Då studiens resultat endast grundar sig på 11 tjejers svar och uppfattningar i åldern 14-24 är författaren medveten om att det inte går att generalisera studiens resultat i relation till en större samhällelig nivå. Författaren är naturligtvis även medveten om att detta är en begränsad studie som gjorts inom ramen för en kandidatuppsats. Förhoppningen har ändock varit att resultaten skall kunna bidra till ökad förståelse kring ämnet och att det inspirerar andra till fortsatt forskning. Studiens resultat förstås såldes som betydande för forskning inom området som utifrån liknande teoretiskt ramverk behandlar huruvida nya tekniker och medier används, accepteras samt sprids inom olika populationer i samhället.
Författaren ser heller inte att det finns några etiska aspekter i denna uppsats som på något vis har försvårat studiens resultat eller gjort den orättvisa. Att studera en populär
mobilapplikat-ion respektive ett socialt nätverk har varken uppfattats som känslosamt eller allt för personligt för de deltagande informanterna. Däremot har författaren varit noggrann genomgående i ar-betsprocessen med att behandla informanterna och deras bidragande i studien på ett vis som stämmer överens med etablerad forskningsetik. Till exempel att min roll som författare och moderator inte på något vis ska vara till skada för deltagarna, välgörande, autonomi och ob-jektivitet.
De etiska övervägandena kring författarens roll som forskare diskuterades i uppsatsens me-todkapitel. Däremot kan eventuella problem i forskningen grunda sig på att författaren själv använder Snapchat och såldes har en egen uppfattning om detta fenomen. Författarens roll som moderator och den relationen som förekom till specifikt de äldre fokusgruppsdeltagarna kan även ha påverkat delar av resultatet. Ambitionen har dock varit att styrka studiens validi-tet och reliabilivalidi-tet genom att som författare och forskare förhålla sig transparant under hela arbetets gång.
Författarens förslag till vidare forskning är delvis att inkludera analys av Snapchat utifrån andra perspektiv, till exempel skillnader och likheter vad gäller användning av Snapchat i relation till kön och genus. Ett ytterligare förslag är att igenom en omfattande kvantitativ undersökning, bestående av personer i de olika könen och i olika åldrar, kunnat bidra till mer generaliserbara resultat vad gäller acceptans och spridning av Snapchat. Det hade även varit intressant i en mer djupgående studie jämföra Snapchat med andra sociala nätverk vad gäller samtliga av denna studies frågeställningar.
Källförteckning
Tryckta källorAlexander J. Barelka, Anand Jeyaraj & Ryan G. Walinski (2013) Content acceptance model
and new media technologies. Journal of Computer Informantion Systems, s. 56-64. Tillgäng-lig: http://search.proquest.com/openview/7b0e3c1af08ad59754445b16de681489/1?pq-origsite=gscholar[Hämtad 25 november 2015]
Allen, S., Graupera, V & Lundrigan, L (2010): Pro Smartphone Cross-Platform Development: iPhe, Blackberry, Windows Mobile and Android Development and Distribution. New York, NY: Springer Science+Business Media.
Baron, S. Naomi (2002) ”Language of the Internet” i Farghaly, Ali (red.) The Handbook for language engineers. Stanford CA: CSLI Publications, s. 59-127. [PDF] Tillgänglig:
http://www.american.edu/cas/lfs/faculty-docs/upload/N-Baron-Language-Internet.pdf [Häm-tad 25 november 2015]
Barthes, Roland (1977). Image, music, text. London: Fontana
Bateman, John A. (2014). Text and image: a critical introduction to the visual-verbal divide.
