Avslutande reflektioner

Att religiösa friskolor debatteras i den offentliga sfären synliggör religion. En ökad synlighet behöver dock inte innebära en ökad religiositet på individnivå (Furseth, 2018, s. 22). Att religion blir synlig i den offentliga sfären när religiösa friskolor debatteras kan därför ses som en av flera pågående trender. Debatten vittnar dock om att religion inte har försvunnit från den offentliga sfären (Furseth, 2018, s. 293).

I debatten tillskrivs religion olika värde och religiösa friskolor beskrivs både som ett problem och en resurs. Huruvida religion i skolan ses som något positivt eller negativt präglar hela debatten. Furseth (2018) menar att det har skett en föränd-ring om vad ”dålig” religion innebär (s. 300). Därför vore det intressant att under-söka om problemformuleringen gällande religiösa friskolor har förändrats sedan 90-talet. Enligt Mohme (2017) har debatten om religiösa friskolor kommit att handla mer om muslimska skolor den senaste tiden vilket eventuellt kan relateras till en ökad religiös differentiering och mångfald i samhället som Furseth (2018) beskriver.

En ökad synlighet av religion i samhället är inte samma sak som inflytande men synligheten är ändå relevant eftersom den illustrerar det allmänna samtalet om religion (Hjelm, 2014, s. 218). Furseth menar att det finns en koppling mellan synlighet och makt. Att religiösa friskolor diskuteras i media skulle därför kunna innebära att religionens roll i samhället har ökat. Samtidigt är förhållandet mellan synlighet och makt komplext och detta gäller för både politiker och religiösa före-trädare. Det finns en risk att en ökad synlighet av religion i media kan leda till konflikter och stigmatisering (Furseth, 2018, s. 21-22).

Debatten om religiösa friskolor vittnar också om en konflikt gällande skolans syfte och fostringsuppdrag. Socialdemokratiska debattörer efterfrågar en jämlik skola där elever från olika bakgrunder träffas. Försvarare av religiösa friskolor betonar istället religionsfrihet och valfriheten att välja skola. Även här är det möj-ligt att notera nyliberala förändringar gällande det svenska skolsystemet. Ur ett vidare perspektiv vittnar debatten om att det svenska skolsystemet och samhället idag premierar valfrihet före jämlikhet.

I grunden handlar debatten om religiösa friskolor om vilken roll religion ska ha i svensk skola och i den offentliga sfären. Att det råder delade uppfattningar om detta är tydligt. I debatten beskrivs religiösa friskolor både som en ”giftcocktail”

och en mänsklig rättighet i form av religionsfrihet. I en sekulär kontext orsakar religiösa friskolor konflikter eftersom det saknas en samsyn om när religion i det offentliga är legitim.

Sammanfattning

Religiösa friskolor har varit en omdebatterad fråga sedan friskolereformen inför-des på 90-talet. Socialdemokraternas vallöfte att förbjuda religiösa friskolor orsa-kade därför en mängd reaktioner. Sedan vallöftet presenterades i mars 2018 har religiösa friskolor och vilken roll religion ska ha i den svenska skolan återkom-mande diskuterats på svenska dagstidningars debattsidor. Syftet med denna studie har varit att studera den mediala debatten om religiösa friskolor i Sverige utifrån Hjelms (2014) diskussion av olika förklaringar till en ökad synlighet av religion i samhället. Uppsatsens empiriska material består av 32 debattartiklar som publice-rats under 2018 och 2019. Debattartiklarna är hämtade från 4 olika nationella dagstidningar; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. I materialet återfinns både förespråkare och motståndare till religiösa friskolor.

Uppsatsen har utgått ifrån följande frågeställningar:

- Vilka argument förs fram på svenska debattsidor om att begränsa religiösa friskolor?

- Hur kan debatten förstås utifrån Hjelms diskussion av olika förklaringar till en ökad synlighet av religion?

Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna är argumentationsana-lys. Resultatet av debattens argumentation har därefter kategoriserats utifrån det empiriska materialet. De vanligaste argumenten för att förbjuda religiösa friskolor är: segregation, religiös indoktrinering och allvarliga brister. Försvarare av reli-giösa friskolor använde istället följande argument: integration, religionsfrihet och bra skolor.

Argumentationen analyserades därefter utifrån tre av Hjelms (2014) förklaringar till en ökad synlighet av religion i samhället. Analysen visar att det råder delade åsikter om vilket utrymme religion ska ha i skolan och i den offentliga sfären. I debatten värderas religion både som ett socialt problem och en resurs i samhället.

