Avslutande reflektioner samt vidare forskning

Avslutningsvis vill jag framlyfta ett par reflektioner som jag gjort under studiens gång, gäl- ande såväl genomförande som metodval, och till sist förslag på vidare forskning. Att använda en kritisk diskurspsykologisk ansats har som tidigare diskuterat varit väl fungerande för den typ av undersökning som genomförts i den här uppsatsen. Det har varit väldigt lärorikt och

spännande att se hur konstruktionerna av utanförskap genom analysbegreppen växt fram. Däremot har svårigheterna för mig varit just analysen. I början tog det avsevärt mycket tid för mig att analysera låttexterna, och efterhand kom jag till insikt med att jag fokuserat för brett och mångsidigt. I takt med att jag fick ökat förståelse för metoden gick arbetet mer ef- fektivt, men i slutändan hade jag ändå ett väldigt stort bearbetat material att skriva fram mitt resultat ifrån. I ett första utkast blev därför resultatet väldigt långt, och jag fick igen lägga mycket tid på att korta ned det, välja ut det som var mest relevant och utveckla mitt resone- mang. Hade jag fått möjlighet att göra om studien, eller en liknande, hade jag från början fokuserat mer på att läsa in mig på metoden och arbetat mer riktat och fokuserad på språk som handling.

Vidare har jag insett att jag haft en tendens att skriva fram min analys utifrån termer som beskriva och fastställa istället för att använda konstruerande termer, vilket jag fått bearbeta och ändra. Utifrån det som jag tog upp i avsnittet reflexivitet, kan det här ha sin förklaring i att jag gärna har velat finna en sanning som övertygar läsaren om en påtaglig social utsatthet hos personer som befinner sig i utanförskap, och som förmedlas i hiphopen som jag har en stark relation till. Jag har ständigt fått påminna mig om att det som konstrueras i låttexten är en konstruktion av flera möjliga, och att jag enbart ska förmedla hur något görs, inte hur nå- got är.

Vad som tydligt visats i analysen, både i tolkningsrepertoarerna och i subjektspositionerna, är att det finns ett tydligt inslag av makt. Utanförskap görs och talas om utifrån en maktdi- mension. I den kritiska diskurspsykologin fokuseras inte makt, och följaktligen har inget ana- lysbegrepp som kan påvisa makt använts. Däremot skulle det kunna ha varit gynnsamt att kompletterat med ett sådant analysbegrepp, förslagsvis från en annan diskursanalytisk an- sats.

Då det i denna studie observerats skillnader mellan såväl hur språket använts och hur utan- förskapet förmedlats över tid, hade det varit intressant att studera det närmare i en framtida forskning. Eftersom hiphop speglar det nutida samhället, hade en diskursiv analys med hi- storiska nedslag kunnat påvisa skillnader i samhället då och nu. Eftersom det också visat sig, vid urval, vara mer lättillgängligt att finna låtar med temat utanförskap från år 2005 och framåt, kunde undersökning av innehåll och ämnen i hiphop-låttexter över tid vara ett annat förslag till vidare forskning. Jag har, kan erkännas, lagt stor vikt vid att inkludera kvinnliga rappare i denna undersökning. Kvinnor har på senare år tagit allt mer plats på den svenska hiphop-scenen, det har dock visat sig att kvinnliga rappare i mindre utsträckning än manliga rappare berör ämnen som socialt utanförskap. Med anknytning till tidigare forskning, kan det här bero på att kvinnliga rappare främst använder hiphopen i kampen för jämlikhet och lika värde mellan könen. Måhända upplever en kvinna ett större förtryck till följd av hennes könstillhörighet, än av att befinna sig i ett utanförskap. En undersökning av innehåll i hip- hoplåtar kunde därför även inkludera ett könsperspektiv, för att utreda det här närmare.

REFERENSLISTA

Berggren, Kalle (2016). "Snubben trodde han var cool för han hade en pistol" Maskulinitet, våld och föräldraskap i svensk rap. Tidskrift för Genusvetenskap. 37(3), ss. 53-74. Till- gänglig på Internet: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/3669

Blomberg, Helena (2019). ‘We’re not magicians!’ On the use of rhetorical resources in Swe- dish news media narratives portraying the social services and social work-

ers. Qualitative Social Work. 18(2), ss. 229–246. DOI: https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1177/ 1473325017710324

Blomberg, Helena & Stier, Jonas (2019) Flashback as a Rhetorical Online Battleground: De- bating the (Dis)guise of the Nordic Resistance Movement. Social Media + Society. 5 (1), DOI: 10.1177/2056305118823336

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Burr, Vivien (2015). Social constructionism. London: Routledge

Chang, Jeff (2006). Can't stop won't stop: hiphop-generationens historia. 1. svenska utg. Göteborg: Reverb

Christie, Christine (2013). The relevance of taboo language: An analysis of the indexical val- ues of swearwords. Journal of Pragmatics, 58, ss. 152-169. DOI:

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.pragma.2013.06.009

Edley, Nigel. (2001). I Wetherell, Margaret., Taylor, Stephanie & Yates, J Simeon.

(red.) Discourse as data: a guide for analysis. London: Sage, in association with the Open University.

