Avslutande reflektioner

Syftet med denna undersökning var att se huruvida en jämställd deskriptiv representation i Örebro och Västerås KF ger en jämställd talartid mellan könen. Resultatet av undersökningen visade att det utifrån denna ögonblicksbild gav en relativt jämställd talartid i båda KF. Det kan diskuteras huruvida man kan tolka talartiden som jämställd då resultatet visade att de manliga politikerna i Örebro KF hade en högre total talartid än de kvinnliga politikerna. Vi anser dock att detta är ett resultat av att det var fler manliga politiker som talade, vilket kan vara problematiskt ur ett jämställdhetsperspektiv, men eftersom de kvinnliga politikerna hade ett något högre medelvärde än de manliga politikerna anser vi att resultatet kan tolkas som jämställt. Den totala talartiden kan möjligtvis förklaras av den procentuella fördelningen av

39 kvinnliga och manliga politiker som råder i Örebro KF vilket inte var en del av våran

undersökning.

Vidare var syftet att genom tidigare forskning undersöka om kvinnliga politiker i högre grad än manliga politiker engagerar sig i området social välfärd under ett sammanträde från vardera kommunfullmäktige. Detta har till största del inte kunnat bevisats genom undersökningen. Politikernas nämndtillhörighet ger dessutom inte en tillfredställande förklaringsgrad då ett relativt stort antal av både de kvinnliga och manliga politikerna inte tillhörde någon nämnd med koppling till området Social välfärd bortsett från de kvinnliga politikerna i Örebro KF där 6 av 9 av de kvinnliga politikerna hade en koppling till nämnder inom Social välfärd.

Vidare hade det varit intressant att undersöka hur könsfördelningen i nämndorganisationen i de båda kommunerna var då detta skulle tydliggöra huruvida vissa nämnder/politikområden är mer eller mindre könskodade. Detta skulle eventuellt kunnat påvisat eller avvisat huruvida kvinnor och män engagerar sig i vissa typer av könskodade politikområden. Ett annat

komplement av värde för framtida undersökningar inom detta område vore att kartlägga samtliga politikers alla förtroendemannauppdrag då dessa uppdrag kan indikera på varför en specifik politiker engagerar sig i frågor vissa frågor mer än andra och om vissa av dessa övriga förtroendemannauppdrag också är könskodade eller inte. Arbetet som sker inom nämnderna kan vara minst lika viktigt.

För vad säger egentligen en debatt i ett kommunalfullmäktige om politikers intresse för specifika ämnen? I undersökningen har politikerna under debatten talat mer utifrån det egna partiets ståndpunkt vilket inte nödvändigtvis är talande för politikernas egna uppfattningar eller intressen.

Det är viktigt att förstå att undersökningen vi genomfört endast ger en ögonblicksbild av dessa två kommunfullmäktige och hur olika resultat en ögonblicksbild kan framställa. Nerikes Allehanda artikeln från inledningen av denna uppsats ger en helt annan bild av Örebro KF än det resultatet visar i denna undersökning. Det vore intressant att se vilket resultat en större undersökning med ett större antal sammanträden från Örebro och Västerås KF skulle framställa. Exempelvis en undersökning av samtliga sammanträden över ett år från vardera KF.

40 Risken vi tog med att jämföra två så lika kommuner som Örebro och Västerås var att inte upptäcka så stora skillnader kommunerna emellan vilket också blev fallet. Till vårt försvar är det ändå en relevant upptäckt att kommuner som liknar varandra befolkningsmässigt,

geografiskt och politiskt sannolikt ger ett liknande resultat.

I övrigt är resultatet av denna uppsats positivt ur ett jämställdhetsperspektiv då resultaten indikerar på att både kvinnor och män i Örebro och Västerås KF får ett likvärdigt utrymme under de undersökta sammanträdena. Dock vore det av intresse för framtida undersökningar att undersöka huruvida specifika “kvinnofrågor” som exempelvis gäller sexualiserat våld som under Metoo-kampanjen uppdagades till största del tas upp av kvinnor, män eller likvärdigt av båda könen. Denna undersökning ger endast en kort inblick i de båda politiska arenorna och lämnar därav många frågor obesvarade.

