I detta kapitel lyfter vi frågan om hur länken ÖP-RUP kan nyttjas för att skapa en plattform för strategisk utvecklingsplanering och för att utgöra grunden till en fast dialog mellan kommunal och regional nivå. Erfarenheterna, som vi diskuterat ovan, visar att det finns en stor flora av samarbeten mellan kommuner sinsemellan och mellan regionala organ och kommuner. Den mest framgångsrika samverkan är oftast avgränsad kring konkreta s.k. ’win-win’-projekt, medan ÖP-RUP samverkan haft lägre politiskt engagemang i många regioner. Omvänt vill vi hävda att det växande behovet av samarbete mot bakgrund av omvärldsutmaningarna behöver en tydlig plattform för att inte bli splittrat och oförankrat.
ÖP-RUP bör kunna utvecklas till en sådan länkningsplattform, det kräver i sin tur ett målinriktat utvecklingsarbete om de mål som skisserats i kapitel 2 ska nås.
Utvecklingsarbetet har två huvudfokus dels ett där ÖP-RUP är plattformen för ett legitimt företrädarskap i förhandlingar och samspel med staten, dels ett starkare rumsligt uttryck för frågor som rör tillväxt, hållbarhet och välfärdsfördelning. Den första frågan har utvecklats inom ramen för STOUT-programmet (se figur i kapitel 2). Den senare frågan har belysts dels vid uppföljningen av Dalametoden (Larsson, Ahlin) dels i NUTEKs studie ”kopplingen mellan kommunala översiktsplaner och regionala utvecklingsprogram kan förväntas bli allt tydligare i takt med implementeringen av EU’s direktiv om rumslig utveckling (ESDP)” (NUTEK 2005a).
Bedömningen kvarstår i uppföljningen 2007.
I Gävleborgsexemplet har LUP utgjort en tydlig länk mellan RUP och ÖP. Också Region Västerbottens RUP-ansvarige menar att Gävleborgs arbetssätt är intressant, då han menar att alla inspel till högre administrativ nivå måste ske i ordningen lokalt - regionalt – statligt.
Västerbotten som 2012 sätter igång en ny RUP-process, då förmodligen i en större region, lyfter också frågan om huruvida regionen kanske faktiskt bör syssla med fysisk planering.
En avgörande faktorer är att utveckla vilken detaljeringsnivå som ÖP och RUP ska ha gentemot varandra för att vara intressanta på såväl kommunal som regional och nationell nivå. En annan fråga som belysts ovan är att för att processerna ska kunna hålla en hög grad av samtidighet måste de också närma sig i form och karaktär. En väg är att göra aktualiseringar både av ÖP och RUP. En annan väg är att arbeta med tillägg till och fördjupningar av ÖP som ett sätt att hålla kommunens utvecklingsstrategier uppdaterade.
Iakttagelserna från fallstudierna, olika utvärderingar och projekterfarenheter visar att regional utvecklingspolitik idealt är framsprungen ur en dialog mellan kommunföreträdare och regionföreträdare – och som kan lägga grunden för ett fokuserat uppträdande mot statsmakterna. Samspelet mellan ÖP-RUP är då en nyckel till en fast och transparent dialog mellan kommunal och regional nivå och grunden för regionala utvecklingsstrategier som också genomförs. Vi ser det som väsentligt att den kommunala och praktiska erfarenheten och resurserna på kommunal nivå kan medverka till handlingskraft och partnerskap kring strategiska insatser inom ramen för utvecklingspolitiken.
95 För detta krävs:
o En regional nivå som förmår lyfta fram de specifika utvecklingsförutsättningarna i de funktionella regioner i vilka den regionalt ansvariga aktören ingår och som kan lyfta fram genuint regionala intressen gentemot såväl statlig som kommunal nivå. Gentemot staten handlar det om att företräda regionen och gentemot kommunerna handlar det om att få mandat att driva frågor som gynnar den funktionella regionens utveckling.
o En kommunal nivå som förmår avsätta resurser och driva långsiktiga utvecklingsfrågor - trots att kraven på budget i balans och kraven att upprätthålla välfärdssystemen vilar på kommunerna. Den stadga som med nödvändighet måste till för att säkra långsiktigheten i agerandet kräver att kommunerna i strategiska dokument arbetar med metoder som ligger översiktsplanearbetet nära men samtidigt har en bredd som motsvarar RUP.
Rumslig RUP eller organisatorisk ÖP
I de studerade kommunala planerna ser vi regionala dimensioner i de flesta kärnfrågor som planerna behandlar. I fokusgruppen i Skåne fördes ett resonemang om huruvida det behövs en bredare ÖP eller en mer rumslig RUP. Gruppen var överrens om att det strategiska, organisatoriska och ekonomiska tänkandet måste närma sig det rumsliga. Region Skåne föreslog en utveckling mot antingen en bredare ÖP med ett strategiskt utvecklingsfokus eller en RUP med en mer rumslig dimension. Strukturbild Skåne är ett första steg i riktningen mot en mer rumslig regional strategisk utvecklingsplanering. Ett annat exempel är Dalarnas forskningsråd som föreslår att Dalastrategin ska få en tydligare rumslig dimension för en bli starkare koppling mellan förvaltningar.
