7. Diskussion
7.2 Avslutande reflektioner
Utifrån studiens resultat och vår främsta slutsats, att de grundläggande behoven prioriteras framför de sociala behoven, har vi i likhet med undersköterskorna en önskan om att alla de äldres behov prioriteras och är likvärdiga. Genom hela studiens gång har vi fått kunskap om vikten av att tillgodose de sociala behoven för att bevara värdigheten och en god hälsa i omsorgstagarens liv, något som vi anser är av stor betydelse. Den nationella värdegrunden betonar detta, genom sina begrepp delaktighet och meningsfullhet, men vi har utifrån vårt resultat kommit fram till att begreppen inte omsätts på rätt sätt i enlighet med dess riktlinjer.
Studiens resultat återspeglar verkligheten inom äldreomsorgen, där en av de intervjuade undersköterskorna lyfter fram…
[…] här vårdar vi deras kroppar men inte deras själar…
Referenslista
Ahrne, Göran och Svensson, Peter (2014). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2014). Handbok i kvalitativa metoder. 1.
uppl. Malmö: Liber. S. 10-17
Andersson, Katarina (2007). Omsorg under förhandling: Om tid behov och kön i en föränderlig hemtjänstverksamhet. Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete.
Anne Ingeborg Berg I Lena Olsson, 2008. Sociala relationer viktigare än god hälsa för äldres välbefinnande. Samhällsvetenskapliga fakulteten, 2008-10-09.
http://samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/?contentId=834186 (hämtad 2016-01-29)
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur
Bergstrand, Bengt-Olof (2015). Socialtjänstlagen 2015. [Nyutg.] Helsingborg: Komlitt.
Blennberger, Erik & Johansson, Bengt (2010). Värdigt liv och välbefinnande: äldreomsorgens värdegrund och brukarinflytande i tolkning och praktik. Solna: Fortbildning
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Edberg, Anna-Karin. (2004). Att arbeta inom vård och omsorg av äldre. I Blomqvist, Kerstin
& Edberg, Anna-Karin (red.) (2004). Att vara äldre: "… man har ju sina krämpor…". Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (2014). Intervjuer. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran &
Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber. S. 36-56.
Forsman, Monika (2014). Äldreomsorgens värdegrund: handbok i vardagen. 1. uppl.
Stockholm: Gothia Fortbildning
Franklin, Lite-Lotte, Ternestedt Britt-Maria & Nordenfelt, Lennart. (2006). Views on dignity of elderly nursing home residents. Nursing Ethics, 13(2), 130-146.
Doi:10.1191/0969733006ne851oa
Franssén, Agnetha. (2000). Omsorg i tanke och handling. En studie av kvinnors arbete i vården. 2. uppl. Lund: Arkiv förlag
Gallagher, Ann Li, Sarah Wainwright, Paul et al. Dignity in the care of older people – a review of the theoretical and empirical literature. BMC Nurse 2008; 7(11): 1-12.
Gassne, Jan (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer [Elektronisk resurs]. Diss. Lund:
Lunds universitet, 2008.
Gillham, Bill (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hermerén, Göran. (2011). God Forskningssed, n.p.: Stockholm: Vetenskapsrådet, 2011 (Bromma : CM gruppen), Linnaeus University Library, EBSCOhost.
James, Inger, Blomberg, Karin, Sjöman, Lena, Kihlgren, Annica (2013). En meningsfull vardag för äldre personer i äldreomsorgen?: Litteraturöversikt. [Kumla: Inger James]
Karlsson, Magnus &Börjeson, Martin (2011). Brukarmakt – i teori och praktik. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur
Krabbe, Cajsa och Lundström, Karin. 2015. Många tjänstemän bland 100-åringarna.
Statistiska centralbyrån (SCB), 2015-12-07.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Manga-tjansteman-bland-100-aringarna/
(hämtad 2016-01-29)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun.3. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Lill, Linda (2010). Äldreomsorg: om makt, genus, klass och känslor i ett yrke. 1. uppl.
Malmö: Liber
Malmström, Sten, Györki, Iréne & Sjögren, Peter A. (2010). Bonniers svenska ordbok:
[modern svensk standardordbok]: [nya ord, främmande ord, facktermer, fraser]. 6., [aktualiserade] uppl. Stockholm: Bonnier Alba
Maslow, Abraham H. (1987). Motivation and personality. 3. ed. New York: Harper & Row
Miller, Jody och Glassner, Barry. (2011). The ”inside” and the ”outside”: Finding realities in Interviews. ISilverman, David (red.) (2011). Qualitative research: issues of theory, method and practice. 3. ed. London: SAGE, 131-149.