[Elektronisk resurs]
Betts, Raymond Frederick & Bly, Lyz (2013). A history of popular culture: more of everything, faster and brighter. Second edition London: Routledge
Bignell, Jonathan (2002). Media semiotics: an introduction. 2. ed. Manchester: Manchester
University Press
Chapman, Nigel P. & Chapman, Jenny. (2009). Digital multimedia. 3rd ed. Chichester,
Eng-land: Wiley
Daantje Derks, Arjan E.R Bos, Jasper Von Grumpkow (2008) Emoticons in
Computer-Mediated Communication: Social Motives and Social Context, Cyberpsychology & Behavior, vol. 11, nr. 1, s. 99-101. Tillgänglig:
http://online.liebertpub.com/doi/abs/10.1089/cpb.2007.9926 [Hämtad 25 november 2015] Daejoong Kim, Heasun Chun, Hyunjoo Lee (2014) Determining the Factors that Influence
College Students’ Adoption of Smartphones, Journal of the Association for Information
Sci-ence and Technology 65(3), s. 578–588. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/asi.22987/abstract?userIsAuthenticated=false&den iedAccessCustomisedMessage= [Hämtad 25 november 2015]
Daniel S. Hunt, Carolyn A. Lin & David J. Atkin (2014) Photo-messaging: Adopter attributes, technology factors and use motives, Computers in Human Behavior 40, s. 171-179. Tillgäng-‐ lig: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S074756321400404X [Hämtad 7 oktober
2015]
Daniel S. Hunt & Eric Langstedt (2014) The influence of Personality on Digital Photo Sha-ring, The Journal of Social Media in Society 3(2), s. 42-64. Tillgänglig:
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:-U-vr7kuYuYJ:thejsms.org/index.php/TSMRI/article/download/68/44+&cd=1&hl=en&ct=clnk& gl=se [Hämtad 7 oktober 2015]
Eli Dresner & Susan C. Herring (2010) Functions of the Nonverbal in CMC: Emoticons and illocutionary Force, Communication Theory 20, s. 249–268. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-2885.2010.01362.x/abstract [Hämtad 25 november 2015]
Erstad, Ola (2010). ”Digital kompetens, Näring för demokratin eller oreflekterat deltagande?”
i Carlsson, Ulla (red.) Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Gö-teborgs Universitet, s. 53-68
Fiske, John (1997). Kommunikationsteorier: en introduktion. Ny, rev. uppl. Stockholm:
Wahlström & Widstrand
Flew, Terry (2008). New media: an introduction. 3. ed. South Melbourne, Vic.: Oxford
Uni-versity Press
Flick, Uwe (2006). An introduction to qualitative research. 3. ed. London: SAGE
Goldberg, Michael (2007) Digital and democratised visuality. Sydney College of the Arts, The University of Sydney, Rozelle, EVA London Conference ~ 11–13 Juli 2007 [PDF] Till-gänglig:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.211.5903&rep=rep1&type=pdf [Hämtad 20 november 2015]
Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3., [bearb.] uppl. Göteborg: Daidalos Ilona, Vandergriff (2013) Emotive communication online: A contextual analysis of
computer-mediated communication (CMC) cues, Journal of Pragmatics 51, s. 1-12. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S037821661300057X[Hämtad 25 november 2015]
Jia Zhou, Pei-Luen Patrick Rau & Gavriel Salvendy (2013) Age-related difference in the use of mobile phones, Univ Access Inf Soc (2014) vol. 13, s. 401–413. Tillgänglig:
http://link.springer.com/article/10.1007/s10209-013-0324-1 [Hämtad 25 november 2015] Keith. N Hampton, Lauren F. Sessions & Eun Ja Her (2011) Core Networks, Social Isolation and New Media: How Internet and mobile phone use is related to network size and diversity, Information, Communication & Society, vol. 14, nr. 1, s. 130–155. Tillgänglig:
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Lars-Åke, 2010. “Intervjuer” i Ekström, Mats & Larsson, Lars-Åke (red.). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, s. 53-86
Larsson, S. Lilja, J & Mannheimer, K (2005) Forskningsmetoder i Socialt arbete. Lund: Stu-dentlitteratur
Levinson, Paul (1999). Digital McLuhan: a guide to the information millenium. London:
Routledge
Lukasz. P, Adam. J (2015) What do they snapchat about?” Patterns of use in time-limited instant messaging service, Computers in Human Behavior 54, s. 358-367. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563215301023 [Hämtad 5 oktober 2015]
Mahajan, Vijay, Muller, Eitan & Wind, Yoram (red.) (2000). New-product diffusion models
[Elektronisk resurs] Boston, Mass.: Kluwer
McQuail, Denis (2010). McQuail's mass communication theory. 6. ed. London: Sage McQuail, Denis (1997). Audience analysis. London: SAGE
Medoff, Norman J. & Kaye, Barbara K. (2010). Electronic media: then, now, and later. 2nd
ed. Oxford: Focal
Meinel, Christoph. & Sack, Harald. (2014). Digital Communication [Elektronisk resurs]
Communication, Multimedia, Security.
