8. Slutsats och diskussion
8.4 Avslutande reflektioner
Collin et al. (2009) nämner att det finns en risk för att ett eklektiskt perspektiv försämrar forskning om redovisning eftersom flera teorier mynnar ut i samma hypotes. Det blir då svårt att säkerställa vilken teori som har haft den högsta förklaringsgraden. Som ovan nämnt fick vi
60
problem med variablerna storlek och bransch då PAT och IT mynnade ut i samma förväntade samband trots olika bakomliggande antaganden. Bortser vi från denna problematik anser vi att PAT och IT har kompletterat varandra väl i denna studie, vilket ger stöd för en fortsatt eklektisk utgångspunkt i forskning om redovisningsval. Hade vi begränsat studien till endast PAT hade vi inte kunnat uppnå fullständiga empiriska bevis för teorins grundantaganden, eftersom IT hade resulterat i exakt samma förväntade samband trots andra resonemang och antaganden, vilket även Collin et al. (2009) påpekar. Sammantaget visar studiens resultat att ett eklektiskt perspektiv kan vara att föredra när forskaren vill få ett bredare perspektiv på ett empiriskt fenomen.
8.5 Studiens bidrag
Tidigare forskning inom hållbarhetsrevision är relativt begränsat (Cho et al., 2014). Således har denna uppsats fyllt ett viktigt bidrag genom att undersöka hållbarhetsrevision i en svensk kontext. Mer specifikt är studiens bidrag till forskningen en bredare förståelse för hållbarhetsrevision i kommunala bolag. Detta är viktigt eftersom de kommunala bolagen står för en stor del av Sveriges ekonomiska aktiviteter (SCB, 2018b) och påverkar samhället i stort. Dessutom har vi vidareutvecklat den teoretiska referensramen om kommunala aktiebolag genom att applicera Husseins (1981) idéer om hur företag ändrar redovisningspraxis.
Denna studie ger även ett praktiskt bidrag, främst till revisionsbranschen, då vi har visat att det är relativt få bolag som väljer hållbarhetsrevision. Det finns således en möjlighet för revisorer att sälja in denna tjänst till sina klienter. Ur ett bredare perspektiv visar våra resultat att de komplexa relationerna som omger ett kommunalt bolag får konsekvenser för synen på redovisning och revision. Den nuvarande styrningen av de kommunala bolagen kan med hjälp av studiens resultat ifrågasättas, då vi har påvisat att ägarnas intresse för de kommunala bolagens hållbarhetsredovisning och revisionen av den är relativt lågt.
8.6 Fortsatt forskning
Denna studie har endast avsett att förklara hur ägaridentitet påverkar beslutet kring hållbarhetsrevision och tar därför inte hänsyn till förändringar över tid. Vi anser att detta är något som är värt att forska vidare inom, främst för att undersöka huruvida det uppstår en institutionalisering av hållbarhetsrevision. På grund av studiens tidsbegränsningar inkluderades
61
inte privata bolag. Med tanke på de skillnader som finns mellan publika, privata och kommunala bolag är det av intresse att även inkludera privata bolag i framtida forskning om hållbarhetsrevision. Vi tror även att det finns ett intresse av att få med revisorns perspektiv då hållbarhetsrevision är frivillig samt att det är relativt få bolag som har valt hållbarhetsrevision. Det är därför relevant för forskningsfältet att söka närmare förståelse kring hur revisorerna arbetar med den icke-finansiella revisionen och hur de säljer in denna tjänst till sina klienter. Detta kan möjliggöras genom en kvalitativ intervjustudie.
Avslutningsvis har vi under arbetets gång upptäckt stora variationer i hur företagen väljer att förhålla sig till de olika frågorna som ska redogöras för enligt ÅRL. Vi har exempelvis observerat att en del företag utnyttjar att lagen baseras på soft regulation och väljer att inte tillämpa policys i vissa frågor. Vi finner det intressant att genomföra en kvantitativ studie som undersöker vilka företag som väljer att avvika från lagstiftningen och om det kan kopplas till variabler som exempelvis storlek och bransch, samt om det finns någon koppling till hållbarhetsrevision.
