speciallärare med specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling kan det ingå i vårt
uppdrag att jobba med skolutveckling och hålla i utbildningsinsatser. Efter genomförd studie känner vi att ett behov finns av fortbildning gällande lässtrategier som kan utveckla
39
evidensbaserade modeller för att utveckla läsförståelseundervisning. Detta ser vi som ett intressant uppdrag och en spännande utmaning.
Det skulle vara intressant att genomföra en studie där man genom intervjuer tar reda på om och hur lärare förändrar sitt sätt att planera och undervisa i läsförståelse efter deltagande i Skolverkets fortbildningsinsats Läslyftet.
40
REFERENSER
Beck, I. L. & McKeown, M. G. (2002). Questioning the Author: Making Sense of Social Studies. Educational Leadership, 60(3), 44-47
Beck, I.L. & McKeown, M.G. (2006). Improving comprehension with questioning the author: a fresh and expanded view of a powerful approach. New York, N.Y. : Scholastic. Bjar, L. & Frylmark, A. (red.). (2009). Barn läser och skriver: specialpedagogiska perspektiv.
Lund: Studentlitteratur
Bråten, I. (red) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur. C. C. Block, L, L. Gambrell & M. Pressley (Red.), Improving Comprehension Instruction:
Rethinking research, theory, and Classroom Practice (p. 17 – 53). San Fransisco, Kalefornien: Jossey-Bass.
Durkin, D. (1978). What Classroom Observations Reveal about Reading Comprehension Instruction. Reading Research Quarterly, 14 (4), 481-533.
Dyslexi – aktuellt om läs-och skrivsvårigheter. ANDRA BOKEN, (p. 82). Svenska Dyslexiföreningen. Tingsryds trycker
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Linköping: Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning
Fejes, A & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys: Liber AB Stockholm Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet
Gaskins, I. W. (1998). There's More to Teaching At-Risk and Delayed Readers than Good Reading Instruction. The Reading Teacher, (7). 534.
Gough, P., B. & Tunmer, W., E. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6.10.
Guthrie, J. (2004). Classroom Contexts for Engaged Reading: An Overview. J. Guthrie, A. Wigfield & K. Perencevish (red.), Motivating Reading Comprehension: Concept – Oriented Reading Instruction (s. 1-24). Mahwah, New Jersey: L. Erlbaum Associates.
41
Ingestad, G. (2009) Lärande - en fråga om delaktighet. I S. Fischbein (red.), (2009). Barn läser och skriver. (s.87 - 104). Lund: Studentlitteratur
Keene, E. O. & Zimmermann, S. (2013). Years later, Comprehension Strategies Still at Work. The reading Teacher, 66(8), 601-606
Klingner, J. K., & Vaughn, S. (1996). Reciprocal teaching of reading comprehension strategies for students with learning disabilities who use English as a second language. The Elementary School Journal, (3). 275.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Landi, N., Oakhill, J., Perfetti, A. (2007). The acquisition of Reading Comprehension Skill. In M. J. Snowling & C. Hulme. (Ed.). The Science of Reading. A Handbook. (pp. 227-247) Oxford: Blackwell Publishing
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing Reading Comprehension among Students with Mild Intellectual Disabilities: An Intervention Study. Scandinavian Journal Of Educational Research, 57(1), 89-100.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning I Sverige ÅRG 10 NR. 2 S 124-138 ISSN 1401-6788
Palincsar, A. S. & Brown, A. L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and Instruction, Vol. 1, No. 2 (1984), pp. 117-175. Taylor & Francis, Ltd
Pressley, M. (2006). Reading Instructions That Works: The Case for Balanced Teaching. New York City, New York: The Guilford Press.
Raphael, T. (1982). Improving question-answering performance through instruction. (Reading Education Rep. No. 32). Urbana: University of Illinois, Center for the study of reading.
Reichenberg, M. A., Göteborgs universitet, U. P., & University of Gothenburg, F. P. (2012). Alla kan lära sig att läsa och förstå texter. In, I E. Nordman & G. Salo (red.), Reichenberg, M. (2014). Questioning the Author in a Scandinavian context. L1 Educational
Studies In Language And Literature, 14(1)
Reichenberg, M. (2015). Literacy, Language and Social Interaction in Special Schools. Reading Matrix: An International Online Journal, 15(1), 173-187.
