Min förhoppning med denna studie var att få reda på vad dessa pappaböcker innehöll och vad det är som gjort att det har blivit så populärt att skriva sin ”pappaberättelse, vad de ville före fram samt att skapa reflektion om vem som har tolkningsföreträde och vems röst som får höras. Min önskan var också det skulle skapa en egen reflektion hos er som har läser denna uppsats över hur ni själva ser på faderskapet.
Mitt syfte var att se hur dessa män framställde sitt faderskap och vilket budskap som förmedlades genom texterna. Detta anser jag att jag har kunnat genomföra genom mitt metodval, den kritiska diskursanalysen. Vidare har jag under studiens och
forskningsprocessens gång upptäckt att ämnet är komplext och flerdimensionellt. Med det menar jag att hur jag än vridit och vänt på det så fanns det alltid angränsande ämnesområden som knöt an, påverkade och förhöll sig till den infallsvinkel min studie har tagit sig uttryck i. Genom att jag har upptäckt detta, reflekterat och problematiserat perspektiven har jag lärt mig mer om min egen sociala och historiska kontext. Detta sammantaget med att jag reflekterat över min egen förförståelse innebär att jag anser att denna studie har en god validitet. Den diskussion som jag har återfunnit förhåller sig även den flerdimensionellt. Männen i de studerade texterna berör alla nivåer i samhället, individ-, grupp- och samhällsnivå. Det går inte frånkoppla familjebildningen och framväxten av det nya faderskapet från de politiska incitament och implikationerna i vårt välfärdssystem. Jag gör inga anspråk på att min studie är generell för gruppen män och pappor i samhället då det dels är få män till antalet jag studerat samt att det är vissa teman som kan ha blivit mindre belysta än andra. Jag vill i stället hävda att min studie visar på ett utsnitt av världen som ligger i linje med nutida aktuell forskning som även den är begränsad till en viss socioekonomisk grupp i samhället. Klinth och
Johansson (2007) utgör ett undantag då de gör vad jag uppfattar som den första forskningen i Sverige som omfattar flera socioekonomiska grupper än den som benämns som medelklass. Det min studie bidrar med till forskningsfältet och som jag anser är styrkan i min studie är
44 utvecklandet av den barn- och heminriktade maskuliniteten, dess problematisering och vad det skulle kunna innebära om den når en hegemonisk-dominant position. Det som är styrkan i min studie kan även ses som en svaghet då det är få män ur en viss socioekonomisk
samhällsgrupps texter som är studerade och det är utifrån deras framställning av sitt faderskap jag gjort mina analyser och tolkningar. Detta gör att mina reslutat och tolkningar inte kan bli generella, men genom att min text sprids kan det komma att spridas som en ”sanning” över hur män generellt i Sverige vill ha det. Jag finner det intressant att reflektera över hur normer sprids och reproduceras på en mängd olika sätt. Männen i det studerade materialet upplever att de ses som bifigurer rörande omsorgen för barnen och det är det som de vill uppmana andra män att kämpa emot, och att istället få bli en huvudperson i sina barns liv, vilket jag tycker att många av citaten som lyfts fram i uppsatsen belyser. För vidare forskning skulle ett mottagarperspektiv vara intressant, hur konsumeras de texter som jag har studerat? Jag finner det även intressant att studera den politiska intentionen om ett jämlikt uttag av
föräldraledigheten och hur det kan kopplas samman med ett bra faderskap. När
föräldraförsäkringen tillkom var intentionen den dubbla emancipationen, kvinnorna skulle få tillträde till en ökad välfärd genom att få möjlighet att komma ut i arbetslivet och männen skulle träda in i hemmets värld och bli goda fäder. Vilken är intentionen i dag från det politiska hållet, när reform efter reform genomförs och ingen når förväntat resultat. Det är av vikt att alla som arbetar inom fältet reflekterar över vilka värderingar, normer och tankar kring familj, faderskap och moderskap som produceras och reproduceras av de institutioner som man verkar inom och av en själv. Detta för att förstå föräldraskapet, faderskapet och moderskapets alla dimensioner.