8.7 Studiens begränsningar
Under genomförandet av denna studie har vi identifierat vissa begränsningar. Den första begränsningen berör de kommunala bolagen. Majoriteten av de kommunala aktiebolag som påverkas av förändringarna i ÅRL utgörs av bostads- och energibolag. I och med att kommunala bostads- och energibolag kan tänkas vara mer frikopplade än normal kommunal verksamhet är vi medvetna om att detta kan ha påverkat resultaten i vår studie. Alternativet hade varit att jämföra kommunala bostadsbolag med publika bostadsbolag, då vi endast funnit ett publikt energibolag vilket hade försvårat en jämförande studie.
Ytterligare en begränsning med denna studie handlar om att vi endast har intervjuat ett kommunalt bolag som valt bort hållbarhetsrevision, vilket innebär att det kan finnas andra bakomliggande orsaker till att företagen avstår från revision, som denna studie inte har fångat upp.
62
9. Källförteckning
Aguilera., R. T., Rupp, D. E., Williams, C. A., & Ganapathi, J. (2007). Putting the S back in corporate social responsibility: A multilevel theory of social change in organizations. Academy of Management Review. 32(2), s. 836- 863.
Angelstig, M., & Gustavsson, S. (2016). The Effect of Ownership Structure on the Sustainability Reporting Assurance Practice. Master thesis, Department of Accounting. Stockholm: Stockholm School of Economics.
Arvidsson. S. (2017). Hållbarhetsrapportering i de största bolagen. Balans fördjupning (3). Tillgänglig via [https://www.tidningenbalans.se/wp-content/uploads/2017/05/Hallbarhet-i-de- storsta-bolagen-trender-och-tendenser.pdf] (Hämtad 2018-04-25)
Ball, A., & Grubnic, S. (2007). Assurance practice in sustainability reporting. I Unerman, J., Bebbington, J., & O’Dwyer, B. (Ed.), Sustainability accounting and accountability (s. 243– 260). London: Routledge.
Bergh, J. (2010). Kommuner usla på hållbarhetsredovisning. Tillgänglig via [http://miljo- utveckling.se/kommuner-usla-pa-hallbarhetsredovisning/] (Hämtad 2018-04-26)
Bolagsverket. (2018). Årsredovisning – aktiebolag. Tillgänglig via [http://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning] (Hämtad 2018-04-25) Brown-Liburd, H., & Zamora, V. L. (2015). The Role of Corporate Social Responsibility (CSR) Assurance in Investors’ Judgments When Managerial Pay is Explicitly Tied to CSR Performance. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 34(1), s. 75-96.
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB.
Brännström, D. (2016). Trenda hållbarhet med #farialmedalen. Balans (5).
Cameron, A.C. & Trivedi, P. (2005). Microeconometrics: Methods and Applications. Cambridge: Cambridge University Press.
Campbell., J. L. (2007). Why would corporations behave in socially responsible ways? An institutional theory of corporate social responsibility. Academy of Management Review. 32(3), s. 946- 967.
63
Carrington, T. (2014). Revision. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB.
Casey, R. J., & Grenier, J. H. (2015). Understanding and contributing to the enigma of corporate social responsibility (CSR) assurance in the United States. Auditing: A Journal of Practice and Theory. 34(1), s. 97–130.
Cassel, F. (2000). Behovet av kommunal externrevision. Stockholm: SNS.
Castelo Branco, M., Delgado, C., Ferreira Gomez, S., & Pereira Eugénio, T.C. (2014). Factors influencing the assurance of sustainability reports in the context of the economic crisis in Portugal. Managerial Auditing Journal. 29(3), s.237-252.
Cheng, M. M., Green, W. J., & Chi Ka Wo, J. (2015). The Impact of Strategic Relevance and Assurance of Sustainability Indicators on Investors’ Decisions. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 34(1), s. 131-162.
Cho, C., Michelon, G., Patten, D., & Roberts, R. (2014). CSR report assurance in the USA: an empirical investigation of determinants and effects. Sustainability Accounting, Management and Policy Journal. 5(2), s. 130-148.