Michael D. Myers, Emily Wang & David Sundaram (2012) Digital Natives and Digital Im-migrants: Towards a Model of Digital Fluency, ECIS 2012 Proceedings. Paper 39. Tillgäng-lig: http://aisel.aisnet.org/ecis2012/39/ [Hämtad 25 november 2015]
Minas. M, Kaveri. S & Jessica. D (2015) Facebook use and academic performance among college students: A mixed-methods study with a multi-ethnic sample, Computers in Human Behaviour 45, s. 265-272. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com.ezp.sub.su.se/science/article/pii/S074756321400750X [Hämtad 25 november 2015]
Palfrey, John & Gasser, Urs (2010). Born digital: understanding the first generation of digital natives [Elektronisk resurs] New York: Perseus Books Group; Basic Books
Planing, Patrick. (2014). Innovation Acceptance: The Case of Advanced Driver-Assistance Systems [Elektronisk resurs]
Rosesner, Franziska, Gill, Brian T. & Kohno, Tadayoshi (2014) ”Sex, Lies, or Kittens? Inve-stigating the Use of Snapchat’s Self-Destructing Messages” i Christin, Nicolas & Safavi-Naini, Reihaneh (red.) Financial Cryptography and Data Security [Elektronisk resurs]. FC 2014, LNCS 8437, s. 64–76. Tillgänglig: http://www.springer.com/us/book/9783662454718 [Hämtad 7 oktober 2015]
Schroer, Markus (2013) ”Visual culture and the fint for Visibility”, Journal for the Theory of Social Behaviour 44:2, s. 206-228. Tillgänglig:
http://www.readcube.com/articles/10.1111%2Fjtsb.12038?r3_referer=wol&tracking_action=p review_click&show_checkout=1&purchase_referrer=onlinelibrary.wiley.com [Hämtad 25 november 2015]
Shyam. S Sundar & Anthony M. Limperos (2013) Uses and Grats 2.0: New Gratifications for New Media, Journal of Broadcasting & Electronic Media, 57:4, s. 504-525. Tillgänglig: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/08838151.2013.845827#.VnhqdoRFQp0 [Häm-tad 7 oktober 2015]
Sirisena, M. (2012). Virtually Yours: Reflecting on the Place of Mobile Phones in Romantic Relationships. I Knutsman, A (red.), Karatzogianni, A (red.), Digital Cultures and the Politics of Emotion: Feelings, Affect and Technological Change [Elektronisk resurs]. Basingstoke, Palgrave Macmillan, s. 181-194. Tillgänglig:
http://www.palgraveconnect.com/pc/doifinder/10.1057/9780230391345 [Hämtad 5 oktober 2015]
Sonja. U, Nicole M. & Cameran. K (2015) Snapchat Elicits More Jealousy than Facebook: A Comparison of Snapchat and Facebook Use, Cyberpsychology, Behaviour and social networ-king, Vol. 18, Nr. 3, s. 141-146. Tillgänglig:
http://online.liebertpub.com/doi/abs/10.1089/cyber.2014.0479 [Hämtad 5 oktober 2015] Thompson, John B. (2001). Medierna och moderniteten. Göteborg: Daidalos
Tjora, Aksel (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken.
