Som verksamma lärare har vi under åren flera gånger stött på elever vars språkliga förmåga varit begränsad, vilket har påverkat deras förmåga till inlärning, inte minst i ämnet matematik. Aldrig tidigare har vi haft tid och möjlighet att verkligen fördjupa oss i och reflektera över vad dessa svårigheter beror på, vilka konsekvenser det får för eleven och det viktigaste av allt; vad lärare praktiskt kan göra för att möta dessa hinder. Den här studien har gett oss den möjligheten. Vi har fått ta del av tre mycket kompetenta lärares tankar och erfarenheter kring matematikundervisning för elever med generell språkstörning och därefter med egna ögon få se hur detta ser ut i praktiken genom flertalet besök i deras klasser. Vi är väldigt tacksamma för att dessa lärare varit så öppna och tillmötesgående och tagit sig tid att delta i vår studie. Utan dem hade den här studien inte blivit till det den blev.
Studien har gjort att vi har samtalat och reflekterat mycket kring både vår egen undervisning, men också kring undervisning utifrån ett större perspektiv. Detta har gett oss kunskaper, insikter och erfarenheter som berikat oss och som vi är säkra på kommer avspeglas i arbetet med våra elever framöver. Det vi framförallt bär med oss är den djupa insikten och förståelsen för språket som verktyg och dess viktiga betydelse för människans inlärning och utveckling. Vi instämmer verkligen i det en av lärarna uttryckte: ”Allting handlar ju om språk!”
Vår studie är gjord på en liten specialskola där elevantal och personaltäthet ser annorlunda ut mot i en vanlig grundskola. Vi anser dock att många av de framgångsfaktorer i
matematikundervisningen för elever med språkstörning som lyfts fram i studien, bör kunna överföras till grundskolan. Vår förhoppning är därför att läsaren ska inspireras till att göra förändringar i sin matematikundervisning. Små, medvetna förändringar kan göra stor skillnad för om elever med språkstörning ska hindras eller lyckas i sitt matematiklärande.
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004
44
Referenser
Alt, M., Arizmendi, G. D., & Beal, C. R. (2014). The relationship between mathematics and language: Academic implications for children with specific language impairment and english language learners. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 45(3), 220- 233. Retrieved from http://search.proquest.com/docview/1651862629?accountid=12245. Hämtad 2015-10-13
Arvedsson, P. (2002). Young Children With Specific Language Impairment and Their Numerical Cognition. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 45, 970–982. American Speech-Language-Hearing Association. 1092-4388/02/4505-0970?
Backlund, L., Brandell, G., & Jablonka, E. (red). (2013). Matematikundervisning: vetenskapliga perspektiv. Stockholm: Stockholms Universitets förlag.
Bergqvist, E., & Österholm, M. (2014). Språkbrukets roll i matematikundervisningen. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 2014(1), 27-31.
Carlberg Eriksson, E. (2009). Språkstörning- en pedagogisk utmaning. En metodbok för dig som möter tonårselever. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Stockholm.
Cresswell, J W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. Thousand Oaks, Sage Publications.
Devold, E-H. (2009). Femma, sexa - det kommer en häxa. Stockholm: Natur och kultur. Diskrimineringslagen (2008:567). https/www.do.se/lag-och-ratt/diskrimneringslagen/.
Hämtad 2015-12-04
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. Ny omarb. uppl. Örebro: Pedagogiska institutionen.
Fejes, A., & Thornberg R. (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1:a uppl.). Stockholm: Liber. Fischbein, S. (2014). Läsning, självbild och hälsa. I S. Fischbein (red.). Ungdomar läser och
skriver. Lund: Studentlitteratur.
Förenta Nationerna. (1948). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.
https/www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-
forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/. Hämtad 2015-12-04
Gelman, R., & Gallistel, C. R. (1978). The child´s Understanding of Number. Cambridge: Harvard University Press.
Harrison, L., McLeod, S., Berthelsen, D. & Walker, S. (2009). Literacy, numeracy and learning in school-aged children identified as having speech and language impairment in early childhood. International Journal of Speech-Language Pathology, 11(5), 392-403.
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004
45
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hammar Chiriac, E., & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Helldin, R. (2007). Klass, kultur och inkludering. En pedagogisk brännpunkt för framtidens pedagogiska forskning. Pedagogisk forskning, 12(2), 119-134.
Horne Martin, S. (2004). Environment- Behaviour Studies in the Classroom. The Journal of Design and Technology Education, 9(2), 77-87.
Häggblom, L. (2000). ”Räknespår”. Nämnaren, tidskrift för matematikundervisning, 17-20. Göteborg: NCM.
Ingestad, I. (2011). Lärande- en fråga om delaktighet. I L. Bjar, & A. Frylmark (red.). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Koponen, T., Mononen, R., Räsänen, P. & Ahonen, T. (2006). Basic Numeracy in Children With Specific Language Impairment: Heterogeneity and Connections to Language. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 49, 58-73.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier, Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Levlin, M. (2014). Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår: en
undersökning av 44 elever i årskurs 2 till 3. Umeå universitet.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren- hur hänger de ihop? Stockholm: Natur & Kultur.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet? Lund: Studentlitteratur.
Mattsson Heimdahl, E., & Roll-Pettersson, L. (2007). Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of Educational Research, 51, (3), 239-252.
Mcintosh, A. (2008). Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: Göteborgs universitet NCM.
Miniscalco, C. Inte bara sen språkutveckling. I L. Bjar, & A. Frylmark. (2009). Barn läser och skriver. (red). Lund: Studentlitteratur.
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004
46
Morgan, P. L., Farkas, G., & Wu, Q. (2011). Kindergarten children's growth trajectories in reading and mathematics: Who falls increasingly behind? Journal of Learning Disabilities, 44(5), 472-488. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0022219411414010. Hämtad: 2015-10-13 Morin, J. E., & Franks, D. J. (2009). Why do some children have difficulty learning
mathematics? Looking at language for answers. Preventing School Failure, 54(2), 111- 118. Retrieved fromhttp://search.proquest.com/docview/61820874?accountid=12245.
Hämtad: 2015-10-13
Nettelbladt, U., & Salameh, E-K. (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Neuman Lawrence, W. (2006). Social research methods. Qualitative and quantitative approaches. Boston: Pearson Education International.
Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning- vad kan man lära av forskningen?. Forsknings- och utvecklingsrapport skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Ostad, S. A. (2013). Private speech use in arithmetical calculation: Contributory role of phonological awareness in children with and without mathematical difficulties. Journal of Learning Disabilities, 46(4), 291-303. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0022219411419013. Hämtad: 2015-11-06
Savage, R. (2006). Effective early reading instruction and inclusion: some reflections on mutual dependence. International Journal of Inclusive Education, 10(4-5), 347-361. Skollagen (2010:800). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/. Hämtad: 2016-
04-04
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen. (2015).
http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/diagnoskodericd-10. Hämtad: 2016-
01-04
Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Reasearch Quarterly, 21(4), 360-407. Statens offentliga utredningar. (2013). http://www.sou.gov.se/u-201302-kvalitet-i-
utbildningen-for-elever-med-v/. Hämtad: 2016-01-04
Steele, S. C., & Mills, M. T. (2011). Vocabulary Intervention for School-Age Children with Language Impairment: A Review of Evidence and Good Practice. Child Language Teaching And Therapy, 27(3), 354-370.
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004
47
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets rapportserie: 2:2006.
http://www.unesco.se/?infomat=salamancadeklarationen-och-salamanca-10. Hämtad 2015-
12-04
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2011). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I L. Bjar, & A. Frylmark, (Red.). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärandet. En praxisorienterad studie med utgångspunkt i praktiken. Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Tufvesson, C., & Tufvesson, J. (2009). The building process as a tool towards an all-inclusive school. A Swedish example focusing on children with defined concentration difficulties such as ADHD, autism and Down’s syndrome. Journal of Housing and the Built
Environment, 24, 47-66.
UNICEF. (1989). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full.
Hämtad: 2016-01-04
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie: 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet. (2016). CODEX - Regler och riktlinjer för forskning. www.codex.vr.se
Hämtad: 2016-04-04
Vygotskij, L. S. (1934). Tänkande och språk. Daidalos: Göteborg.
Wadlington, E., & Wadlington, P. L. (2008). Helping Students With Mathematical Disabilities to Succeed. Preventing School Failure, 53(1), 2-7.
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004
Bilaga 1
Medgivande
Jag ger härmed mitt samtycke till att medverka i en studie kring språkstörning och
matematikinlärning. Jag samtycker till att delta i en inledande intervju, observationer i min klass samt en uppföljande intervju. Syftet med studien är att beskriva framgångsfaktorer när det gäller elever med språkstörning och matematiklärande.
Jag är införstådd med att intervjuerna och fältanteckningarna från observationerna endast kommer att användas till denna studie och alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Jag som intervjuperson förblir anonym. Intervjuerna kommer att spelas in och transkriberas. Materialet kommer att förstöras efter att studien avslutats.
Jag är även införstådd med att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst kan dra mig ur studien.
Underskrift: ________________________________________________
Namnförtydligande: ________________________________________________
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004
Bilaga 2
Intervjuguide
Inledande samtal kring utbildning, yrkeserfarenhet samt pedagogisk filosofi.
Berätta om hur du arbetar språkutvecklande i din klass. Beskriv hur du anpassar lärmiljön för att stödja dina elever. Berätta om hur ni arbetar med matematik i din klass?
På vilket sätt upplever du att språkliga hinder kan påverka matematikinlärningen? Ge exempel på specifika områden i matematiken som eleverna brukar ha svårigheter
med?
Beskriv hur du arbetar för att förebygga matematiska svårigheter som beror på
språkstörning?
Hur gör ni för att uppmärksamma elever med matematiska svårigheter? Har du några fler tankar som du vill dela med dig av kring språkstörning och
Sara Karlsson, skn 13008 Maria Kleimert, mkt 13004