Collin, S. O., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspective on Accounting. 20(2), s. 141-174.
Collin, S. O., Haraldsson, M., Tagesson, T., & Blank, V. (2017). Explaining municipal audit costs in Sweden: Reconsidering the political environment, the municipal organisation and the audit market. Financial Accountability & Management. 33(14), s. 391-405.
Cuadrado-Ballesteros, B., Martínez-Ferrero, J., & García-Sánchez, I. M. (2017). Mitigating information asymmetry through sustainability assurance: The role of accountants and levels of assurance. International Business Review. 26(6), s.1141-1156.
Davidson, B., & Patel, R. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. De Beelde, I., & Tuybens, S. (2015). Enhancing the Credibility of Reporting on Corporate Social Responsibility in Europe. Business Strategy and The Environment. 24(3), s. 190-216.
64
Deegan, C. (2013). Financial Accounting Theory. Fjärde upplagan. North Ryde, N.S.W.: McGraw-Hill Education.
Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Andra upplagan. New York: McGraw-Hill Education.
Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Dhaliwal, D. S., Li, O. Z., Tsang, A., & Yang, Y. G. (2011). Voluntary Nonfinancial Disclosure and the Cost of Equity Capital: The Initiation of Corporate Social Responsibility Reporting. The Accounting Review. 86(1), s. 59-100.
Dickins, D., & Skantz, T. (2010). The impact of regulation on economic bonding and auditor independence: an analysis of SOX and suggestions for future research. Advances In Public Interest Accounting. 15, s. 11-21.
DiMaggio, P. J. (1995). Comments on "What Theory is not". Administrative Science Quarterly. 40(3), s. 391–397.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review. 48(2) s. 147– 160.
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat analys. Stockholm: Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2003). Statistisk verktygslåda: Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur
Ermeland, M. (2013). Konkurs ovanligt bland kommunala bolag. Tillgänglig via [http://www.hd.se/lokalt/landskrona/2013/10/30/konkurs-ovanligt-bland-kommunala-bolag/] (Hämtad 2018-04-11)
65
Erlingsson, G. O., Fogelgren, M., Olsson, F., Thomasson, A. & Öhrvall, R. (2014). Hur styrs och granskas kommunala bolag? Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun. Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier. Tillgänglig via [https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:761985/FULLTEXT01.pdf] (Hämtad 2018-04-28)
Ernst & Young. (2016). Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt Södertälje kommun. Tillgänglig via: [https://www.sodertalje.se/globalassets/politiska- dokument/kommunstyrelsen/sammantradeshandlingar/2017/2017-04-28/8_ks20170428.pdf] (Hämtad 2018-04-05)
Fama, E. F., & Jensen M. C. (1983). Agency Problems and Residual Claims. The Journal of Law & Economics. 26(2), s.327-349.
Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management. 24(3), s. 271-283.
FAR. (2017). Ny rekommendation om revisorns yttrande om den lagstadgade
hållbarhetsrapporten. Tillgänglig via [https://www.far.se/nyheter/2017/december/ny- rekommendation-om-revisorns-yttrande-om-den-lagstadgade-hallbarhetsrapporten/] (Hämtad 2018-04-16)
Firth, M. (1997). The provision of non-audit services and the pricing of audit fees. Journal of Business Finance and Accounting. 24(3-4), s. 511–525.
Grossi, G., & Thomasson, A. (2011). Jointly owned companies as instruments of local government: comparative evidence from the Swedish and Italian water sectors. Policy Studies. 32(2), s. 277-289.
Grossi, G., & Thomasson, A. (2015). Bridging the accountability gap in hybrid organizations: the case of Copenhagen Malmö Port. International Review of Administrative Sciences. 81(3), s. 604-620.
Guthrie, J., Ball, A., & Farneti, F. (2010). Advancing Sustainable Management of Public and Not For Profit Organizations. Pulic Management Review. 12(4), s.449-459.
Hagquist, C. & Stenbeck, M. (1998). Goodness of Fit in Regression Analysis – R² and G² Reconsidered. Quality and Quantity. 32(3), s.229-245.
66
Hahn, R. & Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: A review of results, trends, theory and opportunities in an expanding field of research. Journal of cleaner production. 59, s. 5-21.
Halling, P (2016a). Ett nytt affärsområde ligger vidöppet. Balans (9).
Halling, P. (2016b). Hållbarhet “Siffror och ord måste tala samma språk”. Balans (9).
Hart, O. (1995). Corporate Governance: Some theory and implications. The Economic Journal. 105(430), s. 678-689.
Hodge, K., Subramaniam, N., & Stewart, J. (2009). Assurance of Sustainability Reports: Impact on Report Users’ Confidence and Perceptions of Information Credibility. Australian Accounting Review. 50(19), s. 178-194.
Hosmer, D. W. & Lemeshow, S. (2000). Applied logistic regression. Andra upplagan. New York: Wiley.
Hosmer, D. W., Lemeshow, S., & Sturdivant, R. X. (2013). Applied Logistic Regression. Tredje upplagan. New Jersey: John Wiley & Sons.
Hussein, M. E. (1981). The innovative process in financial accounting standards setting. Accounting, Organizations and Society. 6(1), s. 27-37.
Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Japec, L., Ahtiainen, A., Hörngren, J., Lindén, H., Lyberg, L., och Nilsson, P. (1997). Minska bortfallet. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behaviour, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics. 3(4), s. 305-360.
Jensen, M. C., & Murphy, K. J. (1990). Performances Pay and Top-management Incentives. Journal of Political Economy. 98(21), s. 225-264.
Joseph, C., Pilcher, R. & Taplin, R. (2014). Malaysian local government internet sustainability reporting. Pacific Accounting Review. 26(1-2), s. 75-93.
67
Justitiedepartementet (2015). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (Regeringens proposition 2015/16:193) Stockholm: Regeringskansliet
Kolk, A., & Perego, P. (2010). Determinants of the Adoption of Sustainability Assurance Statements: An International Investigation. Business Strategy and the Environment. 19(3), s. 182-198.
Kastberg, P. (2015). Kommunala aktiebolag - en handbok. Stockholm: Jure förlag AB.
KPMG. (2017). Kommunstyrelsens uppsiktsplikt Kramfors kommun. Tillgänglig via [http://www.kramfors.se/download/18.9df4c8c15ab2b4bc931b48c/1489566387559/Kommun styrelsens+uppsiktsplikt.pdf] (Hämtad 2018-04-05)
KPMG International. (2017). KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2017. Tillgänglig via [https://assets.kpmg.com/content/dam/kpmg/xx/pdf/2017/10/kpmg-survey-of- corporate-responsibility-reporting-2017.pdf] (Hämtad 2018-02-01)
La Porta, R., Lopez-de-Silanes, F., Schleifer, A., & Vishny R. W. (1998). Law and Finance. Journal of Political Economy. 106(6), s. 1113-1155.
Larrinaga-González, C. (2007). Assurance practice in sustainability reporting. I Unerman, J., Bebbington, J., & O’Dwyer, B. (Ed.), Sustainability Accounting and Accountability (s. 150– 163). London: Routledge.
Lennartsson, R. (2016a). Hållbarhetsrapportering: Så påverkas svenska företag av den nya lagen. Balans (6).
Lennartsson, R. (2016b). Hållbarhetsrapportering enligt ÅRL: “Det är viktigt med en gemensam praxis”. Balans (9).
Lennartsson R. (2016c). “En ny möjlighet att berätta om bra saker vi alltid gjort”. Balans special om hållbarhet (6).
Lindquist, U., Lundin, O., & Madell, T. (2016). Kommunala befogenheter. Stockholm: Wolters Kluwer.
Lundin, O. (2010). Revisionen reviderad: en rapport om en kommunal angelägenhet. Stockholm: Finansdepartementet. Tillgänglig via [https://eso.expertgrupp.se/wp- content/uploads/2010/07/Rapport-2010_6-till-webben.pdf] (Hämtad 2018-04-28)
68
Martínez-Ferrero, J., Rodríguez-Ariza, L., & García Sánchez, I. M. (2017). The strength of the board on sustainability assurance decisions: The moderating role of family business. Journal of Small Business and Enterprise Development. 24(4), s 863-886.