1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Villi, Mikko (2007) Mobile Visual Communication – Photo Messages and Camera Phone Photography, Nordicom Review 28, 1, s. 49-62. Tillgänglig:
http://eds.b.ebscohost.com/eds/detail/detail?sid=aa3a067b-1b3c-4059-8649-377ecf07ec11%40sessionmgr112&vid=0&hid=121&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtb Gl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=25472210&db=ufh [Hämtad 7 oktober 2015]
Virginia Braun & Victoria Clarke (2006) Using thematic analysis in psychology, Qualitative Research in Psychology, 3:2, s. 77-101. [PDF] Tillgänglig:
Westlund, Oscar (2010). ”Ständigt uppkopplad” i Carlsson, Ulla (red.) Barn och unga i den digitala mediekulturen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs Universitet, s. 109-110
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersöknings-metod. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
Otryckta källor
Statens Medieråd (2015) Ungar och Medier 2015 – Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier, ISSN 2001-6840,
http://www.statensmedierad.se/download/18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Ung ar-och-medier-2015.pdf [Besökt 25 november 2015]
Clive Thompson (2008) Brave New World of Intimacy, The New York Times (digital artikel) (elektronisk) Tillgänglig:
http://www.nytimes.com/2008/09/07/magazine/07awareness-t.html?_r=0 [Besökt 25 november 2015]
Evan Spiegel. Let’s chat. Snapchat (Blogg). 2012-05-09.
http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets- chat[Besökt 7 oktober 2015]
Snapchat.com [Besökt 7 oktober 2015] Ericsson.com [Besökt 25 november 2015] Facebook.com [Besökt 20 november]
Fokusgruppsintervju 1, 6 informanter, ålder 21-24 – utförd 6 november 2015 i Helsingborg Fokusgruppsintervju 2, 5 informanter, ålder 14-15 – utförd 9 november 2015 i Helsingborg
Bilagor
Bilaga 1.Intervjuguide – Fokusgrupp 1, 6 november 2015 Öppningsfrågor – enkla ja och nej svar.
- Hur gammal är du? (fråga riktad till var och en) - Använder du dagligen Snapchat?
• (Tema 1). Användning av Snapchat
-‐ Vad tycker ni om Snapchat? – spontana/allmänna uppfattningar (bra, roligt, effek-tivt, intressant, underhållande, jobbigt, krävande osv?)
o Ser ni några positiva eller negativa aspekter med Snapchat som ett socialt nätverk?
-‐ Varför väljer ni att använda Snapchat?
-‐ Är det någonting ni vill uppnå med er användning av Snapchat? o Om ja/nej, vad i så fall?
-‐ Hur använder ni Snapchat för att kommunicera? -‐ Hur kommunicerar ni med bilder med Snapchat? -‐ Hur kommunicerar ni med text med Snapchat?
-‐ Ser ni skillnader mellan kommunikation med bilder och kommunikation med tal eller skrift?
o Om ja/nej, hur, vad och varför i så fall?
-‐ Av vilken/vilka anledning/ar väljer ni att kommunicera med bilder via Snapchat? -‐ Kommunicerar ni med bilder via andra sociala nätverk?
o Om ja, hur kommunicerar ni med bilder på Snapchat, till skillnad från de andra sociala nätverken?
Bilaga 2.
Intervjuguide – fokusgrupp 2, 9 november 2015
- Hur gammal är du? (fråga riktad till var och en) - Använder du dagligen Snapchat?
• (
Tema 1). Användning av Snapchat- Vad tycker ni om Snapchat? (bra, roligt, intressant, underhållande, jobbigt, tråkigt, krävande osv)
o Tycker ni att det finns någonting dåligt med Snapchat? - När använder ni Snapchat?
- Varför använder ni Snapchat?
- Använder ni Snapchat för att prata med era kompisar?
o Om ja/nej, hur i så fall, skriver ni, skickar ni bilder, använder ni videos osv? - Vad tycker ni om att prata med kompisar med bilder?
- Tycker ni om att skicka och dela bilder? o Om ja/nej, varför i så fall?
- Använder ni andra sidor för att prata med andra? – ge exempel
o Om ja, hur använder ni då de sidorna, hur pratar ni där med varandra?