Avslutande reflektioner och slutsatser samt förslag på fortsatt forskning

flitigt under arbetets gång hur vi ska handskas med förförståelsen för att om möjlig kringgå dess påverkan. Vi valde till exempel att den av oss som inte har någon tidigare erfarenhet från förskolan ledde intervjuerna, detta för att det är lättare för den som är oinvigd att ställa

självklara och kanske ibland ”dumma” frågor. Vår tanke var att respondenterna skulle ge oss fylligare och mer detaljerade svar om de märkte att intervjuaren inte hade någon egen

erfarenhet av förskolan som arbetsplats. Vi har även under analysprocessen försökt att kritiskt förhålla oss till våra olika förförståelser genom att under hela analysprocessen tillsammans diskuterat kring respondenternas svar. Vilket har inneburit att vi har kunnat se på deras svar från två olika förförståelser. Vi upplever att det har varit ett fruktbart förhållningssätt

gentemot vårt empiriska material. Vi upplevde även under analysen att tidigare erfarenhet från förskolan ibland var positivt, då det underlättade för oss att förstå vad respondenterna menade i vissa situationer.

I vår studie valde vi att intervjua förskolepedagoger om deras upplevelser av

föräldrasamverka med utlandsfödda föräldrar, men ett annat intressant val hade varit att intervjua föräldrarna. Att vi valde att intervjua förskolepedagogerna denna gång handlar till största delen om tidsbrist. Om vi valt att rikta oss mot föräldrarna hade vi förmodligen varit tvungna att ibland anlita tolk, vilket troligtvis hade resulterat i att inhämtningen av empirin hade tagit längre tid. Tidsmässigt fanns det inte utrymme eftersom avsatt tid för studiens genomförande är begränsat till tio veckor. För att ändå försöka få med föräldrarnas röst har vi valt att använda arbetsplanen från den undersökta förskoleenheten som ett komplement till det empiriska materialet. I arbetsplanen finns det ett avsnitt som handlar om förbättringsområden utifrån brukarenkäter och vi har valt att använda det som en riktningsvisare, men inte som en sanning när det gäller föräldrarnas syn på samverkan.

7.6 Avslutande reflektioner och slutsatser samt förslag på fortsatt

forskning

Studiens syfte har varit att analysera vad som kännetecknar förskolepedagogers

föräldrasamverkan med utlandsfödda föräldrar, samt vad som främjar respektive försvårar denna föräldrasamverkan. Detta har skett genom att undersöka ett antal

46 belägna i ett socialt utsatt område. Det framgår av resultatet och även av förskleenhetens arbetsplan att förskolorna i området arbetar väldigt medvetet med att samverka med föräldrarna. Om det är ett arbetssätt som alla förskolor har, eller om detta medvetna

förhållningssätt gentemot föräldrasamverkan beror på att förskolorna i området arbetar utifrån Reggio Emilias pedagogik är svårt att svara på. Under intervjuerna framgick det dock att förskolepedagogerna upplevde att målet med föräldrasamverkan var mer befäst i Reggio Emilias pedagogik än i andra förskolor. En förskolepedagog uttrycker detta på följande sätt. P1: ”Ja, jag upplever nog att det ser olika ut, men att Reggio Emilia förskolorna har mer befäst orden i sina visioner och arbetsplanen. […] Vi har mera satt ord på vad det är. Vad det betyder för oss, mera inriktat, mera grundligt”. Hur Reggio Emilias pedagogiska

förhållningssätt gentemot föräldrasamverkan har påverkat vårt resultat är omöjligt att veta, men det är ändå något som måste tas i beaktning vid tillägnandet av resultatet.

I förståelsen av studiens resultat och tidigare forskning med utgångspunkt i studiens teori framgår det att det som påverkar och styr föräldrasamverkan med utlandsfödda föräldrar är olika typer av strukturer i samhället som är utformade och anpassade efter svenska normer och värderingar. Vår slutsats blir därför att det är viktigt att inte bara se till det ”uppenbara” utan det är även viktigt att på djupet försöka förstå vad som är orsaken till ett visst symtom. Studier inom föräldrasamverkan med utlandsfödda föräldrar har, enligt vår litteratursökning, endast utförts i grund- och gymnasieskolan, vilket gör att ett kunskapsbidrag som studien har bidragit till är att visa vad som kännetecknar föräldrasamverkan med utlandsfödda föräldrar med barn i förskolan. Vi menar också att ett annat kunskapsbidrag som studien har genererat är kunskapen om att ett medvetet användande av olika kommunikativa redskap är främjande för föräldrasamverkan. De studier som vi har tagit del av har inte belyst detta i lika stor utsträckning, utan där är användandet av tolk varit den enda lösningen på

kommunikationsproblematiken mellan föräldrar och lärare.

I denna studie har föräldrasamverkan med utlandsfödda föräldrar undersökts utifrån

förskolepedagogernas perspektiv, vilket gör att ett förslag på vidare forskning är att göra en intervjuastudie där de utlandsfödda föräldrarna får berätta om sina upplevelser av

föräldrasamverkan. En sådan studie skulle vara intressant eftersom den skulle kunna bidra till att skapa en mer komplett bild av området. Det skulle även vara intressant att se om

föräldrarnas upplevelser stämmer överrens med förskolepedagogernas upplevelse eller om de skiljer sig åt och på vilket sätt i sådant fall.