Martínez-Ferrero, J., & García-Sánchez, I. M. (2017). Coercive, normative and mimetic isomorphism as determinants of the voluntary assurance of sustainability reports. International Business Review. 26(1), s. 102-118.
Miras-Rodríguez, M., & Di Pietra, R. (2018). Corporate Governance mechanisms as drivers that enhance the credibility and usefulness of CSR disclosure. Journal of Management and Governance. (Under tryckning).
Meyer, L., & Mårtensson, P. (2009). Kommunala bolag: att hantera en ägarroll. Lund: Studentlitteratur.
Meyer, L., Mårtensson, P., & Nilsson, O. (2013). Kommunala bolag: ägarstyrning och styrelsefunktion. Lund: Studentlitteratur.
Neu, D., & Simmons, C. (1996). Reconsidering the “social” in positive accounting theory: The case of site restoration costs. Critical Perspectives on Accounting. 7(4), s. 409-435.
Nilsson, J. (2016). Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt Tyresö kommun. Tillgänglig via [https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1860491] (Hämtad 2018-04-05) Näringsdepartementet. (2009). Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och reformerade hyressättningsregler. (Regeringens proposition 2009/10:185) Stockholm: Regeringskansliet Pallant, J. (2010). SPSS survival manual. Fjärde upplagan. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
Park, J. & Brorson, T. (2005). Experiences of and views on third party assurance of corporate environmental and sustainability reports. Journal of Cleaner Production. 13(10–11), s.1095– 1106.
Peters, G., & Romi, A. (2015). The Association between Sustainability Governance Characteristics and the Assurance of Corporate Sustainability Reports. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 34(1), s. 163-198.
69
Pflugrath, G., Roebuck, P., & Simnett, R. (2011). Impact of Assurance and Assurer’s Professional Affiliation on Financial Analysts’ Assessment of Credibility of Corporate Social Responsibility Information. Auditing: A Journal of Practice & Theory. 30(3), s. 239-254. Regeringskansliet. (2018). Bolag med statligt ägande. Tillgänglig via [http://www.regeringen.se/regeringens-politik/bolag-med-statligt-agande/] (Hämtad 2018-02- 23)
Richardson, F. M., & Davidson, L. F. (1983). An exploration into bankruptcy discriminant model sensitivity. Journal of Business Finance & Accounting. 10(2), s. 195-207.
RKR. (2011). Konceptuellt ramverk för finansiell rapportering i kommuner och landsting. Tillgänglig via [http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/110180_Koncep_R- _finansiell.pdf] (Hämtad 2018-03-01)
Salomon, L., Sturesson, P., & Praks, M. (2016). Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Malmö Stad. Tillgänglig via
[http://malmo.se/download/18.6091505415853b0f76216944/1491300814485/2016+RAPPOR T+Granskning+av+kommunstyrelsens+uppsiktsplikt.pdf] (Hämtad 2018-04-05)
SCB. (2018a). Företagsregistret. Tillgänglig via [https://www.scb.se/vara- tjanster/foretagsregistret/] (Hämtad 2018-02-22)
SCB. (2018b). Kommunägda företag efter kommungrupp och sektor. Tillgänglig via [http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__OE__OE0108/KomFtgKg/?rxi d=3ae77b0b-cf61-4c05-bd16-0cffa8fe407d] (Hämtad 2018-02-22)
Sevenius, R. (2007). Bolagsstyrning. Lund: Studentlitteratur.
Sierra, L., Zorio, A., & García-Benau, M. (2013). Sustainable Development and Assurance of Corporate Social Responsibility Reports Published by Ibex-35 Companies. Corporate Social Responsibility & Environmental Management. 20(6), s.359–370.
Simnett, R., Vanstraelen, A., & Chua, W. (2009). Assurance on Sustainability Reports: An International Comparison. The Accounting Review. 84(3), s. 937-967.
