Området sexuell hälsa är stort och därför behövs samarbete mellan olika aktörer och arenor på flera nivåer i samhället. Det är allt ifrån skolor, kommuner, landsting och högskolor/universitet till politiker, men även fritidsarenor kompisar och hemmet.
För ungdomar är det viktigt att kunna prata med flera olika personer om sexualitet och de frågor och fun-deringar de har. Förutom kompisar påverkas ungdomarnas beteende av föräldrar, det är därför viktigt med en god kommunikation mellan föräldrar och ungdomar för att kunna prata om sexualitet under uppväxten.
Forskning har även visat att ungdomar har lättare att prata med sina mammor om sexualitet än med sina pappor (DiIorio, Kelley & Hockenberry-Eaton 1999). För att föräldrar ska kunna vara ett bra stöd för sina barn behöver de kunskap och metoder som exempelvis kan fås genom strukturerad föräldrautbildning (Smitt-skyddsinstitutet 2010).
Ungdomar och unga vuxna har kunskap om könssjukdomen klamydia men kunskapen går inte hand i hand med attityderna till de risker de tar eller användningen av kondom. Vid insatser till målgruppen behövs därför budskap som bygger på respekt för ungdomar och unga vuxnas livssituation, samt analys kring vilka kommunikationskanaler som når målgruppen (Smittskyddsinsti tutet 2010). När det gäller attityd- och bete-endeförändring av ett riskbeteende behöver flera aktörer kommunicera samma budskap för att arbetet ska bli framgångsrikt (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011).
Skolan som en arena för att främja den sexuella hälsan
Skolan är en arena där i princip alla ungdomar nås under många år. Skolan kan därför arbeta med sex- och samlevnadsfrågor under flera år och med ett helhetsperspektiv på hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen lyfts fram på ett tydligare sätt i de nya läroplanerna och kräver samarbete mellan olika professioner och äm-nen i skolan. Kompetensutveckling för personalen behövs för att höja kvaliteten på undervisningen.
Enligt Smittskyddsinstitutet (2010) har normer och värderingar stor betydelse för ungdomar och unga vuxnas attityder och beteenden gällande sexualiteten. Normer förändras och formas genom grupprocesser och sko-lan har visat sig vara en viktig arena i detta arbete.
Skolan är den centrala arenan för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med sex- och samlevnadsun-dervisningen i Sverige och för att den ska utvecklas och förbättras föreslås det i handlingsplanen för klamy-diaprevention (Smittskyddsinstitutet 2010) sju förbättringsåtgärder:
• förbättrad sex- och samlevnadsundervisning
• tydligt formulerade styrdokument
• förbättrad lärarutbildning och fortbildning för lärarna
• förbättrat utbildning för andra centrala aktörer i skolan
• kontinuerlig fortbildning för lärare
• förstärkt skolhälsovård och övrig elevhälsa
• kompletterande satsningar som rör skolan
Förutom samarbete i skolan mellan olika professioner behövs samarbete med aktörer utanför skolan, exem-pelvis hälso- och sjukvårdspersonal från ungdomsmottagningen.
Hälso- och sjukvården samt ungdomsmottagningens arbete med sexuell hälsa
Även inom hälso- och sjukvården finns förbättringsområden att arbeta med för att stärka verksamheten. I sam-band med testning av könssjukdomar bör en dialog föras om smittorisker, smittoöverföring samt hur personen kan agera för att minska risken för framtida smitta (oavsett om lämnat prov är positivt eller negativt). Motive-rande samtal (MI) kan vara en metod att arbeta med för att minska riskbeteende (Smittskyddsinstitutet 2010).
Ungdomar och unga vuxnas självförtroende behöver stärkas för att de ska våga föreslå kondom vid sex, och därför behöver personal som möter målgruppen få utbildning i exempelvis MI eller liknande metoder.
I UngKAB09-studien framgår att den grupp som utsätter sig för sexuella risker även är den grupp som besö-ker ungdomsmottagningar och andra mottagningar i högst utsträckning. För att minska risktagande gäller det att ta vara på de tillfällen då gruppen söker sig till mottagningar och då samtala om sexuell hälsa, och lyfta kondomanvändning, preventivmedel, alkohol, droger och livsstilsfrågor. Ett risktagande när det gäller sex och samlevnad kan höra ihop med exempelvis låg självkänsla och alkoholkonsumtion som kan leda till negativa konsekvenser för personen eller någon i omgivningen. Alkohol försämrar ungdomar och unga vuxnas förmå-ga att avstå från oönskat sex och även risken för oskyddat sex ökar (Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen 2011). Insatser behövs för att öka ungdomar och unga vuxnas medvetenhet om vikten av att skydda sig och riskerna med oskyddat sex (Ekstrand, Tydén & Larsson 2011). Det finns även studier som visar på sambandet mellan sexuellt riskbeteende, alkoholkonsumtion och rökning (Makenzius et al. 2009).
Kondomer behöver vara lättillgängliga och flera landsting i Sverige har idag landstingssubventionerade kon-domer till ungdomar och unga vuxna. Detta medför att personal på ungdomsmottagningar och andra mot-tagningar kan dela ut kondomer i samband med samtal samt prata kring preventivmedel och ge konkreta tips och råd gällande exempelvis kondomanvändning.
För att öka tillgängligheten till ungdomsmottagningar och mottagningar inom hälso- och sjukvården behövs närheten, både fysiskt närbelägna samt generösa öppettider som är anpassade efter när ungdomarna har möjlighet att gå dit. Alla ska känna sig välkomna på en mottagning oavsett kön, etniskt ursprung, sexuell läggning, hudfärg eller funktionsnedsättning.
Idag är det främst tjejer som söker sig till ungdomsmottagningar och mottagningar inom hälso- och sjukvår-den för exempelvis preventivmedel. Därigenom blir det automatiskt fler tjejer som testar sig för könssjukdo-mar och för att öka andelen besök av killar behövs särskilda insatser. Enligt en studie gjord av Makenzius med flera (2009) framgår det att speciella killmottagningar alternativt särskilda öppettider som endast är avsedda för killar på ungdomsmottagningen samt fler män bland personalen gör att fler killar söker sig dit. Studiens författare menar att dessa insatser kan bidra till att killar tar ett mer jämställt ansvar för den sexuella och reproduktiva hälsan.
Ett annat sätt att öka antalet killar som testar sig för könssjukdomar är att införa klamydiatest via internet. I Västra Götaland är 49 procent av dem som använder testmetoden killar, jämfört med 28 procent vid provtag-ning på mottagprovtag-ning (Stenqvist et al. 2010). I dagsläget erbjuder 17 av landets landsting och regioner nättest-ning av klamydia.
Det personliga mötet som ger möjlighet till samtal i samband med testning ska inte underskattas. Internet-testning kan fungera som ett komplement samt förenkla för ungdomar och unga vuxna att testa sig (Novak
& Karlsson 2006).
Samarbete krävs mellan olika aktörer och arenor på flera nivåer i samhället för att nå en god sexuell hälsa i befolkningen. Frågan är ständigt aktuell och behöver diskuteras såväl på mottagningar ute i verksamheten som bland politiker och beslutsfattare. Huvudmålet måste vara att lägga en bra grund för ungdomar och unga vuxnas hälsa samt skapa förutsättningar för en framtida god och positiv syn på sexuell hälsa.
Referenser
Anagrius, C. & Mjörnberg, P-A. (2006). Test och smittspårning nödvändigt – ändrat sexualbeteende krävs också!. Läkartidningen, vol. 103, ss. 2158.
CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) (2011). Skolelevers drogvanor 2011. Stockholm: CAN.
DiIorio, C., Kelley, M. & Hockenberry-Eaton, M. (1999). Communication about sexual issues: mothers, fathers, and friends. Journal of adolescent health, vol. 24:3, ss. 181–189.
Dusek, J.B., & McIntyre, J.G. (2003). Self-Concept and Self-Esteem Development. I G.R. Adams & M.D. Berzon-sky (Eds.), Blackwell Handbook of Adolescence (ss. 290–309). Malden, MA: Blackwell Publishing Ltd.
Edgardh, K. (2000). Sexual behaviour and early coitarche in a national sample of 17 year old Swedish girls.
Sexually transmitted infections, vol. 76, ss. 98–102.
Ekstrand. M., Tydén. T. & Larsson. M. (2011). Exposing oneself and one’s partner to sexual risk-taking as per-ceived by young Swedish men who requested a Chlamydia test. The European Journal of Contraception and Reproductive Health Care, vol. 16:2, ss. 100–107.
Government office of Sweden. (2010). UNGASS Country progress report 2010 Sweden. Stockholm: Regeringskansliet.
Grönqvist, H. (2009). Effekter av att subventionera p-piller för tonåringar på barnafödande, utbildning och arbetsmarknad. Uppsala: IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering).