Min största behållning och mitt lärande genom denna studie är hur rotade de traditionella synsätten kan vara och vad som krävs för att förändra dessa. Jag har kunnat relatera många av männens känslor till mig själv. Jag har upplevt att vara ”den andra föräldern” rent praktiskt eftersom det är min man som är föräldraledig. Det är lättare att överlämna mitt barn till min man när barnet kinkar för min man känner honom bäst. Jag upplever att jag stör deras rutiner och det infinner sig en ”pappa-barnbubbla” som jag behöver ”slå” mig in i och säga att jag vill och kan när pappan snabbt kommer till undsättning. Samtidigt ses jag av samhället som primäromsorgsgivaren (mamma-barn) i utskick vi får, barnbidraget kommer automatiskt till mig och av omgivningen som kommenterar mitt val att studera färdigt. Jag behöver försvara vårt val, samtidigt som vi gör precis som politikerna vill. Det är komplext.
45
Referenser
Askerup, Fredric (2007). Barnbidrag. Samlade ballader om att gå på pappasemester och all
annan pappaism. Göteborg: Starfalk.
Bekkengen, Lisbeth (2002). Man får välja :om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv
och familjeliv. Malmö: Liber.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt :metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Chronholm, Anders (2004). Föräldraledig pappa :mäns erfarenheter av delad
föräldraledighet Göteborg: Dept. of Sociology [Sociologiska institutionen], Göteborgs
Universitet.
Connell, Robert W. (1999). (översättning: Åsa Lindén) Maskuliniteter Göteborg: Daidalos. Diseborn, Bosse (2008). Pappans Bok :en bok för blivande pappor Hudiksvall: Bosse Diseborn.
Doggelito, Dogge (2004). Förlossningen. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.90-96.
Dükler, Hannes (red.) (2004). Den unge pappans lidande eller >>Det där är ju inte din familj<< I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.122-131. Erba, Augustin (2004). Kampen för lika villkor. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S. 66-75.
Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change Cambridge: Polity Press. Försäkringskassan / om försäkringskassan / statistik och analys / barn och familj / föräldrapenning Försäkringsanalys [Elektronisk]
Tillgänglig:<http://www.forsakringskassan.se/nav/294730460e8405ed12f0a1c9b2be7cc2> [2009-09-30]
Försäkringskassan / privatperson / förälder / planera föräldraledighet / jämställdhetsbonus
Jämställdhetsbonus [Elektronisk] Tillgänglig:
<http://www.forsakringskassan.se/nav/d8a5cdb931aca36368aefcb8c2573a33> [2009-09-30] Hagström, Charlotte, (1999). Man blir pappa :föräldraskap och maskulinitet i förändring. Lund: Nordic Academic Press.
Hagwall, Anton (2004). En skräckhistoria. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.134-144.
Han, Per (2004). OK, jag erkänner – ibland är jag världens sämsta pappa. I H, Dükler (red.)
Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.38-47.
Icakuriren (2007). Det ska vara en pappa i höst [Elektronisk] Icakuriren, Konsument 8 oktober Tillgänglig: <www.icakuriren.se/Test-Rad/Konsument/Det-ska-vara-en-pappa-i-host/> [2009-09-30]
46 Johansson, Thomas (2000a). Det första könet? :mansforskning som reflexivt projekt. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Thomas (2000b). Makten, härligheten och kärleken.Socialvetenskaplig tidskrift,
nr 1–2,s.13-23.
Johansson, Thomas (2004). Faderskapets omvandlingar :frånvarons socialpsykologi Göteborg: Daidalos.
Johansson, Thomas & Klinth Roger (2007). De nya fäderna. Om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner. Tidskrift för genusvetenskap, nr 1-2, s.143-166.
Johansson, Thomas (2009). Familjeliv Malmö: Liber.
Jørgensen Winther, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod Lund: Studentlitteratur.
Kimmel, Michael S., Hearn, Jeff, Connell Robert W. (red.) (2005). Handbook of Studies on
Men & Masculinities Thousand Oakes, California: Sage Publications.