70
SKL. (2012). Så styrs en kommun. Tillgänglig via
[https://skl.se/demokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvstyre sastyrskommunenochlandstinget/sastyrskommunen.735.html] (Hämtad 2018-04-16)
Sturesson, P., & Petersson, E. (2017). Granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt gentemot de kommunala bolagen Emmaboda kommun. Tillgänglig via [https://www.emmaboda.se/download/18.48e9c7da15de066c4726cffb/1503046938823/Uppsi ktsplikt+bolagen_2017.pdf] (Hämtad 2018-04-05)
Styf, E. (2011). Styrelsens ansvar för den interna kontrollen. Lic.-avh. Linköping: Linköpings universitet.
Sveriges Riksdag. (2018). Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy. Tillgänglig via: [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/foretagens- rapportering-om-hallbarhet-och_H401CU2] (Hämtad 2018-05-24)
Tabachnick, B. G. & Fidell, L. S. (2006). Using multivariate statistics. Femte upplagan. Boston, MA: Allyn and Bacon.
Tagesson, T. (2007). Does legislation or form of association influence the harmonization of accounting? A study of accounting in the Swedish water and sewage sector. Utilities policy. 15(4), s. 248-260.
Tagesson, T. (2014). The conditions for and the users of public sector accounting. I Budding, T., Grossi, G., & Tagesson, T. (Ed.), Public Sector Accounting (s. 1-7). New York: Routledge. Tagesson, T., Collin, S. O., & Broberg, P. (2009). What Explains the Extent and Content of Social and Environmental Disclosures on Corporate Websites: A Study of Social and Environmental Reporting in Swedish Listed Corporations. Corporate Social Responsibility and Environmental Management. 16(6), s. 352-364.
Tagesson, T., & Collin, S. O. (2015). Corporate governance influencing compliance with the Swedish Code of Corporate Governance. International Journal of Disclosure and Governance. 13(3), s. 1-16.
71
Tagesson, T., Kulman, M., & Lindvall Ekström, M. (2013). What explains the extent and content of social disclosures in Swedish municipalities’ annual reports. Journal of Management and Governance. 17(2), s. 217–235.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig via
[http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf] (Hämtad 2018-04-23).
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1986). Positive accounting theory. New Jersey: Prentice- Hall.
Zaltman., G., Duncan, R., & Holbek., J. (1973). Innovations and organzations. New York: Wiley.
Zimmerman, J. L. (1977). The Municipal Accounting Maze: An Analysis of Politic Incentives. Journal of Accounting Research. 15, s. 107-144.
Zorio, A., García-Benau, M., & Sierra, L. (2013). Sustainability Development and the Quality of Assurance Reports: Empirical Evidence. Business Strategy and the Environment. 22(7), s. 484-500.
72
10. Bilagor
10.1 Bilaga 1
Tabell 10.1 Bortfallsanalys
yi=β1+β2löni+β3brani+β4tstki+β5stori+ui n=80
Variabler β S.E. β Odds
1. Konstant 23,714 11,372 2. Lönsamhet -7,200 9,675 0,001 3. Bransch 0,381 0,621 1,464 4. TS/TK -1,581 1,657 0,206 5. Storlek -1,145 * 0,536 0,318 Nagelkerke R2: 0,101
Rätt klassifierade: 75 % (Bortfall= 0 %; Ej bortfall=100 %) Hosmer & Lemeshow-test: Chi-2= 7,970; Df= 8; p-värde= 0,436
Modell Chi2: 5,657
Ϯ 10 % signifikansnivå * 5 % signifikansnivå ** 1 % signifikansnivå
