Genom vår studie har vi fått viktiga insikter för vår framtida profession. Gren (2007) vill göra oss uppmärksamma på hur vi som pedagoger är förebilder för eleverna som befinner sig på olika stadier i sin etisk-moraliska mognadsprocess, som är en del av identitetsutvecklingen. Gren menar även att i socialisationsprocessen som pågår behöver eleven bli bemött med
respekt, kärlek och empati för att själv kunna utveckla dessa egenskaper. Respekt visas också om pedagogen vågar bjuda på sig själv, inse sina misstag, erkänna dem och säga förlåt när så krävs.
Här kan vi se en likhet med resultatet från skolverkets rapport (2003) där det framhålls att pedagogens förhållningssätt till elevernas modersmål och bakgrund är viktigt eftersom det påverkar individens framtida självkänsla. Calderon (2004) menar att med språket som verktyg kan vi tänka, drömma och lära oss. Hon menar vidare att genom språket får vi självkänsla, det är en oskiljbar del av identiteten. Parszyk (1999) berättar i sin studie om hur
minoritetseleverna tolkar och påverkas av pedagogens förhållningssätt. Eleverna känner större oro över att värderas av pedagogen och att inte duga som person än över den språkliga
dugligheten. Parszyk beskriver hur eleverna kan uppleva en känsla av att inte tilltalas och undvikas eller genom blickar känna sig utanför. Detta benämner eleverna själva som den osynliga rasismen. Genom ett sådant negativt bemötande utvecklar eleverna en negativ självuppfattning. Mead (1976) och Imsen (2006) påpekar att eftersom vår självuppfattning är en spegling av hur andra ser på oss är pedagogen viktig som den signifikanta andre när det gäller respektfullt bemötande av eleverna.
Vi upplever det skrämmande att våra observationer visar flera exempel på hur pedagoger visade bristande respekt mot sina elever. Calderon (2004) och Gren (2007) beskriver att när däremot ömsesidig respekt får råda skapas trygghet för alla, men det är speciellt viktigt för elever med svenska som andraspråk, som kan behöva extra stöd i sin identitetsutveckling eftersom de ska utveckla dubbla identiteter. Löwenborg och Gíslason (2003) förklarar hur det i tidigare generationer var naturligt med en auktoritär pedagog. Förhållningssättet ifrågasattes aldrig, pedagogen behövde heller inte förklara sitt arbetssätt. De menar att skolan ser
annorlunda ut idag ”målen är givna men inte vägen dit” (s.24).
På samma sätt framhåller Carlgren och Marton (2002) hur styrdokumenten förändras genom åren och därmed erfordras även förändring hos pedagogerna. År 2001 antog de båda
fackförbunden för lärare, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund gemensamma yrkesetiska principer. I de fyra blocken finns råd och vägledning för hur lärare bör förhålla sig till elever, yrket, etiken i yrket samt samhällsuppdraget. På hemsidan finns möjlighet att öka sin
medvetenhet gällande etiska dilemman samt även deltaga i diskussioner med andra lärare
Det vi under arbetets gång förstått är emellertid att arbetet med barn med svenska som
andraspråk inte främst handlar om hur vi bemöter barn från olika kulturer. Kärnan är att förstå att vi måste bemöta alla barn med respekt. Enligt vår erfarenhet arbetar många pedagoger idag som om barn i svensk skola vore lika, det vill säga kom från samma förhållanden. Så har det aldrig varit och kommer heller aldrig att bli. Vi anser i likhet med Frisell (1996) att vi alla har vår egen historia, samt platser och människor i vår släkt som påverkat oss. Likaså menar vi slutligen att det borde vara en självklarhet att utgå från vars och ens bakgrund och
erfarenheter när forskningen pekar på att det påverkar identiteten, självkänslan liksom elevens framtid på ett positivt sätt. Detta borde vara en rättighet för alla barn oavsett om de kommer från Norrköping, Kiruna, Malmö, Iran eller Tyskland.
Jag lämnade ett land, det var förbjudet att älska där. Jag lämnade ett land, det var tillåtet att mörda där.
Jag kom till ett tredje land
leende stapplade jag fram mitt översatta jag undfallande suddade jag ut mina avvikande konturer
men solen gick ned i mina barndomsminnen. Det var påbjudet att vara likgiltig där.
Än vandrar jag från land till land. Namdar Nasser (Franzén, 2001, s.97)
REFERENSLISTA
Böhm, B (1994) Att vara ”flyktingbarn”: Bakom bergen lämnade vi allt: antologi om flyktingbarn och deras föräldrar./ Åstedt, I. (red.) s.8-18 Stockholm: Liber utbildning
Calderon, L. (2004). Komma till tals : flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Carlgren, I. & Marton, F. (2002). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförb.
