Genom min studie har jag försökt uppmärksamma de erfarenheter och situationer som möjliggör ett positivt förhållningsätt till kroppen, samt de känslor som förhållningsättet föder. Ambitionen med den fenomenologiska metoden är att finna essensen av fenomenet, vilket gör att enskilda personers erfarenheter av fenomenet blandas, och därmed kan individuella nyanser!
grupp, med liknande ålder. Detta medför att det resultat som framkommit inte nödvändigtvis går att generalisera till en större population. Dock verkar det fenomenologiska arbetssättet för att skapa en mer allmängiltig syn på fenomenet. Dessutom stöds respondenternas upplevelser och sätt att hantera sina liv till stor del av forskning, vilket bidrar till att stärka resultaten. I urvalet så fanns både män och kvinnor med, däremot har inte kön lyftas fram i resultatdelen. Detta för att de inte framkom några större skillnader mellan män och kvinnor i intervjuerna. Materialet som framkom var av en mindre karaktär, på grund av tids- och resursaspekter, och eventuella skillnader mellan könen hade kanske kunnat framkomma tydligare om materialet hade varit större.
Det är inte en rak sträcka till att få detta förhållningsätt, utan det är en process vars helhet denna uppsats inte tar upp. Studien fokuserar främst på hur respondenterna upplever sina erfarenheter av att ha ett positivt förhållningsättet till kroppen. Detta medför att resultatet huvudsakligen fokuserar på nutid, även om förhållningssättet beskrivs som en process. Därmed går det inte att genom denna studie förstå hela komplexiteten av fenomenet, eller att veta hur respondenternas erfarenheter av fenomenet har utvecklats över tid. Det skulle vara önskvärt att studera hur utvecklandet av en positiv kroppsuppfattning ser ut under flera års tid, för att se de val som görs för att producera och bibehålla ett sådant förhållningsätt. Jag hoppas dock att min uppsats kunnat ge ljus åt de framträdande beteenden som personer med detta förhållningsätt utövar i sin vardag. Uppsatsen har verkat för att på olika sätt belysa upplevelsen av att ha ett positivt förhållningsätt till sin kropp, och dess resultat kan ses som en hänvisning till vad som gör att personer som trivs i sin kropp kan bibehålla detta i nuet.
Min förhoppning är att det kommer att forskas mer kring ett positivt förhållningsätt till sin kropp i framtiden. Det finns alltför många som skulle tjäna på att förflytta fokus från kroppen som varumärke till kroppen som allomfattande.
Referenser
Albertson, E., Neff, K., och Dill-Shackleford, K (2015) ´Self-compassion and body dissatisfaction in women: a randomized controlled trial of a brief meditation intervention’ Mindfulness Vol. 6, S. 444-454.
Anderson, E., och Spencer, M (2013) A phenomenological study – ”Cognitive Representations of AIDS” I Creswell, J (2013) Qualitative inquiry & research design: Choosing among five approaches. (Uppl. 3) Los Angeles: SAGE Appendix C.
Andreasson, J., och Johansson, T (2016) ´The Gym and the Beach: Globalization, situated fitness and Australian bodies’ Journal of contemporary ethnography Vol. 45, Nr. 2, S. 143-167.
Andrew, R., Tiggermann, M., och Clark, L (2016) ´Predictors and health-related outcomes of positive body image in adolescent girls: a prospective study´ Developmental Psychology Vol. 52, Nr. 3, S. 463-474.
Anxiety and depression association of America (2014) Body Dismorphic Disorder (BDD). Anxiety and depression association of America http://www.adaa.org/understanding-anxiety/related-illnesses/other-related-conditions/body-dysmorphic-disorder-bdd (Hämtad 2016-04-08).
Arnett, J (2000) ‘Emerging adulthood: A theory of development from the late teens through the twenties´ American Psychologist Vol. 55 S. 469–480.
Aubrey, J (2006) ‘Exposure to Sexually Objectifying Media and Body Self-Perceptions among College Women: An Examination of the Selective Exposure Hypothesis and the Role of Moderating Variables’ Sex Roles Vol. 55 S. 159–172.
Augustus-Horvath, C., Tylka, T., och Wood-Barcalow, N (2010) ‘‘‘But I Like My Body’’: Positive body image characteristics and a holistic model for young-adult women’ Body Image Vol. 7, S. 106-116.
and psychometric evaluation´ Body image Vol. 2, S. 285-297.
Bengs, C (2000) Looking good: A study of gendered bode ideals among young people. Umeå: Umeå Universitet.
Brown, B (2014) Mod att vara sårar: I dina relationer, i ditt föräldraskap, i ditt arbete. Övers. av Maria Store. Örebro: Libris förlag.
Clark, C., och Sharf, B (2007) ‘The Dark Side of Truth(s): Ethical Dilemmas in Researching the Personal’ Qualitative Inquiry Vol. 13, Nr. 3, S. 399-416.
Creswell, J (2013) Qualitative inquiry & research design: Choosing among five approaches. (Uppl. 3) Los Angeles: SAGE.
Dahlgren, L., och Starrin, B (2004) Emotioner, vardagsliv och samhälle – en introduktion till emotionssociologi Lund: Liber AB.
Facebook (2016) #Kroppspositivism Facebook
https://www.facebook.com/hashtag/kroppspositivism?source=feed_text&story_id=10377884 09602073 (Hämtad, 2016-06-03).
Feingold, A (1992) ’Good-Looing People Are Not What We Think’ Psychological Bulletin Vol. 111, No. 2, S. 304 – 341.
Featherstone, M (1994) Kultur, kropp och konsumtion. Övers. Av Fredrik Miegel och Thomas Johansson. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Frisén, A., och Holmqvist, K (2010) ‘Physical, Sociocultural, and Behavioral Factors Associated with Body-Esteem in 16-Year-Old Swedish Boys and Girls’ Sex Roles Vol. 63, S. 373-385.
Frisén, A., Holmqvist Gattario, K., och Lunde, C (2014) Projekt Perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Stockholm: Natur & Kultur.
Goffman, E (1962) Stigma: den avvikandes roll och identitet. Övers. av Richard Matz. Finland: Nordstedts.
Henriksson, K (2010) Drömmar på burk för 250 miljarder. Svenska dagbladet
http://www.svd.se/drommar-pa-burk-for-250-miljarder (Hämtad 2016-03-23).
Homan, K., och Tylka, T (2015) ´Self-compassion moderates body comparison and appearance self-worth´s inverse relationships with body appreciation´ Body image Vol. 15, S.
1-7.
Lagerctrantz, A (2005) Unna dig att gilla din kropp. Svenska dagbladet
http://www.svd.se/unna-dig-att-gilla-din-kropp (Hämtad 2016-05-11).
Leijonhufud, S (2008) Fenomenologi – avtryck i 3 musikpedagogiska avhandlingar. Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Masteruppsats.
Lupton, D (2012) Medicine as culture: Illness, disease and the body. (Uppl. 3) London: SAGE. Kap 2, S. 20-50.
Nationalencyklopedin (2016) Fenomen. Nationalencyklopedin
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fenomen (Hämtad 2016-04-05).
Neff, K. (2003). ´Development and validation of a scale to measure self-compassion´ Self and Identity Vol. 2, S. 223–250.
Näslund, H (2014) Berättelsen som en nyckel till förändring: Unga vuxnas upplevelse av psykisk ohälsa och omgivningens stöd. Umeå universitet. Examensuppsats.
Rennels, J., och Kayl, A (2015) ‘Differences in expressivity based on attractiveness: target or perceiver effects?’ Journal of experimental social psychology Vol. 60, S. 163-172.
Riemen, D (2007) The essential structure of a Caring Interaction: Doing Phenomenology. I P, Munhall & C, Olier (Eds.) Nursing research: A qualitative perspective. Norwalk: Appleton-Century-Crofts. Kapitel 5, S. 85-105.
Sarankatos, S (2005) Sampling procedurers in social research (Uppl. 3) Hong Kong: Palgrave & Macmillian. Kapitel 7, S. 151-175.
Smith Woodruff, D (2013) Phenomenology. The Stanford Encyclopaedia of Philosophy. Zalta, E (ed.) http://plato.stanford.edu/entries/phenomenology/ (Hämtad 2016-04-05).
Svendersen, E., och Valman, S (2015) “Snart kommer han att se hur ful jag verkligen är”: en narrativ intervjustudie om livet med dysmorfofobi. Stockholm Universitet. Examensuppsats.
Turner, J (1982) Towards a cognitive redefinition of the social group. I Tejfel, H (Ed.), Social identity and intergroup relations. Cambridge New York: University Press. Kapitel 1, S. 15-36. Tylka, T., och Wood-Barcalow, N (2015) ´What is and what is not positive body image? Conceptual foundations and construct definition´ Body image Vol. 14, S. 118-129.
Van der Brink, M., och Stobbe, L (2008) ´Doing gender in academic education: the paradox of visibility´ Gender, work and organization Vol. 16, Nr. 4, S. 451- 470.
Vetenskapsrådet (1990) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2016-04-08).
Verplanken, B., och Tangelder, Y (2011) ‘No body is perfect: The significance of habitual negative thinking about appearance for body dissatisfaction, eating disorder propensity, self-esteem and snacking’ Psychology & Health. Vol. 26, Nr. 6, S. 685-701.
West, C., and Zimmerman, D (1987) ´Doing Gender´ Gender and society Vol. 1, Nr. 2, S. 125-151.
Wright, J., O´Flynn, G., och McDonald, D (2006) ´Being fit and looking healthy: young women´s and men´s constructions of health and fitness´ Sex Roles Vol. 54, S. 707-716.