73
10.2 Bilaga 2
Tabell 10.2 Logistisk regression utan finansiella bolag; beroende variabel – hållbarhetsrevision
yi=β1+β2ägi+β3kom.eni+β4brani+β5stori+β6tstki+β7löni+ui n=248
Variabler Förväntat samband β S.E. β Odds
1. Konstant -21,159 4,021 2. Ägaridentitet - -0,599 1,195 0,549 3. Kommunala energibolag + 0,218 1,315 1,243 4. Bransch + 1,464** 0,540 4,325 5. Storlek + 0,811** 0,169 2,250 6. TS/TK - 1,414 1,626 4,325 7. Lönsamhet (ROA) + -4,982 3,870 0,007 Nagelkerke R2: 0,382 Rätt klassificerade: 90,7 % (hållbarhetsrevision= 34,5 %; Ej hållbarhetsrevision=98,2%)
Hosmer & Lemeshow-test: Chi-2= 7,375; Df= 8; p-värde= 0,497
Modell Chi2: 54,141 **
Ϯ 10 % signifikansnivå * 5 % signifikansnivå ** 1 % signifikansnivå
74
10.3 Bilaga 3
Tabell 10.3 Beskrivande statistik av variabler
Variabel Första Ej första Totalt
Beroende variabel 1. Första hållbarhetsrapporten 118 (45,5%) 141 (54,5%) 259 Oberoende variabel 2. Hållbarhetsrevision Hållbarhetsrevision (1) 0 (0%) 33 (100%) 33 Ej hållbarhetsrevision (0) 118 (52,2%) 108 (47,8%) 226 3. Ägaridentitet Kommunalt ägande (1) 41 (68,3%) 19 (31,7%) 60 Ej kommunalt ägande (0) 77 (38,6%) 122 (61,4%) 199 Kontrollvariabler 3. Bransch Känslig bransch (1) 22 (32,8%) 45 (67,2%) 67 Ej känslig bransch (0) 96 (50%) 96 (50%) 192 4. Storlek (log) Medelvärde 21,07 22,54 21,87 Min/Max-värde 19,36/24,30 19,90/26,54 19,36/26,54 Standardavvikelse 1,007 1,518 1,53 5. Skulder/Totalt kapital (%) Medelvärde 0,5895 0,5851 0,5871 Min/Max-värde 0,14/0,98 0,13/1,31 0,13/1,31 Standardavvikelse 0,1818 0,1681 0,1742 6. Lönsamhet (ROA) (%) Medelvärde 0,0752 0,0782 0,0768 Min/Max-värde -0,09/0,40 -0,22/0,45 -0,22/0,45 Standardavvikelse 0,0716 0,0802 0,0763
75
10.4 Bilaga 4
Tabell 10.4 Korrelationsmatris Pearson n=259 Sperman 1. Första hållbarhetsrapporten 2. 3. 4. 5. 2. Ägaridentitet 0,251** -0,251** 3. Bransch -0,151 * 0,303** -0,151* 0,303** 4. Storlek -0,481 ** -0,396 ** 0,103 -0,498** -0,431 ** 0,0645. Totala skulder/Totalt kapital 0,012 0,244 ** 0,189** 0,059 0,019 0,232** 0,175** -0,009 6. Lönsamhet (ROA) -0,020 -0,182** -0,089 0,086 -0,281 ** -0,052 -0,264** -0,123* 0,159* -0,384 ** Ϯ 10 % signifikansnivå * 5 % signifikansnivå ** 1 % signifikansnivå
76
10.4 Bilaga 5
Tabell 10.5 Intervjuguide
Fråga Syfte
1. Varför valde ni revision/ej revision till er hållbarhetsrapport?
Se om det finns andra faktorer som påverkar kommunala bolag beslut att antingen välja eller avstå från hållbarhetsrevision.
2. Vad har ni fått för effekter och respons på ert val?
Undersöka vilka effekter valet har fått samt koppla an till PAT och IT och få en förståelse för vilka som läser rapporten. 3. Varför tror du att vissa kommunala
aktiebolag väljer bort revision till sina hållbarhetsrapporter?
Öka förståelsen kring varför vissa kommunala aktiebolag inte väljer hållbarhetsrevision.
4. Vi har sett att två av tre bolag som valde hållbarhetsrevision är kommunala energibolag, tror du att det har någon betydelse att dessa bolag drivs med ett vinstsyfte samt inte behöver följa självkostnadsprincipen?
Öka förståelsen för om det finns några skillnader mellan kommunala bolag som drivs med vinstsyfte samt inte följer självkostnadsprincipen, jämfört med de kommunala aktiebolag som gör det.