Klinth, Roger (2002). Göra pappa med barn: den svenska pappapolitiken 1960- 1995. Umeå: Boréa.
Lennqvist Lindén, Ann-Sofie (2004). Vad ska politikerna göra? En analys av den ”nya”
politikerrollsdiskursen [Elektronisk] Samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro
Tillgänglig:< http://www.statsvitenskap.uio.no/konferanser/norkom-04/documents/linden.doc> [2009-12-05]
Lindgren, Simon (2005). Populärkultur – teorier, metoder och analyser Malmö: Liber. Sydsvenskan, Lännerberg, Ida (2006). ”Pappor vill ha mer än manualer” [Elektronisk] Sydsvenskan, 25augusti Tillgänglig:
< http://sydsvenskan.se/samtidigt/article180237/Papporna-vill-ha-mer-an-manualer.html
>[2009-09-30]
Sydsvenskan, Lännerberg, Ida (2006). ”Man kan känna sig väldigt ensam” [Elektronisk] Sydsvenskan, 25 augusti Tillgänglig:
<http://sydsvenskan.se/samtidigt/article180238/quotMan-kan-kanna-sig-valdigt-ensamquot.html >[2009-09-30]
Sydsvenskan, Lännerberg, Ida (2006). Varför så många pappaböcker just nu? [Elektronisk] Sydsvenskan, 25 augusti
Tillgänglig:<http://sydsvenskan.se/samtidigt/article180239/Varfor-sa-manga-pappabocker-just-nu.html> [2009-09-30]
Löfgren, Robert (2004). Att våga sluta fega ur. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.152-157.
Nilsson, Johan (2003). Koka Makaroner: om att bli pappa 2:s tryckn. Stockholm : Wahlström & Widstrand.
47 Nilsson, Måns (2004). 10 råd om barnuppfostran. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.52-61.
Nilsson O, Peter (2004). Den andre föräldern. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.178-184.
Nunstedt, Anders (2004). Det blir inte alltid som man tänkt sig. I Hannes Dükler (red.),
Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.80-89.
Mellström, Ulf (2006). Nytt faderskap i skärningspunkten mellan produktion och reproduktion? Socialvetenskaplig Tidskrift nr.2, s.114-128.
Sahlin, Fredrik (2004). Extra allt. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.22-31.
Sahlin, Ingrid (1999). Diskursanalys som metod. I Katarina Sjöberg (red.), Mer än bara kalla
fakta. Kvalitativ forskning i praktiken Lund: Studentlitteratur. S.83-106.
Svensson, Robert (2004). Från pappa till skilsmässa. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.12-17.
Tredelad föräldraförsäkring. (2009). Handelsnytt, december 2009.
TV8 Bengtsson, Ragnar Mjölkmannen – om naturen själv får välja. [Elektronisk] Tillgänglig: <http://www.tv8.se/blogg/mjolkmannen >[2009-09-25]
Palmlöf, Olle (2004). Att trivas i sitt nya liv. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.162-173.
Plantin, Lars, Månsson, Sven-Axel & Kearney, Jeremy (2000). Mäns föräldraskap. Om faderskap och manlighet i Sverige och England. Socialvetenskaplig Tidskrift nr.1, s24-42. Plantin, Lars (2001). Mäns föräldraskap :om mäns upplevelser och erfarenheter av
faderskapet. Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete (ISBN: 91-86796-29-1)
Vårdstedt, Martin (2004). Det kinesiska tallrikstricket – om barn med olika mammor. I Hannes Dükler (red.), Uppdrag: pappa Stockholm: Bonnier. S.104-119.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. [Elektronisk]
Tillgänglig:<http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetisk a_principer_tf_2002.pdf >[2009-04-09]
Wilhelmsson, Kristina (2008) Fadern, Sonen och Partnern Representationer av ett faderskap
eller En helt vanlig treenighet.[Elektronisk] Lunds universitet: Centrum för genusvetenskap