Vår uppsats ger en bild av hur det ser ut för professionen exakt nu, här i Sverige, samt hur det ser ut i förhållande till utomlands. Trots att många studier i kunskapsläget var av kvantitativ karaktär samt var genomförda utanför Sverige så stämde vår studies resultat bra överens med mycket av det som de andra studierna påvisade. En skillnad som dock fanns var att
dokumentationen i vår studie prioriterades bort för att ge plats till det humanitära arbetet i direktkontakt med eleverna. I en studie från USA däremot la skolkuratorerna största delen av sin tid på dokumentationen. Bortsett från det är våra studieresultat är ganska typiska, då de
31 liknar de resultat andra fått fram från liknande studier. Man skulle kunna se det som att våra resultat stärker andra studier av samma typ.
Vidare forskning inom området behövs för att uppmärksamma uteblivandet av ett reglerat elevantal per kurator samt/ eller för att förtydliga (eventuellt bredda) arbetsbeskrivningen för skolkuratorer runt om i landet. Det är i dagsläget svårt att arbeta för att det är så pass otydligt. Vidare forskning skulle också kunna handla om hur man arbetar fram generella
copingstrategier som fungerar för alla skolkuratorer, t.ex. genom en kvantitativ studie. copingstrategierna kan då utformas för att användas vid det akuta stresspåslaget, på
arbetsplatsen. Om vi hade fått göra om denna studie idag, med dessa nya kunskaper i bagaget, hade vi varit intresserade av att fördjupa oss på området med sociala medier, då det var ett område vi inte hade tänkt ta hänsyn till från början men som några av kuratorerna i
intervjuerna talade om och ansåg var viktig. En större kvalitativ studie kring detta skulle kunna göras där kuratorer, elever och föräldrar intervjuas kring hur de anser att sociala medier har en påverkan på ungdomars psykiska hälsa, vad som är positivt och negativt för att kunna få fram hur olika grupper ser på problemområdet, samt om detta skiljer sig och varför. Sociala medier är ett relativt nytt fenomen, som troligtvis i och med den teknologiska utvecklingen inte kommer att minska. Effekterna av psykisk hälsa hos unga i samband med sociala medier är därför viktiga att redogöra kring för att på ett tidigare plan kunna förebygga dem.
32
Referenslista
Litteratur
Andersson, S. (2014) Om positivism och hermeneutik. Studentlitteratur: Lund
Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa? Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), ss.61–73.
Berne, S., Frisén, A. & Daneback, K. (2016) Vad är nätmobbning och vad kan, bör och ska man göra som professionell i skola och socialtjänst? (s. 103–122). I K. Daneback & E. Sorbring (Red.) Socialt arbete och internet: Att förstå och hantera sociala problem på nya arenor. Liber: Stockholm
Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Stockholm D- Wester, Y. (2005) Socionomen i skolan. Gothia: Stockholm
Hammarlund, Claes-Otto (2012) (2 utg.) Bearbetande samtal - krisstöd, avlastningssamtal, stress- och konflikthantering. Natur och Kultur: Stockholm
Iwarsson, P. (2014) Samtal i skolan: en möjlighet till utveckling. Gothia Fortbildning: Stockholm
Lundberg, U. & Wentz, G. (2004) Stressad hjärna, stressad kropp - om sambanden mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa. Wahlström & Widstrand: Stockholm
Persson, A. (2012) Ritualisering och sårbarhet: ansikte mot ansikte med Goffmans perspektiv på social interaktion. Liber: Malmö
Rydén, O. & Stenström, U. (2015) Hälsopsykologi - psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Sanoma Utbildning: Stockholm
Svensson, K. Johansson, E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme - utmaningar i socialt arbete. Natur och Kultur: Stockholm
Ödman, P, J. (2017) Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Studentlitteratur: Lund
Vetenskapliga artiklar
Culbreth, J., Scarborough, J., Banks-Johnson, A. & Solomon, S. (2005) Role Stress Among Practicing School Counselors. Counselor Education & Supervision, 45 (1), 58-71. doi: Saknas
Desocio, J. & Hootman, J. (2004) Children’s Mental Health and School Success in The Journal of School Nursing Vol.20(4), pp.189-196. doi: 10.1177/10598405040200040201 Evans, Y. & Payne, M. (2008) Support and self-care: professional reflections of six New Zealand high school counsellors. British Journal of Guidance & Counselling, 36 (3), 317-330. doi: 10.1080/03069880701729466
33 Harris, J. L., Bargh, J. A., & Brownell, K. D. (2009). Priming effects of television food
advertising on eating behavior. Health Psychology, 28(4), 404-413. doi: 10.1037/a0014399 McCarthy, C., Kerne, V., Calfa, N., Lambert, R. & Guzmán, M. (2010) An Exploration of School Counselors' Demands and Resources: Relationship to Stress, Biographic, and Caseload Characteristics. Professional School Counseling, 13 (3), 146-158. doi: Saknas
Mullen, R, P. & Crowe, A. (2017) Self-Stigma of Mental Illness and Help Seeking Among School Counselors. Journal of Counseling & Development, 95 (4), 401-411.