Moe, A, Hellzen, O, & Enmarker, I 2013, The meaning of receiving help from home nursing care, Nursing Ethics, 20, 7, pp. 737-747, Academic Search Premier.
Nordenmark, Mikael. 2006. Sociala relationer och upplevelse av ensamhet. I Äldres levnadsförhållanden: Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk.1980-2003, Stockholm:
Statistiska centralbyrån (SCB), 2006, s. 491-502.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_1980I05_BR_21_LE112SA0601.pdf (hämtad 2016-01-29)
Olsson, Lena (2008)Sociala relationer viktigare än god hälsa för äldres välbefinnande.
Samhällsvetenskapliga fakulteten, 2008-10-09.
http://samfak.gu.se/aktuellt/nyheter/nyheter_detalj/sociala-relationer-viktigare-an-god-halsa-for-aldres-valbefinnande.cid834186
(hämtad 2016-03-16)
Regeringens proposition 2009/10:116:Värdigt liv i äldreomsorgen. Stockholm:
Socialdepartementet.
http://www.regeringen.se/contentassets/375c5289fb3b434b8aba108a38d6e1f4/vardigt-liv-i-aldreomsorgen-prop.-200910116
(hämtad 2016-02-11)
Roos, Charlotte. (2009) Delaktighet inom äldreomsorgen: Om att låta de äldre behålla makten över sina liv. Lund: Vårdförlaget.
Socialstyrelsen. (2011). Hur lokala värdighetsgarantier inom äldreomsorgen kan utformas.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-5-19 (hämtad 2016-04-15)
Socialstyrelsen. (2012).Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18615/2012-3-3.pdf (hämtad 2016-02-11)
Socialstyrelsen, webbutbildning (2013). Utbildning i den nationella värdegrunden.
https://utbildning.socialstyrelsen.se/course/view.php?id=27 (hämtad 2016-02-03)
SOU 2008:51. (2008) Värdigt liv I äldreomsorgen. (2008). Betänkande av Värdighetsutredningen. Stockholm finansdepartement 2008.
SOU 2008:126. (2008). I den äldrestjänst. Äldreassistent – ett framtidsyrke .Statens offentliga utredningar. Stockholm finansdepartement2008.
http://www.regeringen.se/contentassets/4e865224ede44bcfb10d778148c330c3/i-den-aldres-tjanst-sou-2008126
(hämtad 2016-04-20)
Steptoe, A, Shankar, A, Demakakos, P, & Wardle, J 2013, 'Social isolation, loneliness, and all-cause mortality in older men and women', Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 15, p. 5797, JSTOR Journals, EBSCOhost.
(hämtad 2016-02-11)
Svensk författningssamling 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor.
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
(hämtad 2016-03-14)
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Tønnesen, Siri, Frøde, Reidun, och Nortvedt Per (2009) Pasientens beskribelse av hjemmesykepleien når ressursene er begrenset. Omsorg på andres premisser. [The patient’s description of home nursing care when the resources are limited. Health care on premises of others]. Nordisk Tidsskrift for Helseforskning 2009;5(1) 57-71.
Umb Carlsson, Öie & Wadensten, Barbro (2014). Värdegrund i äldreomsorg. Höganäs:
Vårdförlaget
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer Inom Humanistisk-Samhällsvetenskaplig Forskning 2002, n.p.: Stockholm : Vetenskapsrådet, 2002, Linnaeus University Library.
Westlund, Peter. (2006). Meningsfullhet och överlevnad. I Westlund, Peter & Sjöberg, Arne (2006). Antonovsky inte Maslow: för en salutogen omsorg och vård. 2. uppl. Solna:
Fortbildningsförlaget
Öberg, Peter. (2014). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2014). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber. S. 55-67
Bilaga A
Informationsbrev till områdeschef Hej (områdeschefens namn)!
Vi heter Louise Carlén och Pian Persson och är studenter på socionomprogrammets sjätte termin på Linnéuniversitetet, Kalmar. Vi skriver under vårterminen en kandidatuppsats vars syfte är att fördjupa kunskapen om hur den nationella värdegrundens centrala begrepp, meningsfullhet och delaktighet tolkas och omsätts av undersköterskor i det vardagliga praktiska arbetet inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Det är därför vi vänder oss till dig som är områdeschef inom äldreomsorgen.
Vi är tacksamma om du vill hjälpa oss att komma i kontakt med undersköterskor som kan tänka sig att delta i en individuell intervju i cirka 45 minuter.
