Som avslutning vill vi skriva lite friare om våra erfarenheter från uppsatsarbetet. Det har varit en både spännande och intressant, för att inte säga utvecklande, resa. Ämnesvalet visste vi var intressant redan från början. Vi har båda ett stort intresse för affärssystem samt användandet av dessa i organisationer och verksamheter. Utvecklingen inom området är något som vi båda har följt och kommer att fortsätta följa med spänning. Den uppfattning vi delar är att
affärssystem kommer att omforma det sätt på vilket organisationer bedriver verksamheter.
7.1 Arbetet med uppsatsen
Vi hade en idé om att vi ville undersöka hur affärssystem användes applicerade i en verksamhetskontext. En av de målsättningar som genomsyrat vår tankeställning var uppfattningen om att det råder en viss skillnad mellan hur litteraturen föreskriver att affärssystem bör användas, jämfört med hur det används i praktiken. Denna inställning har haft stort inflytande över vårt sökande. En stor utmaning innan och under arbetet har varit att ständigt återkoppla och fundera över den frågeställning vi utgick från. Vi hade en förhoppning om att hinna med att ställa Sensistors användande av affärssystemet Axapata mot hur Qurious hade anpassat implementationslösningen. Vi fick dock omvärdera den grunden en bit in i arbetet, främst på grund av att tiden var knapp. Dels skulle vi inte hinna värdera all den empiri dessa intervjuer skulle innebära, dels skulle kvalitén på svaren kanske inte bli helt objektiv. Qurious har trots allt mycket god kontakt med Sensistor då de båda ingått i partneravtal över förvaltningen av Axapta. Vi beslutade att istället koncentrera oss på de källor, bestående av både empiri och teori, vi redan hade tillgång till och bredda vår fallstudie på djupet. De resultat vi erhållit och kommit fram till i den här undersökningen skulle säkert ha kunnat se annorlunda ut ifall en annan verksamhet, eller ett annat affärssystem, hade studerats. Redan i vår metodansats, där vi beslutar oss för att göra en kvalitativ fallstudie, begränsar vi oss till en viss typ av svar. Dessa skulle med allra största sannolikhet ha sett annorlunda ut ifall
undersökningsarbetet bedrivits med mer kvantitativ karaktär.
7.2 Områden att studera vidare
Gränslandet mellan affärssystem och processer är ett väldigt intressant område och det finns mycket att studera vidare. Vi har bildat oss en uppfattning om att det är viktigt att alla inom en och samma organisation förstår meningen med dess processer. Det är också minst lika viktigt att alla inom samma organisation förstår meningen och syftet med affärssystemet, samt vilka organisatoriska krav som måste uppfyllas. Ett intressant uppslag vore att betrakta
Sensistors orderprocess genom Rentzhogs ”kund och leverantörsmodellen” för att bilda sig en uppfattning om dess kundorientering i processarbetet. Genom att eventuellt optimera
processflödet skulle man kunna klargöra processens mål, syfte, innehåll och roller. Det skulle också innebära att det vore lättare att finna stöd för processer i affärssystemet. Ytterligare ett område att undersöka vore huruvida Sensistor anpassat sina processer efter affärssystemet och jämföra med liknande verksamheter med samma affärssystem. I ett optimalt fall är
58 processerna anpassade efter affärssystemets utseende och krav. Genom att anpassa
processflödet efter affärssystemet skulle stödet för processerna infalla mer naturligt. Ett alternativ till detta uppslag skulle vara att utreda passformen organisationen har idag mot en annan typ av systemstöd, t.ex. EAI eller SOA. I framförallt fallet med SOA framhävs nyttan av att använda flera olika program och system från olika leverantörer som kompletterar varandra. Kommunikationen sköts via gemensamma informationsdatabaser baserade på XML-standard formatet. Sensistors organisation använder idag redan flera olika system som på flera sätt kompletterar varandra, men saknar möjlighet att kommunicera i någon större utsträckning. Det skulle kunna vara så att den typ av standardisering som affärssystem leder till är på väg in i en återvändsgränd. Det som man bör satsa vidare på kanske är olika systemkomponenter från olika leverantörer där delarna drar nytt av varandra. Fokus borde kanske skiftas till kommunikationen mellan dessa systemkomponenter, för att stödja hela organisationen och dess verksamhet.
59
8 Referenslista
Tryckta källor
Andersen, E.S(1994), Systemutveckling, Studentlitteratur, Lund
Askenäs, L (2000), Affärssystemet, Linköping Studies of Science and Technology, UniTryck, Linköping
Davenport, T.H (2000), Mission Critical, Harvard Business School Press, Boston, Massachusetts
Goldkuhl, G & Röstlinger, A(1988), Förändringsanalys – Arbetsmetodik och förhållningssätt för goda förändringsbeslut, Studentlitteratur Lund
Hammer, M & Champy J (1993), Reengineering the Corporation – A Manifesto for business Revolution, London, Nicholas Brealey Publishing
Jacobsen, D.I & Thorsvik, J (2002), Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur, Pozkal, Polen
Lundhal U, Skärvad P-H, (1999), Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur
Magnusson, J. Olsson, B (2005), Affärssystem, Studentlitteratur, Lund
Melin, U (1998), Informationssystem vid ökad affärs- och processorientering, Licentiatavhandling, Linköpings universitet
Nilsson, A.G. (1995) Utveckling av metoder för systemarbete – ett historiskt perspektiv, Göteborgs Universitet
Rentzhog Olof, 1998, Processorientering en grund för morgondagens organisationer, Studentlitteratur Lund
60
Företagsdokumentation
Adixen Sensistor, 2007, Verksamhetsbeskrivning, Sensistors kvalitetssystem – presentation, dok.nr: 160
Adixen Sensistor, 2008, Verksamhetsbeskrivning – organisation, dok.Nr: 158
Muntliga källor
Astemark, Anders, Adixen Sensistor (2008-04-21) Granath, Daniel, Adixen Sensistor (2008-04-28) Winther, Mats, Adixen Sensistor (2008-04-28)
Elektroniska källor
Wern, E (2002), Integrerade System, Ekonomistyrningsverket, Stockholm (Elektronisk). Tillgänglig <http://www.esv.se/download/18.349a0e10dcf4f893a8000498/ESV-