Summerar vi dessa olika resonemang kan vi dra slutsatsen att en fokuserad utvecklingsstrategi för en funktionell region bygger på:
o lokalt viktiga frågor satta i sitt regionala sammanhang och o prioriterade utifrån regional nytta, som
o grund för hållbar utveckling byggd på de specifika näringslivsförutsättningar som ges av kommunala och regionala förutsättningar, som i sin tur
o är starkt kopplade till regionens förutsättningar och rumsliga egenskaper.
96
Referenslista
Ashworth, Voogd, Pellenbarg (2004) Place marketing : marketing in the planning and management of places, London : Routledge, 2004.
Augé,M. (1995) Non-Places: Introduction to an Anthropology of Supermodernity, Verso, London Barke & Harrop (2004). “Selling the industrial town: identity, image and illusion” i Gold &
Ward (red.), Place Promotion. The Use of Publicity and Marketing to Sell Towns and Regions.
Chichester: John Wiley & Sons.
Björk, C (2006) I regionförstoringens spår, KTH STOUT rapport 2006:1
Björk, Byström, Engström (2008) Regionförstoring, livsformer och miljö, stencil, STOUT rapport till Miljömålsrådet, KTH
Bryman, A. (2008) Social research methods (3rd ed) New York: Oxford University Press.
Cars, Engström (red) (2008) Stadsregioners utvecklingskraft – trender och nya perspektiv, KTH STOUT
Cars, Malmsten, Tornberg (2009) Bana väg för infrastruktur, Institutionen för Samhällsplanering och miljö, KTH
Christensen, Kempinsky (red) Att mobilisera för regional tillväxt, Studentlitteratur 2004 Dicken, Peter (2003). Global Shift. Reshaping the Global Economic Map in the 21st Century.
London: Sage Publications AB
Engström, C.J. (2008), Kunskapsdriven näringslivsutveckling och stadsomvandling (ur Stadsregioners utvecklingskraft – trender och nya perspektiv, KTH STOUT)
Florida, R. (2002) The Rise of the Creative Class. And How It's Transforming Work, Leisure and Everyday Life, Basic Books.
Hubbard & Hall (1998). ”The Entrepreneurial City and the ’New Urban Politics’”i Hall &
Hubbard (red.), The Entrepreneurial City: Geographies of Politics, Regime and Representation.
Chichester: John Wiley & Sons.
Holcomb, Briavel (1994). “City make-overs: marketing the post-industrial city” i Gold &
Jarvis (1994). “Transatory topographiesw: places, events, promotions and propaganda” i Gold & Ward (red.), Place Promotion. The Use of Publicity and Marketing to Sell Towns and Regions. Chichester: John Wiley & Sons.
Johansson, R. (2005) ”On case study methodology”, i Vestbro, D.U. m.fl.(Eds.) Methodologies in housing research, Gateshead: Urban International Press.
Johansson, Rauhut (2008) Invandrarnas bosättningsmönster i ett regionalt perspektiv (ur Stadsregioners utvecklingskraft – trender och nya perspektiv, KTH STOUT)
97
Koolhaas, R. (1999) Den generella staden, sv.öv., Helena Matsson, Skriftserien Kairos nr 5, Arkitekturteorier, Kungl. Konsthögskolan, Stockholm, Raster, 2003
Larsson & Ohlin (2007) Dalametoden för lokalt och regionalt utvecklingsarbete i samspel.
Slutrapport, Dalarnas Forskningsråd
Lucas, R (1988). On the Mechanics of Economic Development. Journal of Monetary Economics 22:
3–42. doi:10.1016/0304-3932(88)90168-7
Mukhtar-Landgren, Dalia (2005). Den delade staden – Välfärd för alla i kunskapsstaden Malmö. Fronesis, Nr. 18, s.120-131.”
Olsson, K. och Berglund, E. 2009. City marketing: the role of the citizens. Ingår i Nyseth, T. och Viken, A. (red.) Place Reinvention: Northern Perspectives. Farnham: Ashgate.
Potter, Robert B. – Binns, Tony – Elliott, Jennifer A. – Smith, David (2004). Geographies of Development. Harlow: Pearson Education Limited.
Porter, M.E. (1998) On Competition, Boston: Harvard Business School, 1998.
Romer, P (1991) Economic Integration and Endogenous Growth, with Luis Rivera-Batiz (Quarterly Journal of Economics CVI, May 1991, pp. 531-55)
Short & Kim (1998). Urban Crises / Urban Representations: Selling the city in Difficult Times, i Hall & Hubbard (red.), The Entrepreneurial City:Geographies of Politics, Regime and
Representation. Chichester: John Wiley & Sons.