Debatten handlar i hög utsträckning om vilken roll religiösa friskolor fyller i sam-hället. Religion blir synlig när något positivt eller negativt tillförs. Det relevanta är vad religion tillför i samhället, det handlar inte om gud eller själva tron i sig.

Hjelm kallar det för en ”sekulär återkomst av religion”.

Sedan 90-talet har nyliberala reformer förändrat den svenska välfärdsstaten och utbildningssystemet. En skolmarknad där friskolor marknadsför sig är ett exempel på hur detta syns i debatten. Friskolereformen kritiseras av debattörer som vill förbjuda religiösa friskolor. Debatten vittnar också om en värdekonflikt gällande skolans uppdrag där valfrihet ställs mot jämlikhet.

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Axner, M. (2013). Public Religions in Swedish Media: A Study of Religious Actors on Three Newspaper Debate Pages 2001-2011. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-206649

Berglund, J. (2014) Islamic Religious Education in State Funded Muslim Schools in Sweden: A Sign of Secularization or Not? Tidsskrift for islamforskning, 8(1), ss. 275-301.

Berglund, J. & Larsson, G. (2007). Inledning. I Berglund, J. & Larsson, G. (red.) (2007). Religiösa friskolor i Sverige: historiska och nutida perspektiv. Lund: Studentlitteratur, ss. 9-17.

Boreus, K. & Bergström, G. (2012). Argumentationsanalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.

Lund: Studentlitteratur, ss. 91-138.

Bryk, A.S., Lee, V.E. & Holland, P.B. (1993). Catholic Schools and the Common Good. Cam-bridge: Harvard University Press.

Bunar, N. (2014). Utbildning och mångkulturalitet. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & kultur, ss. 471-485.

Casanova, J. (1994). Public religions in the modern world. Chicago: University of Chicago Press.

Casanova, J. (2008). The problem of religion and the anxieties of European secular democracy. I Motzkin, G. & Fischer, Y. (red.). (2008). Religion and democracy in contemporary Europe.

London: Alliance Publishing Trust, ss. 63-74.

Casanova, J. (2010). Interdisciplinary Challenges to the Study of Religion. I Bäckström, A. &

Pettersson, P. (red.) (2010). The Challenge of Religion. Colloquium on interdisciplinary re-search programmes. Uppsala universitet, ss. 33-38.

Cush, D. (2005). The Faith Schools Debate. British Journal of Sociology of Education, 26(3), ss.

435-442.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan:

konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.

Furseth, I. (2018). Introduction. I Furseth, I. (red.) Religious Complexity in the Public Sphere - Comparing Nordic Countries. Basingstoke: Palgrave MacMillian, ss. 1-30.

Furseth, I. (2018). Secularization, Deprivatization, or Religious Complexity? I Furseth, I. (red.) Religious Complexity in the Public Sphere - Comparing Nordic Countries. Basingstoke: Pal-grave MacMillian, ss. 291-313.

Furseth, I. & Repstad, P. (2005). Religionssociologi: en introduktion. Malmö: Liber.

Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Hand, M. (2003). A Philosophical Objection to Faith Schools. Theory and Research in Education, 1(1), ss. 89-99.

Hjelm, T. (2014). Understanding the New Visibility of Religion. Journal of Religion in Europe, 7(3-4), ss. 203-219.

Kommittédirektiv (2018). Konfessionella inslag i skolväsendet. Dir. 2018:15. Hämtad: 2020-04-13.Tillgänglig:https://www.regeringen.se/rattsligadokument/kommittedirektiv/2018/03/konfes sionella-inslag-i-skolvasendet/

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. Lund: Studentlit-teratur.

Mohme, G. (2017). Lessons the United States Can Learn From Sweden´s Experience with Inde-pendent Schools. I Fox, Robert A. & Buchanan, Nina K. (red.) (2017). The Wiley Handbook of School Choice. John Wiley & Sons, Inc, Hoboken, NJ, USA, ss. 267-274.

Qvasebo, J. (2013). Konfessionella friskolor, religion och toleransens gränser. I Trägårdh, L., Selle, P., Henriksen, L.S. & Hellin, H. (red.) Civilsamhället klämt mellan stat och kapital.

Stockholm; SNS förlag, ss. 160-175.

Roald, A.S. (2012). Expressing religiosity in a secular society: The relativisation of faith in Mus-lim communities in Sweden. European Review, 20(1), ss 95-113.

Sander, Å. & Andersson, D. (2009) Religion och religiositet i en pluralistisk och föränderlig värld.

I Andersson, D. & Sander, Å. (red.). Det mångreligiösa Sverige: ett landskap i förändring.

Lund: Studentlitteratur, ss. 37-148.

Sundberg, M. & Sommerstein, M. (2018). Socialdemokraterna vill förbjuda religiösa friskolor.

SVT nyheter. Publicerad: 2018-03-13. Hämtad: 2020-04-05. Tillgänglig:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socialdemokraterna-haller-presskonferens-1

Triches, R. (2004). SSU får inte starta socialistisk friskola. Aftonbladet. Publicerad: 2004-11-19.

Hämtad: 2020-04-05. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/21BrM4/ssu-far-inte-starta-socialistisk-friskola

TT (2004). SSU vill starta socialistisk skola. Svenska Dagbladet. Publicerad: 2004-01-27. Hämtad:

2020-04-05. Tillgänglig: https://www.svd.se/ssu-vill-starta-socialistisk-skola

Empiriskt material

Alm, D. (2019a). Förbud mot religiösa friskolor går emot Europakonventionen. Dagens Nyheter.

Publicerad: 2019-07-22. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.dn.se/debatt/repliker/forbud-mot-religiosa-friskolor-gar-emot-europakonventionen/

Alm, D. (2019b). Politiker och opinionsbildare, sluta stigmatisera troende. Dagens Nyheter. Publi-cerad: 2019-07-05. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.dn.se/debatt/politiker-och-opinionsbildare-sluta-stigmatisera-troende/

Bergström, A. & Gustafsson, U. (2019a). Barn måste skyddas från religiösa skolor * Aftonbladet.

Publicerad: 2019-01-31. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/kanvbv/barn-maste-skyddas-fran-religiosa-skolor

Bergström, A. & Gustafsson, U. (2019b). Religiösa skolor skapar ett tryck på sina elever. Afton-bladet. Publicerad: 2019-02-07. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/ddKz8A/religiosa-skolor-skapar-ett-tryck-pa-sina-elever Bergström, A. & Gustafsson, U. (2019c). Särbehandlingen av kristendomen måste upphöra.

Da-gens Nyheter. Publicerad: 2019-07-08. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.dn.se/debatt/repliker/sarbehandlingen-av-kristendomen-maste-upphora/

Bergström, A., Lindenfors, P. & Gustafsson, U. (2018). Partsinlaga utan hänsyn till barns rättig-heter. Svenska Dagbladet. Publicerad: 2018-07-12. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.svd.se/partsinlaga-utan-hansyn-till-barns-rattigheter

Brandström, L. & Nyberg, B. (2018a) Hur kan våra kristna skolor vara en fara? Aftonbladet.

Pub-licerad: 2018-03-13. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/qn7gKE/hur-kan-vara-kristna-skolor-vara-en-fara

Brandström, L. & Nyberg, B. (2018b). Våra kristna skolor är integrationsfabriker. Aftonbladet.

Publicerad: 2018-08-29. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/m6jAWv/vara-kristna-skolor-ar-integrationsfabriker Edsinger, O. & Nyberg, B. (2019). Nej, morgonbön är inte fysisk bestraffning. Aftonbladet.

Publi-cerad: 2019-01-31. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/5VXR3E/nej-morgonbon-ar-inte-fysisk-bestraffning Ekström, A & Damberg, M. (2019). Religiösa friskolor blev en giftcocktail. Expressen.

Publice-rad: 2019-11-19. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.expressen.se/debatt/religiosa-friskolor-blev-en-giftcocktail/

Ekström, A. & Shekarabi, A. (2018a). Ministrar: Religionen ska inte bäras av skolan. Svenska Dagbladet. Publicerad: 2018-04-10. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.svd.se/ministrar-religionen-ska-inte-baras-av-skolan

Ekström, A. & Shekarabi, A. (2018b). Religiösa friskolor måste förbjudas, Jan Björklund*. Afton-bladet. Publicerad: 2018-07-03. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/rLJK80/religiosa-friskolor-maste-forbjudas-jan-bjorklund Fridolin, G. (2018). Barn ska inte tvingas på religion i friskolan. Aftonbladet. Publicerad:

2018-03-10. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/J1R428/barn-ska-inte-tvingas-pa-religion-i-friskolan

Färm, D. (2018). Staten är inte tvingad att tillåta religiösa friskolor. Svenska Dagbladet. Publice-rad: 2018-04-12. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.svd.se/staten-ar-inte-tvingad-att-tillata-religiosa-friskolor

Färm, D. (2019). Skamligt inte förbjuda alla religiösa friskolor. Aftonbladet. Publicerad: 2019-06-05. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/4qrWOV/skamligt-inte-forbjuda-alla-religiosa-friskolor

