Avslutande reflektioner

Tidigare forskning och studiens resultat visar att lärare påverkas av att integrera nyanlända elever in i skolan. Under intervjuerna framkom det även att lärarna har olika strategier för hur de arbetar för att integrera nyanlända elever in i skolan och samhället. Vad som ännu inte har diskuterats är vilka kunskapsbidrag min uppsats gett upphov till. I detta avsnitt belyses den kunskapsutveckling studien kan bidra med ur ett pedagogikvetenskapligt perspektiv samt ett samhälleligt perspektiv. Studiens resultat kommer att presenteras samt diskuteras och bidrar med information för läraryrket.

Carlson (2009) menar att den ökade migrationen i den svenska skolan har gjort att lärare idag behöver öka förståelsen för olika kulturer och att lärare ställs inför högre krav att utbildas för att kunna verka i en mångkulturell skola. Samtidigt lyfter resultatet fram att lärare är oroliga över att de inte är tillräckligt kompetenta för att lyckas integrera nyanlända elever in i skolan. Jag finner det problematiskt att lärarutbildningen inte har omfattade kurser som behandlar integrationsfrågor och hur nyanlända elever ska integreras in i skolan. För att den svenska skolan ska få en effektiv integration som ger goda resultat anser jag att lärarutbildningen ska lyfta fram frågor som rör integrationen, samt ge lärare exempel på konkreta strategier för hur integrationen kan ske. Resultatet visar att lärarna på den mångkulturella skolan är oroliga över att skolor, som ännu inte har nyanlända elever i klasserna, inte kommer veta hur de ska gå tillväga om migrationen ökar och om det helt oväntat finns ett plötsligt stort antal nyanlända i klasserna. Studiens resultat ger kunskaper om att lärare är oroliga över att deras kompetenser inte är tillräckliga vad gäller ett framgångsrikt integrationsarbete. Studien får en betydelse för läraryrket, då tidigare forskning och resultat pekar på att konkreta strategier bör ges, som jag menar redan behöver ges under lärarutbildningen.

En viktig upptäckt i tidigare forskning och i studiens resultat är att nyanlända elever inte alltid har en jämställd syn på män och kvinnor. Rosén (2013) menar att det finns kulturer och länder där männen har mer makt än kvinnor samt att invånarna i de olika kulturerna och länderna tycks acceptera maktskillnaderna mellan könen. Under intervjuerna belystes problemet att det finns nyanlända elever som har en manshierarkisk syn på omvärlden och att det beror på att vissa kulturer sätter männen högre än kvinnan. Av den anledningen att den aspekten lyftes fram i studiens resultat valde jag att beröra området, men har medvetet valt att inte fördjupa mig inom nyanländas syn och perspektiv i frågan om jämställdhet. Anledningen till att jag medvetet inte fördjupade mig i området berodde på att denna vinkling inte tillhörde studiens syfte och frågeställningar. Ett förslag på en vidare forskningsfråga kan därmed vara att belysa

53 vilken syn nyanlända elever har på män och kvinnor samt på vilket sätt läraren kan påverkas av nyanlända elevers perspektiv av männens och kvinnors lika värde samt jämställdhet.

54

Referenslista

Behanu, Girma (2010). Even in Sweden? Excluding the included: some reflections on the consequences of new policies on educational processes and outcomes and equity in education. Göteborg Universitet, Vol 25 No 3 2010 [Hämtad: 2015-11-26]

http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ909043.pdf

Bohlin, Henrik (2009). Mångkulturalitet och kulturmöten i högskoleutbildning – möjligheter och svårigheter. Utbildning och demokrati, vol 18,, nr 3, 91-109. [Hämtad: 2015-12-15] file:///C:/Users/kristina/Downloads/M%C3%A5ngkulturalitet%20och%20kulturm%C3%B6te n%20i%20h%C3%B6gskoleutbildning%20-

%20m%C3%B6jligheter%20och%20sv%C3%A5righeter.pdf

Brömssen von, Kerstin (2014). The ‘Immigrant Corner’: a place for identification and resistance. Karlstad Universitet. Vol, 13 nr 6 2014 [Hämtad: 2015-11-26]

http://eer.sagepub.com.e.bibl.liu.se/content/13/6/632.full.pdf+html

Bunar, Nihad (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. Vetenskapsrådets rapportserie 6: 2010. Stockholm: ISSN 1651-7350 Carlgren, Ingrid red. (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Carlson, Marie (2009). Flerspråkighet inom lärarutbildningen. Ett perspektiv som saknas. Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, Vol. 18, nr 2, 39-66 Carlson, Marie (2009). Flerspråkighet inom lärarutbildningen. Ett perspektiv som saknas. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 18(2), 39-66 Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Egholm, Lisa W (2006). Min blå soffa – om integration i skolan. Svensk utgåva. Bokförlaget Natur och Kultur: Stockholm.

Göteborg-Posten (2015). Orimligt för invandrarelever. [Hämtad: 2015-11-26] http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2645017-orimligt-for-invandrarelever

Jonsson, Rickard (2007): Blatte betyder kompis. Stockholm Universitet: Avhandling. Kvale, Steinar & Brinkmannm Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Upplaga 3:1 Lund: Studentlitteratur.

Larsson, Staffan (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25 (1), s 16-35 Lorentz, Hans (2013). Interkulturell pedagogisk kompetens – integration i dagens skola. Upplaga 1:1 Lund: Studentlitteratur.

Lunnebland, Johannes & Johansson, Thomas (2012). Learning from each other?

Multicultural pedagogy, parental education and governance. Göteborg Universitet. ISSN: 1361-3324, vol. 15, No. 5. [Hämtad: 2015-11-26] http://www-tandfonline-

55 Naidoo, Loshini (2013). Refugee Action Support: an interventionist pedagogy for supporting refugee students’ learning in Greater Western Sydney secondary schools. University of Western Sydney . ISSN: 1360-3116, Vol. 17, No. 5, 449– 461 [Hämtad: 2015-11-26] http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13603116.2012.683048

Nationalencyklopedin (2015). integration. Uppslagsverk: Örebro Universitet[hämtad 2016- 01-03]http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/integration

Robinson Marie Cesare, Lynda (2010). Educational Leadership in the Age of Diversity: A Case Study of Middle School Principals' Cultural Awareness and Influence in Relation to Teachers' Cultural Awareness and the Use of Culturally Responsive Curriculum and Pedagogy in Classrooms. University of Arizona. ISSN: N/A [Hämtad: 2015-11-26] http://eric.ed.gov/?id=ED525614

Rosén, Jenny (2013). Svenska för invandrare? Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare. Örebro: ISSN 1404-9570.

Rosén, Jenny (2014). Svenska för invandrare – mellan samhällsdeltagare och

anställningsbarhet. Högskolan Dalarna. ISBN: 978-91-89020-98-6 [Hämtad: 2015-11-26] http://www.du.se/PageFiles/81575/Pedagogiskt%20arbete.%20Enhet%20och%20m%C3%A5 ngfald%20-%20konferenspublikation.pdf

Skolverkets allmänna råd med kommentarer (2015). Utbildning för nyanlända elever. Dnr 2015:00597 [Hämtad: 2015-11-26]

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.242052!/Menu/article/attachment/Remissversion_All manna_rad_nyanlanda_elever.pdf

Skolverket (2015). Ta emot nyanlända elever. [Hämtad: 2015-11-26]

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/ta-emot-nyanlanda- elever-1.237657

Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Säljö, Roger (2015). Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed https://publikationer.vr.se/produkt/god- forskningssed/ [Hämtad: 2015-12-05]

56