Charon, J. M. (2006). Symbolic interactionism : an introduction, an interpretation, an integration. Upper Saddle River, N.J.: Pearson Education
Cummins, J (1997) Educational attainment of minority students – A framework for intervention based on the constructs of identity and empowerment: Language and
environment : a cultural approach to education for minority and migrant students/ Sjögren, A. (red.) s.89-102 Tumba: Mångkulturellt centrum
Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I (2000) Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Elbro, C. (2004) Läsning och läsundervisning, Liber AB Stockholm
Flera språk - fler möjligheter : utveckling av modersmålsstödet och
modersmålsundervisningen : rapport till regeringen 15 maj 2002. (2003). Stockholm: Statens skolverk
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Franzén, E. C. (2001). Att bryta upp och byta land. Stockholm: Natur och kultur
Fredriksson, U, Taube, K. (2003) Svenska som andraspråk och kulturmöten: Barn utvecklar sitt språk/ Bjar, L & Liberg, C (red) s. 153-172 Lund: Studentlitteratur
Frisell H. (1996) Frihet och styrning i klassrummet: Den mångkulturella skolan/ Hultinger, E. & Wallentin, C. (red.) s. 23-41 Lund: Studentlitteratur
Gren, J. (2007) Etik i pedagogens vardagsarbete Liber AB Stockholm
Gruber, S. (2007). Skolan gör skillnad : etnicitet och institutionell praktik. Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007
Heath, S.B, (1986) What no bedtime story means: narrative skills at home and school. Cambridge: Cambridge University Press.
Herlitz, G, (1994) Kulturmöten: Bakom bergen lämnade vi allt: antologi om flyktingbarn och deras föräldrar./ Åstedt, I. (red.) s.39-54 Stockholm: Liber utbildning
Håkansson, G. (2003) Tvåspråkighet hos barn i Sverige Studentlitteratur: Lund
Hägglund, G, Al Fakir, N (1991) En särskild undervisningsgrupp för arabisktalande elever: Skolans roll för barns språk, kultur och identitet./ Ladberg, G. (red.) s. 22-35 Stockholm: Rädda barnen
Imsen, G. (2006). Elevens värld : introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur
Jerlang, E. (1999). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. Liber AB
Jernström, E. & Johansson, H. (1997). Kulturen som språngbräda : lärande i ett flerkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur
Johansson, C (2000) Flerspråkighet i ett mångkulturellt klassrum: några flerspråkiga elevers förhållningssätt till språklig och kulturell mångfald i skolan. Uppsala: Inst. för
lärarutbildning, Univ.
Johansson, H. (1985). Elevernas eller skolans kultur och samhälle? : sammanfattning av ett projekt i norra Norrbotten. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen
Ladberg, G. (1994). Alla barns skola? : att undervisa utsatta barn- och alla andra. Stockholm: Rädda barnen
Ladberg, G. (2000) Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter Studentlitteratur: Lund
Ladberg, G. (2003) Barn med flera språk- tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle Liber AB: Stockholm
Lahdenperä, P. (1997) Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund HLS Förlag: Stockholm
Lahdenperä, P. (1991) Identitetsutveckling i tvärkulturell miljö: Skolans roll för barns språk, kultur och identitet./ Ladberg, G. (red.) s .10-16 Stockholm: Rädda barnen
Lärares yrkesetik, principerna (2008-02-25)
http://www.lararesyrkesetik.se/web/yrkesetik.nsf/doc/005324D7?opendocument
Läroplan för grundskolan. (1962). Stockholm:
Löwenborg, L. & Gíslason, B. (2003). Lärarens arbete. Stockholm: Liber
Mead, G. H. (1976). Medvetandet, jaget och samhället : från socialbehavioristisk ståndpunkt. Uppsala: Argos
Myndigheten för skolutveckling, Kartläggning av svenska som andraspråk (2008-02-05) http://www.skolutveckling.se/publikationer/sokochbestall/_pid/publdbExternal/_rp_publdbEx ternal_form-submit/true/_rp_publdbExternal_action/publicationSearch
Myndigheten för skolutveckling, Mångfald & likvärdighet, Insatser inom mångfaldsuppdraget 2008-01-25
Norrköpings kommun, Interkulturella språkenheten 2008-03-02
http://www.norrkoping.se/barnutbildning/elevhalsa/modersmal/modersmalsundervisning/
Parszyk, I. (1999). En skola för andra : minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i grundskolan. Diss. Stockholm : Univ.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Rapport integration 2002, Integrationsverket, Norrköping, 2003 Skollagen SFS nr: 1985:1100 kap. 1, 2§
Skolverket, Att undervisa elever med svenska som andraspråk (1998) http://www.skolmyndigheter.nu/sb/d/193/url/
Stier, J. (2004) Kulturmöten – En introduktion till interkulturella studier. Studentlitteratur: Lund
Stukát S. (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur: Lund
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap : om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Tallberg Broman, I., Rubinstein Reich, L. & Hägerström, J. (2002). Likvärdighet i en skola för alla : historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Statens skolverk
Taube, K. (2004). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. 3. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Unicef, Barnkonventionen, 2008-02-04
http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-hela-texten
Utbildningsdepartementet (1994) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Fritzes: Lund
Utbildningsplaner, Lärarprogrammet Norrköping, Linköpings Universitet 2008-02-24
http://www.isv.liu.se/content/1/c6/05/82/07/utbplan_norrk%C3%B6ping_h01_rev_060516.pd f
Vygotskij, L. S (1999) Tänkande och språk Bokförlaget Daidalos AB: Göteborg
Wellros S (1998) Språk, kultur och social identiet Studentlitteratur, Lund
Özmen, D (1991) kulturkonflikter hos invandrarbarnen: Skolans roll för barns språk, kultur och identitet./ Ladberg, G. (red.) s.17-21 Stockholm: Rädda barnen
Bilaga 1