Edwards, Derek & Potter, Jonathan (1992). Discursive Psychology. London: Sage

Gupta-Carlson, Himanee. (2010). Planet B-Girl: Community Building and Feminism in Hip- Hop. New Political Science, 32 (4), ss. 515-529, DOI: 10.1080/07393148.2010.520438 Hernández, Diana., Weinstein, Hannah & Muñoz-Laboy, Miguel. (2012). Youth perspectives on the intersections of violence, gender, and hip-hop. Youth and Society, 44(4), ss. 587- 608. DOI: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/0044118X11408746

Herz, Marcus & Johansson, Thomas. (2012). The experience of being stopped: Young immi- grants, social exclusion and strategies. Young, 20(2), ss. 157-176. DOI:

Johansson, Thomas & Olofsson, Rita. (2011). The art of becoming 'swedish': Immigrant youth, school careers and life plans. Ethnicities, 11(2), ss. 184-201. DOI:

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/1468796811398827

Lalander, Philip & Sernhede, Ove (2012). Social mobilization or illicit drug use and street crimes: Two strategies among young urban outcasts. Stavanger, Norway: 38th Annual Alcohol Epidemiology Symposium of the Kettil Bruun Society, ss. 1-27. Tillgänglig på Internet: http://muep.mau.se/bitstream/2043/13916/2/KBS%20article.pdf

Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative research & evaluation methods. 3. ed. London: Sage

Potter, Jonathan (1996). Representing reality: discourse, rhetoric and social construction. London: Sage

Sernhede, Ove. (2011a). I Sernhede, Ove (red.) Förorten, skolan och ungdomskulturen: re- produktionen av marginalitet och ungas informella lärande. Göteborg: Daidalos Sernhede, Ove. (2011b). School, youth culture and territorial stigmatization in swedish met-

ropolitan districts. Young, 19(2), ss. 159-180. DOI:

http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1177/110330881001900203

Sernhede, Ove. (2014). Youth rebellion and social mobilisation in sweden. Soundings, (56), ss. 81-91. DOI: http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.3898/136266214811788817

Sernhede, Ove & Söderman, Johan (2011). Planet Hiphop: om hiphop som folkbildning och social mobilisering. Malmö: Liber

SVT (1992) Rapport: Kalabaliken i Rinkeby. Hämtat den 3 april 2019, från YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=mQakZce3GhQ

SVT (2018) Jimmie Åkesson ”invandrarna” får inte jobb för att de inte är ”svenskar”. Häm- tad den 3 april 2019, från YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=_g4tr8FS_iE Söderman, Johan (2011a). Hur hiphopkulturen möter universitetsvärlden : hiphop Acade-

micus! Nordic Research In Music Education : Yearbook. 13, ss. 57-75. Tillgänglig på Internet: http://muep.mau.se/bitstream/2043/16770/2/Soderman_2012.pdf

Söderman, Johan (2011b). “Folkbildning” through hip-hop: how the ideals of threerappers parallel a Scandinavian educational tradition, Music Education Research, 13:2, ss. 211- 225. DOI: 10.1080/14613808.2011.577929

Taylor, Stephanie. (2001). I Wetherell, Margaret., Taylor, Stephanie. & Yates, J Simon. (red.) Discourse as data: a guide for analysis. London: Sage, in association with the Open University.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskap- lig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

DISKOGRAFI

Advance Patrol (2005) Betongbarn.

Advance Patrol (2005) Ett land som är tryggt. AKI feat. Kapten Röd (2013) När solen går ner.

AKI feat. Rawda, Adam Kanyama, Sarsari, Segen, Sami Alamien, Shuno G, N, Zaza, Nilo, Nano, Rami, DeAbiLen, Ibbe Alby, Daniel Boyacioglu & Akiiki (2016) Botkyrka del 2. Blues (1999) Samhällstjänst.

Blues (1999) Under ytan.

Erik Lundin (2016) De ba blev så. Erik Lundin (2019) Nu dom frågar. Erik Lundin (2015) Suedi.

Ison & Fille feat. Aleks, Hoosam & Sabo (2011) Från hjärtat. Ison & Fille feat. STOR & Aleks (2010) Stationen.

Ison & Fille feat. Cherrie & Imenella (2019) Vinnare. Ison & Fille (2013) Vår sida av stan.

Jacco (2009) Vår betong.

Kartellen (2012) Mina områden.

Kartellen feat. Aleks (2013) Underklassmusik. Ken Ring (2011) Jag skriver för er.

Ken Ring (2014) Människor som ingen vill se. Kumba (2014) I staden.

Labyrint feat AKI, Dajanko & Jacco (2011) Ortens favoriter.

Labyrint feat JaQe, Alladin, Dani M, Pase, Allyawan, Aleks, STOR & Black Ghost (2012) Or- tens favoriter.

Linda Pira feat. Seinabo Sey (2013) Eld blir glöd.

Oskar Linnros, Linda Pira, Mohammed Ali, Masse & STOR (2013) Från balkongen (redline remix).

Parham (2016) Gården. Parham (2016) Hemma här. STOR (2014) Styvmoder Svea.

Stress feat. Erik Lundin, Adam Tensta, Michel Dida, Aleks (2011) Tystas ner.

Stress feat. Nimo, Moms, Malcolm B, Sebbe Staxx, Adam Tensta, Aleks & Promoe (2012) Tystas ner.

The Latin Kings (2000) De e knas. The Latin Kings (2000) Mitt kvarter.