doi:10.1002/jcad.12155
Wilkerson, K. & Bellini, J. (2006) Intrapersonal and Organizational Factors Associated with Burnout Among School Counselors. Journal of Counseling & Development, 84(4). doi: Saknas
Wilkerson, K. (2009) An Examination of Burnout Among School Counselors Guided by Stress-Strain-Coping Theory Journal of Counseling & Development, 87 (4), Fall2009, 428- 437. doi: Saknas
Rayle, D, A. (2006) Do School Counselors Matter? Mattering as a Moderator Between Job Stress and Job Satisfaction. Professional School Counseling, 9 (3), 206–215. doi: Saknas Lagar
Arbetsmiljölag (AML) (1977:1160)
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460)
Skollag (SL) (2010:800)
Socialtjänstlag (SoL) (2001:453) Elektroniska källor
Akademikerförbundet SSR. (2013). Etik i socialt arbete - Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Hämtad 2017.12.19 från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_i_socialt_arbete.pdf
Akademikerförbundet SSR & Novus (2016) Kartläggning Skolkuratorer. Hämtad 2017.12.19 från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/novus_pdf_skolkuratorer_160104_2.pdf Arbetsmiljöverket (2017) Stress - ditt ansvar som arbetsgivare. Hämtad 2017.12.12 från:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/stress/#3 Egidius (2017) Natur & Kulturs Psykologiguid. Hämtad 2017.12.21 från:
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykosocial
Institutionen för Stressmedicin (2017) ISM:s definition på stress. Hämtad 2017.11.08. från:
http://www.vgregion.se/ov/ISM/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition-pa- stress/
34 Persson, K. (2016) Kuratorer hinner inte träffa eleverna. Akademikern, Hämtad 2017.12.19 från: http://akademikern.se/reportage/kuratorer-hinner-inte-traffa-eleverna
Polisen (2016) Ha koll på livet på nätet. Hämtad 2017.12.18 från: https://polisen.se/Utsatt-
for-brott/Skydda-dig-mot-brott/Ha-koll-pa-livet-pa-natet/
SCB (2013) Sämre psykisk hälsa bland unga i Sverige än i övriga Norden. Hämtad 2017.12.19 från:
https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Samre-psykisk-halsa-bland-unga-i-Sverige-an- i-ovriga-Norden/
Skolinspektionen (2015) Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 2017.12.19 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-sammanfattning.pdf
Socialstyrelsen (2013 A) Psykisk ohälsa bland unga - underlagsrapport till Barns och Ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 2017.11.08. från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf
Socialstyrelsen (2013 B) Barns och Ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Hämtad 2017.11.08.
35
Bilaga
Intervjuguide
Informera om:
1. Att vi vill ta reda på hur arbetet har ändrats under de senaste åren pga den förhöjda psykiska ohälsan bland unga (Statistiska centralbyrån)
2. Hur lång tid vi har till förfogande och att vi går igenom olika teman. 3. Anonymitet och att det som spelas in och transkriberas kommer att raderas. 4. Intervjun är frivillig.
5. Hur resultaten kommer att användas
6. Vart intervjupersonerna kan ta del av resultaten 7. Om intervjupersonen har några frågor