Makenzius, M., Gillander-Gådin, K., Tydén, T., Romild, U. & Larsson, M. (2009). Male students’ behaviour, knowledge, attitudes, and needs in sexual and reproductive health matters. The European journal of contra-ception & reproductive health care, vol. 14:4, ss. 268–276.
NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid) (2008). Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens om-händertagande av offer för sexuella övergrepp. Uppsala: Uppsala universitet.
Novak, D.P. & Karlsson, R.B. (2006). Simplifying chlamydia testing: an innovative Chlamydia trachomatis tes-ting approach using the internet and a home sampling strategy: population based study. Sexually transmitted infections, vol. 82, ss.142–147.
Smittskyddsinstitutet (2010). En sammanfattning av nationell handlingsplan för klamydiaprevention Mål, del-mål och aktiviteter, 2009–2014. Stockholm: Smittskyddsinstitutet.
Regeringens proposition (2007). En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2007/08:110).
Regeringens proposition (2005). Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.
Stockholm: Socialdepartementet (Proposition 2005/06:60).
SiS (Statens institutionsstyrelse) (2010). Det känns oms jag inte har haft nåt riktigt liv än. Fyrtiofem tonårspoj-kar som har begått sexuella övergrepp. Stockholm: Statens institutionsstyrelse.
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stock-holm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen (2011). Att förebygga hiv och STI. Kunskapsunderlag och vägledning för förebyggande arbete bland ungdomar och unga vuxna. Stockholm: Smittskyddsinstitutet & Socialstyrelsen.
Smittskyddslag SFS (2004). Smittskyddslag 2004:168. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialdepartementet (2009). Bättre förutsättningar för det förebyggande arbetet – idépromemoria från Soci-aldepartementets arbetsgrupp för förebyggande av oönskade graviditeter. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2011a). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011b). Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om stöd och skydd till barn och unga. Stock-holm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011c). Aborter i Sverige 2001 januari-juni. Preliminär sammanställning. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2007). Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskaps-sammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens folkhälsoinstitut (2012). Tonårsparlören 2012. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Stenqvist, K., Lindqvist, A., Almerson, P., Jonsson, L. & Lander, R. (2010). Klamydiatest via nätet bra alternativ till prov på mottagning. Läkartidningen, vol. 107:6, ss. 350–353.
Svedin, C-G. & Priebe, G. (2009) ”Unga, sex och internet”. I Se mig. Unga om sex och internet. Ungdomsstyrel-sens skrifter 2009:9. Stock holm: Ungdomsstyrelsen.
Tikkanen, R.H. Abelsson, J. och Forsberg, M. (2011). UngKAB09 – Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för socialt arbete. Tillgänglig: http://hdl.handle.
net/2077/25017
Ungdomsbarometern (2011). Specialrapport för Smittskyddsinstitutet: Ungdomar och sexualitet 2011. Stock-holm: Ungdomsbarometern.
Ungdomsbarometern (2010a). Specialrapport för Socialstyrelsen: Ungdomar och sexualitet 2010. Stockholm:
Ungdomsbarometern.
Ungdomsbarometern (2010b). Studentundersökning. Frågor om sex, kondom, klamydia och hiv. (Högskole-/
universitetsstudenter 19–29 år i Lund/Malmö, Uppsala och Umeå). Stockholm: Ungdomsbarometern.
Vedeler, J.S., Sasaoka, K. & Mossige, S. (2006) Ungdom som selger el ler bytter sex – en faglig veileder till hjel-papparatet. Barne- og likestil lingsdepartementet. Oslo: NOVA (Norsk institutt for forskning om upp vekst, velferd og aldning).
Ett samarbete mellan:
Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Landstinget Västmanland Landstinget Gävleborg Landstinget i Uppsala län
Enkätstudien UngKAB09 genomfördes under år 2009 i Sverige av Göteborgs universitet på uppdrag av Smittskyddsinstitutet. Studien fokuserar på ungdomar och unga vuxnas kunskaper, attityder och erfarenheter när det gäller sexualitet. Utifrån de nationella resultaten har Kunskapsnätverket hiv/STI – Mellansverige bearbetat regionala och lokala data från studien vilken presenteras i denna samman ställning. Den regionala statistiken presenteras i jämförelse med regionens län samt riket, och syftar till att fungera som ett underlag för vidare diskussion och planering av insatser i regionen och de fem länen.