I och med ändringarna i skollagen den 1 juli 2014 gällande tid för undervisning och lärares arbete har extra anpassningar tagit en mer framträdande plats både i undervisnings- och bedömningssituationer. Då de extra anpassningarna ska ske inom ramen för den ordinarie undervisningen (Skolverket, 2014a) är det av stor vikt att undervisande lärare både har goda kunskaper kring arbete med elever i behov av stöd i matematik samt innehar möjligheten till samarbete med en speciallärare eller en specialpedagog. Utifrån denna kontext initierades mina funderingar kring hur lärare arbetar med extra anpassningar vid bedömning av elever i behov av stöd i matematik.
För att lärare i samarbete med specialläraren ska kunna utröna vilka extra anpassningar en elev behöver är det av stor vikt att ta reda på vad det är som föranleder att en elev är i behov av stöd i matematik. Här behöver specialläraren stödja läraren i framtagandet och användandet av ett bra kartläggningsmaterial (VanDer Hayden & Witt, 2005) för att kunna se vilka former av
specialpedagogiska insatser en elev är i behov av.
I resultatdiskussionen synliggörs det att de vanligaste orsakerna som matematiklärare uppfattar som kritiska aspekter för elever i behov av stöd är området taluppfattning samt elevens emotionella
välbefinnande. Endast en av informanterna lyfter fram att elevens språkliga utveckling är av betydelse för kunskapsinhämtningen. För att en elev ska förstå vad det frågas efter i en uppgift är det viktigt att eleven innehar en god läsförståelseförmåga (Montague, 2007) samt en god begreppsförståelseförmåga. Elever med en svagt utvecklad läsförståelse samt elever med svenska som andraspråk kan ha ett gott vardagsspråk men dolda kommunikativa brister gällande klassrumsspråket och begreppsförståelsen, vilket kan skapa etiska implikationer då matematikläraren inte alltid har kunskap eller verktyg för att kunna synliggöra att elevens bristande kunskaper i matematik kan bero på svagheter inom den språkliga utvecklingen. Då en stor del av dagens verksamma matematiklärare saknar adekvat kompetens inom området läs- och skrivutveckling samt svenska som andra språk, vilket stödjer behovet av speciallärarens roll vid utformning av undervisning, bedömning och extra anpassningar. Bedömningsarenan är ett komplext och omfattande område, där det inte går att uttrycka vad som är rätt eller fel. Undervisnings- och bedömningsmetoder samt extra anpassningar måste sättas i korrelation till lärmiljö och till individ för att kunna utvärderas. En elevs kunskapsprogression vid bedömning
styrs av kvaliteten på den dialog eleven har med läraren (Björklund Boistrup, 2011). För att utveckla och modernisera lärares syn på bedömning, krävs det att lärare får möjlighet och tillgång till nya verktyg (Black, 2015) samt tid för att kontinuerligt föra gemensamma diskussioner kring bedömning kopplat till samhällets utveckling.
Vidare forskning
Under arbetet med intervjustudierna väcktes funderingar kring om lärare upplevde att den
administrativa arbetsbördan verkligen har minskat i och med lagändringen och i så fall på vilket sätt då även extra anpassningar ska dokumenteras i elevens utvecklingsplan. Vidare skulle det vara intressant att studera hur elever i behov av stöd upplever sig hjälpta av olika former av extra anpassningar samt hur det kan påverka deras kommande lärande och val av vidare studier.
Referenser
Alexandersson, U. (2009). Sofias situationer för samspel. I A. Ahlberg (red.). Specialpedagogisk forskning. En
mångfacetterad utmaning (s. 109 – 128). Lund: Studentlitteratur.
Andersson, M., Lundh, T., & Jäntti, K. (2013, 20 februari). Därför är matematiken så viktig för alla. Svenska Dagbladet. Hämtad 2015-02-23, från http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/darfor-ar-matematien-sa-viktig-for-alla_7931038.svd
Ascraft, M. H., & Krause, J. A. (2007).Working memory, math performance, and math anxiety. Psychonomic
Bulletin & Review, 14(2), 243 – 248.
Berthén, D., & Eriksson, I. (2006). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum, 3(2), 53 – 74.
Björklund Boistrup, L. (2011). Bedömning för engagemang och lärande. I B. Bergius, G. Emanuelsson, L. Emanuelsson & R. Ryding (Red.). Matematik – ett grundämne. Nämnaren TEMA 8 (s. 243-254). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet.
Black, P. (2015). Formative Assessment – an optimistic but incomplete vision. Assessment in Education:
Principles, Policy & Practice, 22(1), 161 - 177. doi: 10.1080/0969594X.2014.999643
Black, P. (2014). Assessment and the aims of the curriculumn: An explorer´s journey. doi: 10.1007/s11125-014-9329-7 Prospects 44:487 – 501.
Black, P., Harrison, C., Hodgen, J., Marshall, B., & Serret, N. (2010). Validity in teachers´s summative assessment. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 17(2), 215-232. doi:
10.1080/09695941003696016
Black, P., Harrisson, C., Lee, C., Marshall, B., & Wiliam, D. (2004). Working inside the Black Box: Assessment for learning in the Classroom. Phi Delta Kappa, 86(1), 8 – 21.
Black, P. & Wiliam, D. (1998). Assessment in classroom learning. Assessment in Education: Principles, Policy
and Practice 5(1), 7 – 74.
Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment,
Evaluation, and Accountability, 21(1), 5 - 31. doi:10.1007/s11092-008-9068-5
Boaler, J. (1993). The Role of Contexts in the Mathematics classroom Do They Make Mathematics More “Real”?. Learning of Mathematics, 13(2), 12 – 17.
Boaler, J. (1998). Open and Closed Mathematics: Student Experiences and Understandings. Journal for
Research in Mathematics Education, 29(1), 42 – 62.
Boud, D., Cohen, R., & Sampson, J. (1999). Peer Learning and assessment. Assessment & Evaluation in Higher
Education, 24(4), 413 - 426.
Brown, G., Andrade, H., & Chen, F. (2015). Accuracy in student sef-assessment: direction and cautions for research. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 1 - 14.
doi:10.1080/0969594X.2014.996523
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dimitriadis, C. (2012). Provision for mathematically gifted children in primary schools: an investigation of four different methods of organisational provision. Educational Review, 64(2), 241 – 260. doi:
10.1080/00131911.2011.598920
Doabler, C. T., & Fien, H. (2013). Explicit Mathematics Instruction: What Teachers Can Do for Teaching Students With Mathematics Difficulties. Intervention in School and Clinic, 48(5), 276 – 285. doi: 10.1177/1053451212473151
Dowker, A. (2005). Early Identification and Intervention for Students With Mathematics Difficulties. Journal of
Learning Disabilities, 38(4), 324 - 332. doi:10.1177/00222194050380040801
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (red.). Dialog, samspel
och lärande (s. 31 - 74). Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, J. (2001). En fråga om frågor. Hur lärares frågor I klassrummet gör det möjligt att få reda på
elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar I matematik och naturvetenskap. (Avhandling:
Göteborgs Universitet, Studies in educational sciences, No 168). Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/8448/1/gupea_2077_8448_1.pdf
Garme, B. (2003). Skolan, proven och demokratin. Utbildning & Demokrati 12(2), 105 - 117.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken. (Gothenburg studies in educational. Science 326) Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/30583
Gersten, R., Chard, D. J., Jayanthi, M., Baker, S. K., Morphy, P., & Flojo, J. (2009). Mathematics Instructions for Students with Learning Disabilities: A Meta- Analysis of Instructional Components. Review of Educational
Research, 79(3), 1202 - 1242. doi: 10.3102/0034654309334431
Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, J. (2005). Early Identification and Intervention for Students with Mathematics Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 38(4), 293 - 304.
Ginsburg, H. (1997). Mathematics Learning Disabilities: A View From Developmental Psychology. Journal of
Learning Disabilities, 30(1), 20 – 33.