Stake, R. (1995) The art of case study research, Thousand Oaks, Calif London: Sage Publications.
Stenström, E. (2008) Konstiga Företag, kortversion av Stenström (2000) Konstiga företag, Doktorsavhandling, Stockholm: EFI.
STOUT (2004) Stadsregioner och utvecklingskraft, KTH forskningsprogram
Svegfors Mats Nio år i statens tjänst – erfarenheter och reflektioner, Landhövdingen Västmanlands län Dnr 100-729-09
Ward, Stephen V. (red.), Place Promotion. The Use of Publicity and Marketing to Sell Towns and Regions. Chichester: John Wiley & Sons.
Ward & Gold (1994). “Introduction” i Gold & Ward (red.), Place Promotion. The Use of Publicity and Marketing to Sell Towns and Regions. Chichester: John
Westlund, H (1998) Infrastruktur i Sverige under tusen år. Studier till kulturmiljöprogram för Sverige. Riksantikvarieämbetet, Stockholm 1998.
Westlund, H (2006) Social Capital in the Knowledge Economy: Theory and Empirics. Berlin, Heidelberg, New York: Springer 2006.
Wetterberg, G (2009) Med blicken framåt, SKL, Kommentus
98
Yin, R. (2003) Case study research: design and methods, Thousand Oaks, Calif London: Sage Publications;
Rapporter
Boverket (1995) ”Den måttfulla staden”, Boverkets rapport nr 1995:7. Karlskrona: Boverket.
Boverket (1996) ”Lär känna din ort!”. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2007) ”Arbete med regionförstoring”. Karlskrona: Boverket.
Boverket (2008a) ”Boverkets planenkät. Länsstyrelsernas redovisning av läget för 2006”, Karlskrona: Boverket.
Boverket (2008b) ”Boverkets planenkät. Länsstyrelsernas redovisning av läget för 2007”, Karlskrona: Boverket.
Boverket (2008c) “PBL i praktiken. Fördjupning av och tillägg till översiktsplanen”:
Karlskrona: Boverket.
Boverket (2009) ”Samarbete över nationsgränserna berikar planeringen”. Rapport 2009 Den goda staden (2007) Den goda staden – plattform för samverkan, Banverket, Boverket, Vägverket, SKL samt Jönköpings, Norrköpings & Uppsala kommun
Engström, I. (2008) Förhandsgranskning av regionala systemanalyser, Vägverket PM 2008 Ahnberg, Mesing, (2009) Följeforskning kring Dalametoden, Steg 2 - den inledande orienteringen, Dalarnas forskningsråd
Mälardalsrådet (2008) En bättre sits – transportsystemet i Stockholm-Mälardalen, Mälardalsrådet NUTEK (1997) Regioner på väg mot 2015 (R1997:11))
NUTEK (2007) - Regional Utveckling och Regional Samhällsorganisation
NUTEK (2005) På väg mot fler starka regioner? Regionala tillväxtprogrammen 2005
NUTEK (2005) Regionala utvecklingsprogram, RUP – ett metodutvecklingsarbete a Slutrapport, b Myndigheternas rapporter, c Strategigruppernas rapporter NUTEK (2005, a, b, c)
kommittén (2004) Erfarenheter från Stockholms läns regionala utvecklingsplan, PBL-kommittén arbetshandling
Regeringskansliet, (2006) En nationell strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007–2013, Regeringskansliet
99
Regionplanekontoret (2008) Kultur i regional utvecklingsplanering, Regionplanekontoret:
Stockholm
Regionförbudet Uppsala län (2009) Uppländsk Drivkraft – resultat av uppföljningsenkät, Regionförbundet September 2009
RTK Stationsstruktur i ABC-stråket, Rapport 2007:6
Svenska kommunförbundet (2004) Hur ser det ut … Enkät om det kommunala samhällsbyggandet
SKL (2005a) Vem planerar för regionen?, Rapport SKL (2005b) Spelar roll, Rapport
SKL (2008) Stuprör och hängrännor, Rapport
Region Skåne (2004) Strategi för en grön struktur i Skåne, Rapport Propositioner
Prop 2001/02:4, En politik för tillväxt och livskraft i hela landet, 27 september 2001, Näringsdepartementet
Prop 1997/98:62, Regional tillväxt - för arbete och välfärd, Faktablad, Närings- och handelsdepartementet Nr 4 . mars 1998
Prop. 1993:94. Bygder och regioner i utveckling, Rättsnätets register, www.notisum.se
Lagar och förordningar
SFS 1987:10, Plan- och bygglagen
SFS 2009:530, Lag om ändring i plan- och bygglagen
Förordningen (1998:1634) om regionalt utvecklingsarbete är upphävd, nu gällande är
Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, SFS nr:
2003:596, Näringsdepartementet, Utfärdad: 2003-09-25, Ändrad: t.o.m. SFS 2009:674, (Rättsnätet; http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20070713.htm)
100