Skolan är en av de största arenor vi har för utveckling och interaktion under individers uppväxt. Det finns stora behov av regler och riktlinjer som möjliggör likvärdig utbildning för alla. Jag vill med denna uppsats bidra med nya sätt att förstå och tänka kring skolors
regelinnehåll och utformning. Mot bakgrund av ovanstående reflektioner vill jag lyfta vikten av att utforma och kommunicera skolregler så att alla, oavsett funktionsmöjlighet och
bakgrund har möjlighet att förstå och följa dem.
I ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle behöver vi ha förståelse för hur vi kan motverka uppdelningar, grupperingar och främlingskap, i Baumans (se ovan) definition. Att med skriftliga direktiv reglera sätt att vara, utan utrymme för personliga reflektioner och ställningstaganden kan tänkas vara kortsiktigt gynnande, men utvecklingshämmande på sikt. Att i stället föreslå hur och varför elever kan göra skulle kunna skapa större möjligheter för
moraliska eftertankar. Detta kan i sin tur leda till pedagogiska möjligheter för lärare, där regler kan gå från att vara statiska måsten till dynamiska utvecklingsresurser.
Sverige har högertrafik. Det är av säkerhetsskäl avgörande att alla som kör i Sverige känner till detta, och förstår vad det innebär. En bilist från ett land med vänstertrafik kan lära sig att köra i det svenska systemet, om hen får möjlighet att inse vilka skillnader detta medför. Det är dock avgörande att denne person informeras om vårt system med språkliga förklaringar hen har förutsättningar att begripa. Trafikreglerna har ett tydligt ändamål, och förmedlar premisser för säkerhet. Detta gör dem möjliga att förklara och motivera, men även ifrågasätta, och vid behov omarbetas. På samma sätt tänker jag att de regler som finns i skolan bör vara utformade så att de fyller ett syfte, och kommunicerade så att de är möjliga att förstå. I Sverige övergick man från vänstertrafik till högertrafik för global anpassning. Kanske finns det även förväntningar på och förgivettaganden om hur en ideal elev ska vara, som i takt med samhällets och världens utveckling behöver revideras och omprövas.
Referenser
Ahlström, P. (2014). Självgoda politiker och lärare sänker skolan | Dagens Samhälle. dagenssamhälle.se. https://www.dagenssamhalle.se/kronika/sjaelvgoda-politiker-och- laerare-saenker-skolan-11922 [2019-08-8].
Arbetsmiljöverket (2019). Arbetsmiljöansvar i skolan - Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for- arbetsmiljon/arbetsmiljoansvar-i-skolan/ [2019-12-5].
Bauman, Z. (1991a). Auschwitz och det moderna samhället. Göteborg: Daidalos.
Bauman, Z. (1991b). Modernity and Ambivalence [Elektronisk resurs]. Cambridge: Polity Press.
Bauman, Z. (1991c). The Social Manipulation of Morality: Moralizing Actors, Adiaphorizing Action. Theory, Culture & Society, 8(1), ss. 137–151,
doi:10.1177/026327691008001007.
Bauman, Z. (1993). Postmodern ethics. Oxford: Blackwell. Bauman, Z. (2000). Liquid modernity. Cambridge: Polity.
Berson, Y. & Oreg, S. (2016). The Role of School Principals in Shaping Children’s Values.
Psychological Science, 27(12), ss. 1539–1549, doi:10.1177/0956797616670147.
Bowman, R. F. (2016). Why School Rules Fail: Causes and Consequences: Kappa Delta Pi
Record:, 52(3).
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner : en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Carlbaum, S. (2012). Blir du anställningsbar lille/a vän?: diskursiva konstruktioner av
framtida medborgare i gymnasiereformer 1971-2011. Umeå universitet,
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå.
Chouliaraki, L. & Fairclough, N. (1999). Discourse in late modernity : rethinking critical
discourse analysis. Edinburgh: Edinburgh Univ. Press.