Ginsburg, H. (2009). The Challenge of Formative Assessment in Mathematics Education: Children´s Minds, Teacher´s Minds. Human Development 52(2009), 109 - 128. doi: 10.1159/000202729
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan.
Pedagogisk forskning i Sverige, 11(2), 94 - 115.
Gipps, C. (1994). What Do We Mean by Equity in Relation to Assessment?. Paper presented at AERA Conference, New Orleans, 1994.
Gipps, C. (1995). What Do We Mean by Equity in Relation to Assessment?. Assessment in Education:
Principles, Policy & Practice, 2(3), 271 – 281. doi:10.1080/0969595950020303
Gipps, C. (1999). Review of Research in Education. Socio-Cultural Aspects of Assessment, 24(1999), 355 – 392. Hattie, J., & Timperly, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81 - 112.
doi:10.3102/0034654302984
Holmgren, A. (2011). Lärargruppers arbete med bedömning för lärande. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (red.). Bedömning i och av skolan – praktik, principer och politik (s. 165 – 179). Lund: Studentlitteratur. Hägg, K, & Kuoppa, S. M. (1997). Professionell vägledning – med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur. Jonsson, A., & Panadero, E. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purpose revisited: A
review. Educational Research review, 9(2013), 129 - 144. doi:10.1016/j.edurev.2013.01.002 Jonsson, A., & Svingby, G. (2007). The use of scoring rubrics: Reliability, validity and educational
consequences. Educational Research review, 2(2), 120 - 144. doi: 10.1016/jedurev.2007.05.002 Kjellström, K. (2011). Bedömningsmatriser – en metod för analytisk bedömning. I L. Lindström (red.).
Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 190 – 207). Stockholm: Liber
AB.
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför. Stockholm: Skolverket
Koshy, V., Ernest, P., & Casey, R. (2009). Mathematically gifted and talented learners: theory and practice.
International Journal of Mathematical Education in Science and Technology, 40(2), 213 – 228. doi:
10.1080/00207390802566907
Kozulin, A. (2004). Vygotsky`s theory in the classroom: Introduction. European Journal of Psychology of
Education, XIX(1), 3 – 7.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Leahy, S., Lyon, C., Thompson, M., & Wiliam, D. (2005). Classroom assessment: Minute by Minute, Day by Day. Educational Leadership, 63(3), 18 – 24.
Meier, S. L., & Rich, B. S., & Cady, J. (2006). Teacher´s use of rubrics to score non-traditional tasks: factors related to discrepancies in scoring. Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 13(1), 69 - 95. doi:10.1080/09695940600563512
Montague, M. (2007). Self-Regulation and Mathematics Instruction. Learning Disabilities Research & Practice,
Niss, M. (1999). Educational Studies in Mathematics. Aspects of the nature and state of research in mathematics
education, 40(1999), 1 – 24. Tillgänglig: http://www.jstor.org.ezp.sub.su.se/stable/3483303
Nyström, P. (2004). Rätt mätt på prov. Om validering och bedömningar i skolan (Avhandling, Umeå universitet, Pedagogiska Institutionen). Tillgänglig:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142615/FULLTEXT01.pdf
O´Brian, J.R.O., & Nocon, H., & Sands, D.I. (2010). The use of dialogue and tools to develop student´s mathematical language and meta-cognition. Teacher Development: An international journal of teachers´s
professional development, 14(4). 447 – 466. doi: 10.1080/13664530.2010.533487
Persson, R. S. (2010). Experiences of Intellectually Gifted Students in an Eglitarian and Inclusive Educational System: A Survey Study. Journal for the Education of the Gifted, 33(4), 536 – 569.
Pettersson, A. (2010). Bedömning för lärande - en grund för ökat kunnande: Bedömning av kunskap för lärande och undervisning. Forskning om undervisning och lärande, 3(2010), 7 – 19.
Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallén, S., Björklund-Boistrup, L., & Alm, L. (2011). Bedömning av kunskap- för lärande och undervisning i matematik. (Matematikdidaktiskatexter del 4). Stockholm: Primgruppen
Pettersson, A., Kjellström, K., & Björklund, L. (2001). Kompetensutveckling för lärare i matematik ur ett utvärderingsperspektiv (NCM - rapport, 2001:1). Stockholm: Primgruppen
Pettersson, D. (2008). Internationell kunskapsbedömning som inslag I nationell styrning av skolan. (Avhandling, Uppsala Universitet, Studies in Education, No 120). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis Upsala .
Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:172482/FULLTEXT01
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. (Avhandling, Linnéuniversitetet, Linnaeus University Dissertations, No 48/2011). Linné University. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:414912/FULLTEXT01.pdf
Regeringsbeslut. 2014/1:25. Uppdrag att utarbeta stödmaterial och genomföra kompetensutvecklingsinsatser med anledning av ändringar i skollagen (2010:800). Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/32/34/e903dac3.pdf
Ridderlind, I. (2010). Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande: Bedömning och betyg ur en lärares perspektiv. Forskning om undervisning och lärande, 3(2010), 70 – 76.
Roiigel, J., & Fello, S. (2004). Mathematically gifted students: How can we meet their needs?. Gifted child
today, 27(4), 46 – 51.
Sadler, D. R. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science, 18(2). 119 - 144. doi: 10.1007/BF00117714
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Shayshon, B., Gal, H., Tesler, B. & Ko, E-S. (2014). Teaching mathematically talented students: a cross-cultural study about their teacher´s views. Educational Study Mathematics. doi: 10.1007/s10649-014-9568-9. Prospects 87:409 – 438.
Shepard, L. (2000). The Role of Assessment in a Learning culture. Educational Researcher, 29(7), 4 - 14. doi: 10.3102/0013189X029007004
Silverman, L. (2010). Invisible gift, invisible handicaps. Roeper Rewiev, 12(1), 37 – 42. doi: 10.1080/02783198909553228
Sireci, S. & Faulkner- Bond, M. (2014). Validity evidence based on test content. Psicothema, 26(1), 100 – 107. Skolinspektionen 2009:5. Undervisning i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm:
Skolinspektionen
Skolverket. (2011). Läroplan för skolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad 3 januari, 2015. Hämtad från:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=22#anchor_22
Skolverket. (2014a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 15 februari, 2015. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3299
Skolverket. (2014b). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Hämtad 15 februari, 2015. Hämtad från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3362
Skolverket 2013:398. PISA 2012. 15 åringarnas kunskaper i matematik, läsförståelse och naturkunskap. Stockholm: Skolverket
Skolverket 2012:380. TIMSS 2011. Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket
Sohlberg, B – M., & Sohlberg, P. (2009). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber AB.
Swanson, H. L., Moran, A., Lussier, C,. & Fung, W. (2014). The Effect of Explicit and Direct Generative Strategy Training and Working Mwmoey on Word Problem-Solving Accuracy in Children at Risk for Math Difficulties. Learning Disability Quarterly, 37(2), 111 – 123. doi: 10.1177/0731948713507264
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 131 – 147). Stockholm Liber AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts.
Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I S. Selander (Red.). Kobran, nallen och majjen, 71 – 89. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning &
Demokrati, 20(3), 67 – 82.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (s. 131 – 147). Stockholm Liber AB.
Tolan, S. (1985). Stuck in another dimension: The exceptionally gifted child in school. Gifted Child Today (41), 22 – 26.
VanDer Hayden, A. & Witt, J. (2005). Quantifying Context in Assessment: Capturing the Effect of Base Rates on Teacher Referral and a Problem – Solving Model Identification. School Psychology Review, 34(2), 161 – 183.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning.Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiliam, D. (2006). Formative assessment: Getting the Focus Right. Educational Assessment 11(3 & 4), 283 – 298.
Wiliam, D. (2011). What is assessment for learning? Studies in Educational Evaluation, 37(2011), 3 - 14. doi:10.1016/j.stueduc.2011.03.001
Winner, E. (2000). The Origins and Ends og Giftedness. American Psychologist, 55(1), 159 – 169. doi: 10.1037//0003-066X.55.1.159
Zakelj, A. (2014). Support to Pupils with Learning Difficulties in Mathematics. Procedia – Social and
Behavioral Science, 159(2014), 506 – 511. doi: 10.1016/j.sbspro. 2014.12.414
Zhang, D., Xin, P.Y., Harris, K., & Ding, T. (2014). Improving Multiplication Strategic Development in Children with Math Difficulties. Learning Disabilities Quarterly, 37(1), 15 – 30. doi:
10.1177/0731048713500146
Bilagor
Bilaga 1
Hej,Jag heter Maria Szabo och läser sista terminen till speciallärare med inriktning mot matematik vid Stockholms Universitet. Jag ska den här terminen skriva en magisteruppsats gällande lärares upplevelser kring bedömning av elever i behov av stöd i matematik.
Jag har via xxxx blivit rekommenderad att kontakta dig då du har en adekvat utbildning inom området samt erfarenhet av att arbeta med elever i behov av stöd i matematik. Jag hoppas att få träffa dig för en intervju så snart som möjligt.
Bekräfta gärna innan fredag om du har möjlighet att delta i min studie.
Bästa Hälsningar
Maria Szabo Mejl:xxxx Telefon: xxxx
Bilaga 2
Hej och tack för att du tar dig tid att hjälpa mig med min studie.
Syftet med studien är att undersöka matematiklärares upplevelser av att bedöma elever i behov av stöd i matematik.
Till syftet hör följande frågeställningar:
På vilket sätt synliggörs lärares tolkning av elever i behov av stöd i matematik?
Vilka kritiska aspekter uppfattar lärare i sitt bedömningsarbete med elever i behov av stöd i matematik?
Vilka bedömningsperspektiv avspeglas vid lärares arbete med extra anpassningar för elever i behov av stöd i matematik, med fokus på bedömningssituationer?
Intervjun är en halvstrukturerad intervju vilket innebär att jag kommer att utgå från den intervjuguide som du även finner bifogad i mejlet. Med halvstrukturerad menas att frågorna inte behöver ställas i den skriva ordningen samt att ditt svar styr vilka följdfrågor som kommer att ställas. Intervjun kommer att ta cirka 30 minuter och spelas in för vidare transkribering. Hör av dig om du skulle motsätta dig detta.
Mejla mig vilken tid du har möjlighet att ses och var det är enklast för dig att intervjun hålls.
Bästa Hälsningar Maria Szabo Mejl xxxx Tel: xxxx
Bilaga 3
Intervjuguide
Presentation av mig själv och studiens syfte
Information om Vetenskapsrådets forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjande kravet
Syfte
Syftet med studien är at undersöka matematiklärares upplevelser av att bedöma elever i behov av stöd i matematik.
Presentation av informanten
Vilken utbildning har du?
Hur många yrkesverksamma år inom skolan har du? Hur ser ditt nuvarande uppdrag på skolan ut?
Vilka erfarenheter har du av att arbeta med/bedöma elever i behov av stöd i matematik?
Frågor och följdfrågor
Elever i behov av stöd i matematik
Hur identifierar ni elever i behov av stöd i matematik? - Kartläggning
- Diagnoser
Vilka svårigheter upplever du är vanligast hos elever i behov av stöd i matematik?
Bedömning
Vad innebär begreppet bedömning för dig?
Vilka bedömningsmetoder använder du i ämnet matematik? - Summativt
- Formativt
- Kamratbedömning
Hur arbetar du för att bemöta eleverna i olika bedömningssituationer? - Dialog
- Inkludering i bedömningsarbetet
Vilka bedömningsmetoder/bedömningssituationer upplever du gynnar lärandet hos elever i behov av stöd i matematik?
Anpassningar
- Skriftliga prov
- Muntliga redovisningar - Matriser
- Matematiska verktyg - Elevernas delaktighet
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se