Avslutningsvis vill vi påpeka att jämställdhet är en fråga som är av stor vikt att undersöka vidare. Detta är något som förslagsvis kan kartläggas i alla kommuner samt på riksdagsnivå då just våra två fall omöjligt kan representera verkligheten i Sveriges samtliga politiska församlingar.

41

Referenslista

Bergqvist, Christina (1994). Mäns makt och kvinnors intressen. Diss. Uppsala universitet. Stockholm: Gotab.

Bergqvist, C. Adman, P. Jungar, A-C. (2008). Kön och politik. SNS Förlag: Stockholm.

Bäck, H, Debus, M & Müller, J. (2014) Who Takes the Parliamentary Floor? The Role of Gender in Speech-making in the Swedish Riksdag. Political Research Quarterly, 67(3), ss.504 - 518.

Caul, M. (1999). Womens representation in parliament. The role of political parties. SAGE

publications, 5(1), ss.79 - 98.

Dahlerup, D. (1988). From a Small to a Large Minority: Women in Scandinavian Politics.

Scandinavian Political Studies, 11(1), ss. 275 - 298.

Eduards, M. (u.å.). Me too-rörelsen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/me- too-rörelsen [2018-04-03]

Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Konsten

att studera samhälle, individ och marknad. Norstedts Juridik AB: Stockholm.

Forne, D. (2017). Så går handeln i Örebro.

https://www.dagenshandel.se/article/view/553471/sa_gar_handeln_i_orebro [2018-05-31]

Fransson, B. (2018) Örebros historia.

http://extra.orebro.se/orebrostadsarkiv/orebroshistoria.4.25c3cae1152fe3754e215abf.html [2018-05-15]

Freidenvall, L. (2006). Vägen till varannan damernas, om kvinnorepresentation, kvotering och

kandidaturval i svensk politik 1970 - 2002. Diss. Stockholms universitet. Stockholm

Globalis. (2017). Jämställdhet inom landets styre. https://www.globalis.se/Statistik/Jaemst.-i- politiken [2018-05-29]

42 Harpelin, S. & Heath, O. (2012). Political Research: Methods and Practical Skills. Oxford university press: New York.

Hedlund, G. (1996). "DET HANDLAR OM PRIORITERINGAR" Kvinnors villkor och intressen

i lokal politik. Diss. Department of Political Science, University of Göteborg.

Kommanditbolaget Tryckeri: Kumla.

Larsson, Y. (2018). 1,5 miljarder till välfärden i regeringens vårbudget.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/1-5-miljarder-till-valfarden-i-regeringen-varbudget [2018-04-16]

Lovenduski, J. & Norris, P (1993) red. Gender and Party Politics, London: SAGE Publications.

Låt fler forma framtiden (2015). Bilaga till betänkande av 2014 års Demokratiutredning:

Delaktighet och jämlikt inflytande (SOU 2015:96). Stockholm: Regeringskansliet.

Jämställdhetsmyndigheten (2017). Vad är jämställdhet?

https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet [2018-09-11]

Kullander, B. & Lidhamn, M. (2017). Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2014. https://skl.se/download/18.776f48cd15c62501acb59e5/1496329261821/Styren-kommuner- landsting-1994-2014.xlsx [2018-05-15]

Phillips, A. (2000). Närvarons politik. Den politiska representationen av kön,etnicitet och

ras. Studentlitteratur: Stockholm

Pitkin, H. (1967). The concept of representation. University of california press: Berkeley, Los Angeles & London.

Regeringskansliet. (u.å.). Feministisk regering. http://www.regeringen.se/regeringens- politik/feministisk-regering/ [2018-04-04]

Rudh, L-O. (2009). Slarva inte bort industriarvet i Västerås. VLT. 27 mars.

https://www.vlt.se/artikel/opinion/debatt/lars-olov-rudh-slarva-inte-bort-industriarvet-i- vasteras [2018-05-31]

43 Malmborg, A. (2016). Undersökningen av förtroendevalda i kommuner och landsting 2015.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/amnesovergripande- statistik/undersokning-av-fortroendevalda-i-kommuner-och-

landsting/pong/statistiknyhet/undersokningen-av-fortroendevalda-i-kommuner-och-landsting- 2015/ [2018-09-05]

Mansbridge, J. (1999). Should Blacks Represent Blacks and Women Represent Women? A Contingent “Yes”’. The Journal of Politics, 61(3), ss. 628–57.

Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016) Om jämställdhetsforskning. https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-jamstalldhet/ [2018-03-20]

Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016). Om kön och genus. https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/ [2018-05-02]

Norén Bretzer, Y. (2010). Sveriges politiska system. Studentlitteratur: Lund

Sainsbury, D. (2004) Women’s Political Representation in Sweden: Discursive Politics and Institutional Presence. Scandinavian Political Studies, 27(1), ss. 65 - 87.

SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet

Svenska Dagbladet. (2017). I maktens korridorer ser vi oss över axeln. https://www.svd.se/i- maktens-korridorer-ser-vi-oss-over-axeln [2018-04-03]

Sveriges radio. (2011). S, C och KD ska styra Örebro.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=4541381 [2018-05-22]

Törnqvist, M. (2007). Varannan damernas väg till riksdagen, En romantisk historia. Tidskrift

för genusvetenskap, 4(5), ss.25 - 46

Varannan damernas (1987). Slutbetänkande från utredningen om kvinnorepresentation. (SOU 1987:19). Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

Valmyndigheten. (2018). Valresultat 2010. https://www.val.se/valresultat/riksdag-landsting- och-kommun/2010.html [2018-05-10]

Västerås stad. (2017). Kommunfakta. https://www.vasteras.se/kommun-och- politik/kommunfakta.html [2018-05-15]

44 Västerås stad. (2018). Kommunalråd och oppositionsråd. https://www.vasteras.se/kommun- och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html [2018-04-27]

Västerås stad 1. (U.å). Lokalhistoria. https://www.vasteras.se/kommun-och- politik/stadsarkivet/lokalhistoria.html [2018-05-15]

Västerås stad 2. (U.å). Kommunfullmäktiges ledamöter. https://www.vasteras.se/kommun- och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/kommunfullmaktiges-

ledamoter.html# [2018-05-15]

Västerås stad 3. (U.å). Nämnder och styrelser. https://www.vasteras.se/kommun-och- politik/kommunens-organisation/namnder-och-styrelser.html [2018-08-19]

Wängerud, L. (1996). Intressen kontra stereotyper. Varför finns det kvinnliga och manliga politiker i riksdagen?. Statsvetenskaplig tidskrift, 99(2), ss.129–149.

Wängnerud, L. (1999). Kvinnorepresentation. Makt och möjligheter i Sveriges riksdag. Studentlitteratur: Lund

Wärnelid, G. (2017). Kommunfullmäktiges granskning visar: Männen talar dubbelt så länge som kvinnorna. Nerikes allehanda, 7 november. https://www.na.se/logga-

in/kommunfullmaktiges-granskning-visar-mannen-talar-dubbelt-sa-lange-som-kvinnorna

Örebro kommun 1. (2018). Fakta om Örebro.

http://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/fakta-statistik-priser--utmarkelser/fakta-om- orebro.html [2018-05-15]

Örebro kommun 2. (2018). Förtroendevalda i styrelser, nämnder m.m.

http://www.orebro.se/kommun--politik/politik--beslut/sok-politiker/styrelser-namnder- m.m..html?url=-

1948302717%2Ftroint%2Fdetail_namndstyrelse.asp%3Fnamnd%3DKf&sv.url=12.24bb62e3 1573732d6851c9a [2018-05-15]

Örebro kommun 3. (2017). Nämnder. https://www.orebro.se/kommun--politik/politik-- beslut/namnder.html [2018-08-19]