Avslutande reflektioner

Vi kan konstatera att fallstudieobjektet som uppsatsen grundar sig i besitter en god kunskap gällande ambitionen att marknadsföra sig och se alla målgrupper i Karlstad. Dock syns inte detta i praktiken av den orsaken att kommunen nästan enbart belyser dess attraktiva

boendemiljöer. En bredare helhetsbild måste skapas för att lyckas nå ut till alla målgrupper, inte bara till de som anses vara mest eftertraktade för att skapa tillväxt.

Frågan är om kommunen i framtiden kommer frångå Florida-andan i dess

platsmarknadsföringsstrategi för bostadsplanering och hitta ett nytt sätt att se på attraktivitet.

Kan staden komma att fokusera på att vara mer inkluderande genom att ha mer fokus på jämställdhetsperspektivet, rättvisa och öppenhet. Kommer dessa faktorer att spegla en

attraktiv stad och bilda ett nytt sätt att sticka ut i konkurrensen? Som vi nämnde ovan så gäller det att finna unika kvaliteter för att inte använda sig av liknande beskrivande faktorer för att

stärka stadens attraktivitet. Detta tror vi kan vara en lösning på ett attraktivt samhälle för alla målgrupper. Ytterligare en fråga som har kommit fram under arbetets gång är varför

kommunen inte har satsat mer på sitt bostadsförsörjningsprogram när det är ett så pass högt tryck på att exploatera nya bostäder? Genom att Karlstad inte har ett uppdaterat

bostadsförsörjningsprogram går kommunen miste om ett statligt stöd på 30 miljoner kronor.

Trots att kommunen arbetar fram ett nytt program är risken att det inte blir klart i tid för att kommunen ska få statligt stöd även i år. Därför ställer vi oss frågan varför kommunen inte sätter bostadsförsörjningsprogrammet i en högre prioritet? Dels för att spara tid för

kommande bostadsplanering men även för att ta del av pengarna som kan vara till en fördel för stadens utveckling. För vidare forskning kan det vara intressant att ta reda på vad det är som gör att Karlstads kommun inte har ett uppdaterat bostadsförsörjningsprogram? Kan det ligga något i att framtagningsprocessen är för komplicerad för att ta fram programmet eller vad är de bakomliggande faktorerna? Denna uppsats hade störst fokus på kommunens

bostadsplanering vilket gjorde att frågor gällande bostadsmarknaden blev relevanta. En vidare studie skulle kunna föras med större fokus på kommunens bostadsmarknad kopplat till

bostadsplaneringen. Utifrån uppsatsens resultat framgick det att Karlstad är en stad som är utmärkande ur det nationella perspektivet av sitt hyresrättsbyggande. En informant påtalar att det är ingen bild hen tror Karlstad vill visa, utan det har bara blivit så. Detta påstående bidrar till att det blir ytterligare intressant att studera vidare kring bostadsfrågan. Har kommunen en tanke bakom all byggnation eller är det den rådande bostadsbristen som talar? Utefter

uppsatsens resultat har vi reflekterat över att politiken har som utgångspunkt att på

bostadsmarknaden ska det ske ett möte mellan behov och efterfrågan. Dock har vi konstaterat att det istället anses skapas förutsättningar för kapitalet, vilket gör att det är den aspekten som har huvudfokus på marknaden. Detta leder vidare till en öppen fråga som får avsluta denna uppsats: Kommer bostadsförsörjningsprogram ha de effekter Karlstads kommun eftersträvar i sin bostadsutveckling?

R EFERENSLISTA

Alvesson, Mats., & Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (2.a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Aronsson, Lars. (2013). Koltur som platsskapare: Kreativ klass och cultural planning i regionalt samhällsbyggande. I Mittander, Tomas. & Säll, Line. & Öjehag-Pettersson, Andreas. Det regionala samhällsbyggandets praktiker - tiden, makten, rummet. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB. s.187.

Berglund, Elin. (2013). Perspektiv på platsmarknadsföring. [Elektronisk resurs]. Diss.

Stockholm: Kungliga tekniska Högskolan.

Breen, Ann., & Rigby, Dick. (1996). The new Waterfront: a worldwide urban success story.

London: Thames & Hudson.

Cook, Mark. (2004). Personnel Selection: adding value through people. West Sussex:

John Wiley & Sons Ltd.

Dahlqvist, Ulf., & Melin, Frans. (2010). Varumärken i offentlig tjänst. Malmö: Liber AB

Davies, Jonathan S. & Imbroscio, David L. (red.) (2009). Theories of urban politics. 2. uppl.

Los Angeles: Sage. s. 57.

Ek, Richard. & Hultman, Johan. (2007). Produktavgörandet av platser. I Ek, Richard. &

Hultman, Johan. (red.). Plats som produkt. Polen: Pozkal.

Forsberg, Gunnel. (red.) (2013). Stadsmässig omvandling och utveckling. I Forsberg, Gunnel.

Planeringens utmaningar och tillämpningar. Stockholm: Liber AB

Grundel, Ida. (2013). Kommersialisering av regioner: Om platsmarknadsföring

och regionbyggande. I Mittander, Tomas. & Säll, Line. & Öjehag-Pettersson, Andreas. Det regionala samhällsbyggandets praktiker - tiden, makten, rummet.

Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB. s.163-164.

Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod: den samhällsvetenskapliga uppsatsen. 1.

uppl. Malmö: Gleerup

Harvey, David (2011). Ojämlikhetens nya geografi: texter om stadens och rummets förändringar i den globala kapitalismen. Stockholm: Atlas

Heldt Cassel, Susanna. (2012). Platsmarknadsföring, regional image och jakten på attraktivitet. I Andersson, Frida., Ek, Richard. & Irene, Molina.

Regionalpolitikens geografi – regional tillväxt i teori och praktik. Malmö:

Holmbergs.

Jalakas, Anne., & Larsson, Anita. (2008). Jämställdhet nästa! - samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS förlag.

Johannessen, Asböen., & Tufte, Per Arne. (2013). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB

Kahlke, Edith., & Schmidt, Victor. (2002). Arbetsanalys och personbedömning – att öka träff träffsäkerheten vid urval och rekrytering. Lund: Studentlitteratur AB.

Lefebvre, Henri. (1991). The Production of Space. Oxford: Basil Blackwell.

Loit, Jon (2014). En stad i världsklass – hur och för vem?: en studie om Stockholms sociala stadsplanering. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2014

Lucarelli, Andrea (2015). The political dimension of place branding. Diss. Stockholm:

Stockholms universitet.

Lucarelli, Andrea. & Berg, Per. Olof. (2011). City branding: a state-of-the-art review of the research domain. Journal of place management and development 4(1), 9-27.

doi: 10.1108/17538331111117133

Kotler, Philip., & Heider, Donald.H., & Rein, Irvine J. (1993). Marketing Places: attracting investment, industry, and tourism to cities, states, and nations. New York: Free Press.

Medway, Dominic. & Warnaby, Gary (2008). Alternative perspectives on marketing and the place brand. European Journal of Marketing, Vol. 42, 641 – 653. doi:

10.1108/03090560810862552

Molina, Irene. (1997). Stadens rasifiering - Etnisk boendesegregation i folkhemmet. Diss.

Stockholm: Graphic Systems.

Murray, Chris. (2001). Making Sence of Place: New Approaches to Place Marketing.

Leicester Comedia

Nayak, Anoop., & Jeffery, Alex. (2014). Geographical thought an introduction to ideas in human geography. Johanneshov: MTM.

Rawls, John. (1999). En teori om rättvisa. Göteborg: Dialogs.

SFS 2010:900. Syfte, innehåll och definitioner. Stockholm: Näringsdepartementet.

SFS 2010:1877. Varumärkeslag. Stockholm: Näringsdepartementet.

Spjuth, Agneta. (2006). Kommunen som varumärke - att stärka kommunens profil.

Ozgraf: Bokförlaget kommunlitteratur AB.

Syssner, Josefina. (2012). Världens bästa plats? Platsmarknadsföring, makt och medborgarskap. Lund: Nordic Academic Press.

Säll, Line. & Öjehag-Pettersson, Andreas. (2013). En neoregional regimpraktik: Globalisering och kluster i regional tillväxtpolitik. I Mittander, Tomas. & Säll, Line. &

ÖjehagPettersson, Andreas. Det regionala samhällsbyggandets praktiker tiden, makten, rummet. Göteborg: Bokförlaget Diadalos AB. s.100.

Tunström, Moa. (2009). På spaning efter den goda staden: om konstruktioner av ideal och problem i svensk stadsbyggnadsdiskussion. Diss. Örebro: Örebro universitet.

Van den Berg, L., Klaassen, L.H. and Van der Meer, J. (1990). Marketing Metropolitan Regions, Euricur, Rotterdam.

Zenker, Sebastian (2009) "Who's your target? The creative class as a target group for place branding". Journal of Place Management and Development, Vol. 2,

23-32. doi: 10.1108/17538330910942771

Elektroniska källor

Karlstad kommun (2016). Flytta till Karlstad. Tillgänglig:

http://www.karlstad.se/Bygga-och-bo/Flytta-till-Karlstad/ [2017-04-18]

Karlstad kommun. (2016). Så fungerar kommunen. Tillgänglig:

http://karlstad.se/Kommun-och-politik/Kommunens-organisation/Kommunfullmaktige/ [2017-05-07]

Tillväxt kräver planering: slutrapport av uppdraget för stärkt lokalt och regionalt samspel mellan fysisk planering och näringslivsutveckling 2013-2015. 1. Uppl. (2016).

Karlskrona: Boverket. Tillgänglig på Internet:

http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/tillvaxt-kraver-planering.pdf [2017-05-02]

Visit Karlstad. (2016). °Karlstad - profil och varumärke. Tillgänglig:

http://visitkarlstad.se/globalassets/pagefiles/15845/karlstad_varumarkeshandbok _extern.pdf [2017-05-11]

Offentligt tryck

Karlstad kommun (2007) Mål och riktlinjer för bostadsplanering. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/oversiktsplan ering/malochriktlinjerforbostadsplanering_low.pdf [2017-04-24]

Karlstad kommun (2012). Översiktsplan 2012. Tillgänglig:

http://www.karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/o versiktsplan_2012_120916.pdf [2017-05-04]

Karlstad kommun. (2015). Strategisk plan. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/styrning/strategiskplan_2015_webb.pdf [2017-05-26]

Figurförteckning

Figur 1: Karlstad kommun. (2015). Prognos för möjlig bostadsproduktion i framtiden samt markerade bostadsprojekt som påbörjades under 2015. Tillgänglig:

https://gi.karlstad.se/?150139,6584944&6&BGkarta;gatunamn_aggregated;karls tad;webbkarta_planprogram [2017-05-11]

Figur 2: Karlstad kommun. (2012). Översiktsplan 2012. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/oversikt splanering/malochriktlinjerforbostadsplanering_low.pdf [2017-05-04] s. 17.

Figur 3: Karlstad kommun. (2012). Översiktsplan 2012. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/oversikt splanering/malochriktlinjerforbostadsplanering_low.pdf [2017-05-04] s. 18.

Figur 4: Karlstad kommun. (2007). Mål och riktlinjer för bostadsplanering. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/bygga/samhallsutveckling_planering/oversikt splanering/malochriktlinjerforbostadsplanering_low.pdf [2017-04-24] s.5.

Figur 5: Karlstad kommun. (2015). Prognos för möjlig bostadsproduktion i framtiden samt markerade bostadsprojekt som påbörjades under 2015. Tillgänglig:

https://gi.karlstad.se/?150139,6584944&6&BGkarta;gatunamn_aggregated;karls tad;webbkarta_planprogram [2017-05-11]

Figur 6: Karlstad kommun. (2015). Strategisk plan. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/styrning/strategiskplan_2015_webb.pdf [2017-05-26] s. 6.

Figur 7: Karlstad kommun. (2015). Strategisk plan. Tillgänglig:

http://karlstad.se/globalassets/filer/kommun-och-politik/styrning/strategiskplan_2015_webb.pdf [2017-05-26] s. 6.

Figur 8: Visit Karlstad .(2016). Logotyp för Karlstads platsvarumärke. Tillgänglig:

http://visitkarlstad.se/Om-oss/Varumarket-Karlstad/Logotyper/ [2017-05-11]