47 Vårt resultat visar att olika strukturer styr och är verksamma i föräldrasamverkan och att dessa strukturer många gånger bidrar till att olika motsättningar och ojämlika maktförhållanden uppstår mellan förskolepedagogerna och de utlandsfödda föräldrarna. Som vi ser det så är en lösning på problemet att båda parter möts och tillsammans diskuterar hur föräldrasamverkan bör se ut och fungera. Det gör att vårt andra förslag på vidare forskning blir att göra en studie där förskolepedagoger och utlandsfödda föräldrar ingår i en fokusgrupp, där syftet är att tillsammans diskutera sina upplever av föräldrasamverkan. Utifrån vår studies resultat är vi medvetna om att det skulle kunna vara problematiskt ur ett strukturellt perspektiv, men om det fungerade skulle det vara spännande att se vad de tillsammans kom fram till.

Inledningsvis i detta arbete menade vi att om föräldrarnas möte med förskolan är positivt är det gynnsamt för föräldrasamverkan även i grundskolan. Vi håller fast vid det antagandet och med utgångspunkt i våra respondenters medvetna förhållningssätt när det gäller

föräldrasamverkan så är vi försiktigt positiva när det gäller ”deras förskolebarns” fortsatta skolgång.

48

Litteraturförteckning

Bouakaz, Laid (2007): Parental involvement in school. What hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Malmö: Malmö University.

Bourdieu, Pierre & Passeron, Jean-Claude (1970/2008): Reproduktionen. [La reproduction]. Lund: Arkiv förlag.

Bourdieu, Pierre (1984/1991): Kultur och kritik. [Questions de sociologie]. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Brulin, Göran & Emriksson, Birgitta (2005): En pedagogik för regional utveckling. I Katarina Grut red: Exemplet Reggio Emilia. Pedagogik för demokrati och lokal utveckling, s 11-34. Stockholm: Premiss förlag.

Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Bunar, Nihad (2001): Skolan mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och multikulturism. Stockholm/Eslöv: Symposion.

Bunar, Nihad (2010): Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i

den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6: 2010. Stockholm: ISSN 1651-

7350.

Crozier, Gill & Davies Jane (2007): Hard to reach parents or hard to reach schools? A discussion of home-school relations, with particular reference to Bangladeshi and Pakistani parents. British Educational Research Journal, 33(3), s 295-313. Dahlstedt, Magnus (2007): Föräldrar som villkorad resurs. I Magnus Dahlstedt red

Utbildning, arbete, medborgarskap, s 13–40. Umeå: Boréa.

Dahlstedt, Magnus (2009): Parental governmentality: involving ‘immigrant parents’ in Swedish schools. British Journal of Sociology of Education, 30(2), s 193-205. Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken-för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009): Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Granstedt, Lena (2006): Lärares tolkningsrepertoarer och samtal om en grupp elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar. I SOU 2006:40, Utbildningens dilemma. Stockholm: Fritzes.

Grut, Katarina (2005): Vad är Reggio? I Katarina Grut, red: Exemplet Reggio Emilia.

Pedagogik för demokrati och lokal utveckling, s 7-10. Stockholm: Premiss förlag.

Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lahdenperä, Pirjo (1997): Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag, Studies in Educational Sciences, 7.

Lpfö 98/2016. Läroplan för förskola Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.

49 Lunneblad, Johannes & Johansson, Thomas (2012): Learning from each other? Multicultural

pedagogy, parental education and governance. Race ethnicity and education, 15(5), s 705-723.

Lunneblad, Johannes (2013): Tid till att bli svensk: En studie av mottagande av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic early childhood education

research journal, 6(8), s 1-14.

Obondo, Margareta A, Lahdenperä, Pirjo & Sandevärn, Pia (2016): Educating the old and newcomers: Perspectives of teachers on teaching in multicultural schools in Sweden.

Multicultural Education Review, 8(3), s 176-194.

Reggio Emilia Institutet (2015): Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Hämtad 2016-11-20, från http://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska- filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/]

SCB (2016): Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000-2015. Hämtad 2016-11-27, från http://www.statistikdatabasen.scb.se

SFS 2010:800. Skollagen.

Skolverket (2016): Allmänna råd med kommentarer, förskolan. Stockholm: Skolverket. [Kan hämtas från http://www.skolverket.se]

Skolverket (2016): Flest nyanlända elever i högstadiet- och gymnasieåldern. Statistik och utvärdering. Stockholm: Skolverket.[kan hämtas från

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/nyhetsarkiv/2016/nyheter-2016- 1.244417/flest-nyanlanda-elever-i-hogstadie-och-gymnasiealdern1.244418]

SOU 1997:161. Stöd i föräldraskapet. Stockholm. Fritze.

Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskning. [Kan hämtas från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf]. Wallin, Karin (1996): Reggio Emilia och de hundra språken. Stockholm: Liber AB.