Haddad, R. (2019a). Inför anmälningsplikt för konfessionella skolor. Svenska Dagbladet. Publice-rad: 2019-01-10. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.svd.se/infor-anmalningsplikt-for-konfessionella-skolor

Haddad, R. (2019b). L: gör det enklare att stänga religiösa skolor. Expressen. Publicerad: 2019-04-04. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.expressen.se/debatt/l-gor-det-enklare-att-stanga-religiosa-skolor/

Halldorf, J. (2018). Hårdför religionspolitik leder Sverige fel. Svenska Dagbladet. Publicerad:

2018-09-19. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.svd.se/hardfor-religionspolitik-leder-sverige-pa-fel-vag

Jackelén, A., Arborelius, A., Wiborn, K., Svensson, L. & Atas, D.B. (2018). Naivt – religiösa friskolor en tillgång för samhället. Svenska Dagbladet. Publicerad: 2018-03-13. Hämtad:

2020-03-31. Tillgänglig: https://www.svd.se/naivt--religiosa-friskolor-en-tillgang-for-samhallet/i/utvalt/om/debatten-om-religiosa-friskolor

Jakobsson, S. & Stenkvist, R. (2018). S vill inte se problemen med religiösa friskolor*. Aftonbla-det. Publicerad: 2018-08-28. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/kaj7d9/s-vill-inte-se-problemen-med-religiosa-friskolor Jonsson, U. (2018). Makten får S att strunta i religionsfriheten. Svenska Dagbladet. Publicerad:

2018-04-08. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.svd.se/makten-far-s-att-strunta-i-religionsfriheten

Lindenfors, P., Gustafsson, U. & Bergström, A. (2019). Sveriges kristna råd förstår inte hur reli-giösa friskolor begränsar barn. Dagens Nyheter. Publicerad: 2019-11-21. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.dn.se/debatt/repliker/sveriges-kristna-rad-forstar-inte-hur-religiosa-friskolor-begransar-barn/

Lönnberg, U. (2019). Pingströrelsen är inte särbehandlad. Dagens Nyheter. Publicerad: 2019-07-09. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.dn.se/debatt/repliker/pingstrorelsen-ar-inte-sarbehandlad/

Nordström, R., Ahlstrand, R. & Ewert, P. (2018a). Humanisterna förstår inte Europarätten.

Svenska Dagbladet. Publicerad: 2018-07-16. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.svd.se/humanisterna-forstar-inte-europaratten

Nordström, R., Ahlstrand, R. & Ewert, P. (2018b). Starkt stöd i EU-rätt för konfessionella skolor.

Svenska Dagbladet. Publicerad: 2018-07-05. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.svd.se/starkt-stod-i-eu-ratt-for-konfessionella-skolor

Shekarabi, A. & Botström, P. (2018a). Hur kan M och SD vilja ha religiösa friskolor?* Aftonbla-det. Publicerad: 2018-08-27. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/7lA8rB/hur-kan-m-och-sd-vilja-ha-religiosa-friskolor Shekarabi, A. & Botström, P. (2018b). Vi är emot religiösa friskolor, oavsett religion. Aftonbladet.

Publicerad: 2018-08-29. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/m6jX1q/vi-ar-emot-religiosa-friskolor-oavsett-religion Shekarabi, A. (2018). Jag ser religiöst förtryck igen – i svenska skolan*. Aftonbladet. Publicerad:

2018-03-12. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/gProg9/jag-ser-religiost-fortryck-igen--i-svenska-skolan Svensson, A. (2018). Religionsfobi livsfarligt för samhället. Svenska Dagbladet. Publicerad:

2018-03-27. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.svd.se/alf-svensson-religionsfobi-livsfarligt-for-samhallet

Sveriges kristna råd (SKR) (2019a). Barnkonventionen får inte bli hinder för barns religion. Da-gens Nyheter. Publicerad: 2019-11-19. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.dn.se/debatt/barnkonventionen-far-inte-bli-hinder-for-barns-religion/

Sveriges kristna råd (SKR) (2019b). Barnkonventionen ger föräldrar rätt att fostra sina barn. Da-gens Nyheter. Publicerad: 2019-11-27. Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig:

https://www.dn.se/debatt/repliker/barnkonventionen-ger-foraldrar-ratt-att-fostra-sina-barn/

Westergård, M. (2018). Våra skolor skapar inte segregation. Aftonbladet. Publicerad: 2018-07-04.

Hämtad: 2020-03-31. Tillgänglig: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/e1oo6R/vara-skolor-skapar-inte-segregation

*Följande artiklar hade en annan titel i Mediearkivet databas.