuniversitetet, 2011:51). Växjö: Linnéuniversitetet. Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, J.R. (2005). Early identification and interventions for students with mathematical difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 293-304. Giota, J., & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Göteborg: Göteborgs universitet.

Hattie, J. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber.

Hellblom-Thibblin, C. (2004). Kategorisering av barns "problem" i skolans värld. En undersökning av skolhälsovårdsrapporter läsåren 1944/45- 1988/89. (Diss.,

Uppsala universitet, 2004:160). Uppsala: Uppsala universitet.

Horne, P. E., Timmons, V., & Adamowycz, R. (2008). Identified teacher supports for inclusive practice. Exceptionality Education International, 18(3), 82-94.

Högskoleverket. (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och

specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. (Rapport 2012:11 R.). Stockholm: Högskoleverket.

Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. (Diss., Umeå universitet, 2009:64). Umeå: Umeå universitet.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kroesbergen, E. H., & Van Luit, J. E. H. (2003). Mathematics interventions for children with special educational needs: a meta-analysis. Remedial and special education 24(2), 97-114.

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I B. Starrin & P-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (163-187). Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Lunde, O. (2011).När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning: Vad kan man lära av forskningen? (FoU skriftserie, 2014:3). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Ostad, S. (2009). Strategier, strategiobservasjon og strategiopplaering. Oslo: Laeroboka Forlag.

Patton, M. Q. (2014). Qualitative Research & Evaluation Methods. Thousand Oaks: SAGE Publications.

Peng, A., & Nyroos, M. (2012). Values in effective mathematics lessons in Sweden: what do they tell us? Mathematics Enthusiast 9(3), 409-430.

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Quennerstedt, A. (2007). Kommunens ansvar och inflytande på skolområdet. I. Jon Pierre (Red.), Skolan som politisk organisation (49-65). Malmö: Gleerups utbildning AB.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2011:186. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudiellt perspektiv. (Diss., Pedagogiskt arbete, 2006:7). Umeå: Umeå universitet.

Skolinspektionen. (2012a). Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2012b). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2014). Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2014). Rektorsprogrammets måldokument. Dnr 2014:00342. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket. (Originalutgåva 2011).

Skolverket. (2018). Organisera extra anpassningar och särskilt stöd. Hämtad 2018-12-06 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod-till- elever/organisera-extra-anpassningar-och-sarskilt-stod-i-forskola-och-skola-stod-till-rektor

SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. SPSM. (2017). Tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Hämtad 2019-04-01 från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/

Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie.

Xin, Y. P., & Zhang, D. (2012). A follow-up meta-analysis for word-problem-solving

interventions for students with mathematics difficulties. The Journal of Educational Research 105(5), 303-318.