42
Rosenshine, B., & Meister, C. E. (1993). Reciprocal teaching: A review of 19 experimental studies. Technical report no. 574.
Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket/Stefan Samuelsson m fl. Stockholm: Natur & kultur, 2009 (Värnamo: Fälth & Hässler).
Skollagen (2010:800) : Lagen om införande av skollagen (2010:801). (2013). Stockholm : Norstedts juridik, 2013 (Vällingby : Elanders Sverige).
Skolverket (2007). PIRLS 2006. Läsförmågan i årskurs 4 – I Sverige och världen. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2013.) PISA 2012 Sammanfattning av rapport 398
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2015). Arbeta med språkstörning i förskola och skola. Hämtat den 11 maj, 2016 från
https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/00726.pdf/ Svenska Dyslexiföreningen. Hämtat den 3 maj, 2016, från
http://www.dyslexiforeningen.se/?page_id=36
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma.
Trost, J. (2010). Kvalitativa Intervjuer. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 2011:1.
Hämtad den 7 februari, 2016, från
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/13218643570 49/God+forsknin gssed+2011.1.pdf
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in Society: The development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik (2., uppdaterade utg.) Stockholm: Natur & kultur.
43
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Stockholms universitet
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (Andra upplagan) Lund: Studentlitteratur.
Widmark, M. (2015). En läsande klass. Hämtat den 6 april, 2016, från
44 Bilaga 1
Hej!
Vi är två svensklärare, Petra Eriksson och Ingela Lund, som studerar till speciallärare på Mälardalens högskola med inriktning läs- och skriv. Vi ska nu skriva vårt självständiga arbete som handlar om hur lärare beskriver sina teoretiska kunskaper om läsförståelse och hur de planerar och undervisar i läsförståelse med avseende på elever med läs- och
skrivsvårigheter.
Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet och har för avsikt att undersöka hur några verksamma lärare beskriver att de planerar sin undervisning i
läsförståelse. Detta har vi för avsikt att ta reda på genom att samla lärare i mindre grupper och genomföra samtal i dessa. Detta innebär att deltagarna i gruppen får samtala kring ett antal ämnen med anknytning till läsförståelse. Intervjun tar cirka 45 minuter och vi träffas vid ett tillfälle.
Vi är tacksamma om ni vill delta vid ett sådant samtal. Vid intervjun kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om du så skulle vilja så kan du när som avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att
användas i forskningsändamål. Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Tack på förhand!
Petra Eriksson och Ingela Lund
petra.eriksson2@uppsala.se ingela.lund@uppsala.se
Handledare: Margareta Sandström
45 Bilaga 2
Fokusgrupper – Intervjuguide Öppningsfrågor:
Vilken lärarbakgrund har du? Brukar du läsa skönlitteratur?
(Vilken typ av böcker tycker du om att läsa?)
Introduktionsfrågor:
Upplever du att barn och ungdomars läsvanor har förändrats under 2000-talet?
Övergångsfrågor
Har du hört talas om resultaten i Pisa?
Nyckelfrågor:
Har du kännedom om någon forskning som bedrivits inom området läsförståelse?
Använder du din kunskap om detta när du planerar din undervisning?
Beskriv hur du planerar din undervisning i läsförståelse med avseende på elever med läs- och skrivsvårigheter.
Hur väljer du texter? Använder du något läromedel eller autentiska texter? Använder du lättlästa texter?
Hur samtalar ni om texter i klassen?
Har du undervisat om lässtrategier? Planerar du din undervisning i samarbete med kollegor eller enskilt?
Är det skillnad på hur du tänker kring skönlitterära texter respektive faktatexter?
Hur tänker du kring elever med läs- och skrivsvårigheter när du planerar undervisning i läsförståelse?
Hur ser du på inkluderande undervisning?
Speciallärare i klassen eller undervisa eleven separat?
Avslutande frågor:
46 Bilaga 3
Utvärdering av fokusgruppssamtal datum:
1. Jag har fört fram mina synpunkter a. Nej, inte alls
b. Nej, bara delvis c. Ja, i viss mån d. Ja, absolut
2. Anledningen till att jag inte har fört fram mina synpunkter helt och hållet: a. En känsla av grupptryck
b. Rädsla att såra/genera någon c. Mina synpunkter kom fram ändå d. Annan orsak Kommentarer: ………. ……… ……… ……… ……… ……… ……… ………