Vår studie genomförs i äldreomsorgen, Karlskrona kommun men det kommer inte att framgå i vår uppsats. Det är endast vi och vår handledare Kerstin som kommer att ta del av det insamlade materialet.
Tack för du tar dig tid att läsa igenom detta och vi hoppas att du har möjlighet att hjälpa oss!
Med vänliga hälsningar, Louise Carlén och Pian Persson
Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare Kerstin Arnesson.
Pian Persson
Pp222at@student.lnu.se 0708-29 11 69
Louise Carlén
Lc222ds@student.lnu.se 0733-18 84 48
Kerstin Arnesson
Kerstin.arnesson@lnu.se 0733-80 01 44
Bilaga B
Informationsbrev till undersköterska Hej (undersköterskans namn)!
Vi heter Louise Carlén och Pian Persson och är studenter på socionomprogrammets sjätte termin på Linnéuniversitetet, Kalmar. Vi skriver under vårterminen en kandidatuppsats vars syfte är att fördjupa kunskapen om hur den nationella värdegrundens centrala begrepp, meningsfullhet och delaktighet tolkas och omsätts av undersköterskor i det vardagliga praktiska arbetet inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Vårt fokus riktas därför mot ditt perspektiv för att vi anser att det är du i din yrkesroll som har en stor daglig kontakt med omsorgstagare.
Vi är väldigt tacksamma för din medverkan, då dina erfarenheter och upplevelser är av stor vikt för att vi ska kunna genomföra vår studie. Din medverkan i studien är frivillig och vi kommer att anonymisera dina personliga uppgifter såsom ålder, kön, namn och arbetsplats i uppsatsen. Dessa uppgifter kommer enbart användas utav oss och vår handledare Kerstin Arnesson och kommer att förstöras efter att studien är klar. Du kan när som helst välja att avbryta din medverkan och välja att inte svara på frågor som du inte vill eller har möjlighet att svara på. Under intervjutillfället (cirka 45 minuter) kommer vi, med ditt godkännande, att använda oss av ljudupptagning, detta för att kunna säkerställa att vi fullständigt återger vad som sagts under samtalet.
Återigen, vi uppskattar din medverkan i vår studie!
Med vänliga hälsningar, Louise Carlén och Pian Persson
Har du några frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare Kerstin Arnesson.
Pian Persson
Pp222at@student.lnu.se 0708-29 11 69
Louise Carlén
Lc222ds@student.lnu.se 0733-18 84 48
Kerstin Arnesson
Kerstin.arnesson@lnu.se 0733-80 01 44
Bilaga C
Intervjuguide
Undersköterskor i en kommun i södra Sverige.
Grundläggande frågor
• Hur många år har du varit yrkesverksam inom äldreomsorgen?
• Hur länge har du varit yrkesverksam på din nuvarande arbetsplats?
• Efter att du fick ta del av informationsbrevet, har du diskuterat ämnet värdegrund med någonpå arbetsplatsen?
Tema: Den nationella värdegrunden
”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och kännavälbefinnande (värdegrund)” (5 kap. 4§ SoL) (Socialtjänstlagen)”
• Känner du igen det här citatet?
• På vilket sätt har du fått/får ta del av den nationella värdegrunden eller kommunens värdighetsgarantier? Utbildning, föreläsning, personalmöten etc.
• Tycker du att det behövs en värdegrund inom äldreomsorgen, motivera gärna.
• Hur anser att du och din arbetsgrupp arbetar utefter ett värdegrundsperspektiv för att motverka social isolering?
• Vilka fördelar respektive nackdelar kan en gemensam värdegrund betyda i mötet med omsorgstagare?
Tema: Delaktighet
• Med vilka ord skulle du beskriva delaktighet i omsorgen?
Vad innebär orden för dig?
• Hur ser du på begreppet delaktighet utifrån din yrkesroll?
• Hur arbetar du efter begreppet i ditt praktiska arbete och kan du beskriva en situation där delaktighet varit av betydelse?
• Vad möjliggör respektive försvårar arbetet med delaktighetsperspektivet på din arbetsplats?
Tema: Meningsfullhet
• Med vilka ord skulle du beskriva meningsfullhet i omsorgen?
Vad innebär orden för dig?
• Hur ser du på begreppet meningsfullhet utifrån din yrkesroll?
• Hur arbetar du efter begreppet i ditt praktiska arbete och kan du beskriva en situation där meningsfullhet varit av betydelse?
• Vad möjliggör respektive försvårar arbetet när det kommer till meningsfullhet bland omsorgstagarna på din arbetsplats?
• Är det något du skulle vilja ta upp som du anser vara speciellt viktigt eller något som du tycker att vi missat?