Fairclough, N. (1992a). Critical language awareness. London: Longman. Fairclough, N. (1992b). Discourse and social change. Cambridge: Polity.
Fairclough, N. (2003). Analysing discourse : textual analysis for social research. New York: Routledge.
Fairclough, N. (2013a). Critical Discourse Analysis. 2:a uppl. Routledge Ltd.
Fairclough, N. (2013b). Critical discourse analysis : the critical study of language. Abingdon: Routledge.
Falkmer, M. (2009). Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra
autismspektrumtillstånd i grundskolan. Skolverket.
Foucault, M. (1982). The Subject and Power. Critical Inquiry, 8(4), ss. 777–795, doi:10.1086/448181.
Foucault, M. (1991). Discipline and punish : the birth of the prison. Harmondsworth: Penguin.
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den
2 december 1970.
Foucault, M. (2002). Archaeology of Knowledge. London, UNITED KINGDOM: Routledge. Foucault, M., Burchell, G., Gordon, C. & Miller, P. (1991). The Foucault effect : studies in
governmentality : with two lectures by and an interview with Michel Foucault.
Chicago: Univ. of Chicago Press.
Harkness, S., Blom, M., Oliva, A., Moscardino, U., Zylicz, P. O., Bermudez, M. R., Feng, X., Carrasco-Zylicz, A., Axia, G. & Super, C. M. (2007). (PDF) Teachers’ ethnotheories
of the ‘ideal student’ in five western cultures. Comparative Education, 43(1), ss. 113– 135.
Hogg, M. A. & Vaughan, G. M. (2005). Social psychology. Harlow: Prentice Hall.
Irisdotter, S. (2006). Mellan tradition, demokrati och marknad. Lärarhögskolan, Stockholm. Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet
(Grundskolan) - Skolverket.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-
fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos %3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_3 [2019-08-23].
Riksförbundet attention (2019). Plugga smart. Riksförbundet Attention.
https://attention.se/npf/skolportal/att-vara-elev-med-npf/tips-och-strategier-fa-det-att- funka-i-skolan/tips-och-strategier-plugga-smart/ [2020-01-1].
Samuelsson, M. (2008). Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och
lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköpings Univ.,
Linköping.
SAOB Ordbok över svenska språket.
SFS 2009:600 Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet. SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, L. (2011). Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter. doktorsavhandling. Göteborgs universitet, Göteborg.
Skogstad, I. (2019). DEBATT: Vi behöver mer disciplin i skolan. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/ngxEMd [2019-12-11].
Skolverket (2018). Ordningsregler och discipliniära åtgärder - En kartläggning av skolors
arbete. Stockholm. text.
Skolverket (2019). Ordningsfrågor, trygghet och studiero - Skolverket.
https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/skolans- organisation/ordningsfragor-trygghet-och-studiero#h-
Eleverochvuxnabestammerreglernatillsammans [2019-08-4].
Skytte, A. (2019). Hur kan elever få störa lektioner och kränka andra? Skolvärlden. https://skolvarlden.se/bloggar/alexander-skytte/hur-kan-elever-tolereras-att-stora- lektioner-och-kranka-andra [2019-12-12].
SO Sveriges ordbok.
SR, S. (2019). Regeringen vill ha mobilförbud i skolan - Svensk politik - Ekot.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7147885 [2019- 08-8].
SVT (2019). Därför tar allt fler skolor bort kepsförbuden | SVT Nyheter.
https://www.svt.se/nyheter/val2018/sista-striden-om-kepsen-i-skolan [2019-08-6]. SVT, J. (2019). Regeringen vill förbjuda mobiler i skolan. SVT Nyheter, 22 januari 2019. Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag : Interaktivt regelarbete mellan
lärare och elever. doktorsavhandling. Linköpings Univ.
Widell, J., Enström, T. & Gelin, L. (2018). Hyfs-argumentet. SVT Nyheter, 23 mars 2018. Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: