I sambandet mellan tidigare forskning, gällande skapandet av en intresseväckande teknikundervisning, och hur teknikundervisningen bedrevs i praktiken enligt studiens respondenter gavs det en sammanfattande bild av att respondenterna i hög grad skapade goda förutsättningar för sina elever att utveckla ett intresse för teknik. Respondenterna angav att de skapade varierad undervisning där teknikämnet integrerades med både de naturorienterande ämnena samt skolans ”övriga” undervisningsämnen. Däremot hade detta kunnat göras i något större utsträckning med de mer praktiska ämnena vilket framhölls vara bristfälligt vid en analys av enkätunderlaget. I val av arbetssätt framhöll respondenterna ett mer holistiska tillvägagångsätt än vad tidigare forskning framhållit då merparten angav att de kombinerade teori, praktik samt reflektion i undervisningen samt inkluderade studiebesök vilket i sig möjliggjorde en mer verklighetsförankrad undervisning. Denna studie hade däremot med fördel kunnat kompletteras med en studie riktad till respondenternas elever för att få en mer nyanserad bild av undervisningen samt se om undervisningen möjliggjort skapandet av ett teknikintresse eller ej.
Merparten av respondenterna angav att de hade ett personligt intresse för undervisningsämnet, däremot fanns det här en avvikande grupp vilka angav att de saknade intresse för teknikämnet. Detta syntes även påverka deras undervisning i fråga om de faktorer som genom tidigare forskning framhållits som intresseskapande, exempelvis genom att inkludera och utgå ifrån elevernas intressen och sociala liv i planerandet och genomförandet av teknikundervisningen. Vad respondenternas bristande intresse för teknik berodde på gick ej att fastställa genom denna studie, däremot genererade detta resultat en nyfikenhet för att vidare studera tekniklärares personliga intresse och dess påverkan på undervisningen. Denna studie framhöll alltså inga större svårigheter gällande skapandet av ett teknikintresse, däremot gick det att utläsa att respondenternas teknikundervisning inkluderade andra svårigheter så som brist på tid samt tillgången till materiella resurser i olika former. Utifrån detta finns där således ett även ett behov av forskning kring de mer organisatoriska områdena av undervisningen, för att vidare finna lösningar till hur teknikämnet i skolan kan effektiviseras genom exempelvis mer schemalagd tid, klarare riktlinjer kring ämnes tidfördelning samt utökade ekonomiska resurser så att skolorna kan få tillgång till bättre materiella medel. Teknikämnet borde även omvärderas då det är av vikt för elevers framtida liv och samhällsdeltagande. Teknikämnets breda möjlighet/lättillgänglighet till ämnesövergripande arbete, verklighetsförankrat arbete och möjlighet till att utgå ifrån elevernas föreställningsvärld borde även belysas ytterligare.
Referenser
Anderberg, E. Danelius, L. Nordheden, I. (2010). Skolans mellanår-
språkutveckling, undervisning och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Anderhag, P. (2014). Taste for Science - How can teaching make a difference for
students’ interest in science? Avhandling. Stockholm: Stockholm universitet
Autio, O. (2011). Elements in Students Motivation in Technology Education. Artikel. Helsingfors: Procedia - Social and Behavioral Sciences.
Ardies, J. De Maeyer, S. Gijbels, D. Keulen, H. (2014). Students attitudes towards Technology. Artikel. Springer, Published online: 13 mars 2014 (Hämtad 21/11- 2015).
Blomdahl, E. (2007). Teknik i skolan. En studie av teknikundervisning för yngre
skolbarn. Avhandling. Stockholm: Högskoleförslaget vid Lärarhögskolan i
Stockholm
Bjurulf, V. (2008). Teknikämnets gestaltningar. Avhandling. Karlstad: Karlstad universitet
CETIS.(2016). Teknikämnet i Träda -Teknikföretagens och CETIS rapport om
teknikundervisningen i grundskolan. https://www
.liu.se/cetis/attlasa/documents/teknikamnet_i_trada.pdf. (Hämtat 29/2-2016).
Dewey, J. (2008). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur Dimenäs, J. (red.) (2007). Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Författarna och Liber AB.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur Eriksson, Barajas, K. Forsberg, C. och Wengström, Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Flanagan, M. (2016). Att skapa teknikintresse- En systematisk litteraturstudie om grundskoleelevers intresse och motivation inom undervisningsämnet teknik. Examensarbete. Högskolan dalarna.
Google (2016). Google Forms.
https://www.google.se/intl/sv/forms/about/, hämtad 2016-09-03.
Hagberg, J-E. Hultén, M. (2014). Skolans undervisning och elevers lärande i
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap
och teknik i skola och samhälle – Innehåll, medierna och utbildningens funktion.
Avhandling. Linköping : Linköpings universitet
Jidesjö, A; Oscarsson, M; Strömdahl, H; Karlsson, K-G. (2009). Science in society
or science in school: Swedish secondary school science teachers’ beliefs about science and science lessons in comparison with what their students want to learn.
Artikel. NorDiNa, Vol 5, No 1, pp. 18-34.
Lindahl, B. (2003) Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie
om vägen till gymnasiet. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet
Larsen, A.K., (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Mattsson, G. (2005a). Elevers uppfattningar och intresse av teknikämnet och
lärares teknikdidaktiska kompetens. Rapport. Göteborg: Institutionen för
pedagogik och didaktik.
Mattsson, G. (2005b). Lärares teknikdidaktiska kompetens och dess betydelse för
elevers teknikintresse. Artikel. Göteborg: Göteborgs universitet
Nationalencyklopedin (2016). Teknik. http://www.ne.se/teknik (Hämtad 29/2- 2016).
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Allmänna råd. Planering och genomförande av undervisningen. 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Teknikämnets roll i skolan.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178234!/Menu/article/attachment/2a.NT - inspiration.pdf. (Hämtat 1/3-2016).
Skolverket. (2016b). Att undervisa i teknik och naturvetenskap.
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178226!/Menu/article/attachment/Att% 20undervisa%20i%20teknik%20och%20naturvetenskap-ny.pdf. (Hämtat 1/3- 2016).
Skolverket (2016c). Timplan för grundskolan. http://www.skolverket.se/laroplaner- amnen-och-
kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan/timplan-for- grundskolan- 1.159242 (Hämtat 1/3- 2016).
Skolverket (2016d). Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3494.pdf%3Fk%3D3494 (Hämtad 24/3-2016).
Skolverket (2016e). Anställda med lärarlegitimation med behörighet i ämne, läsåret 2015/16
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i- tabeller/grundskola/personal.
(Hämtad 9/5-2016)
Skolinspektionen (2016). Teknik – gör det osynliga synligt – om kvaliteten i
grundskolans teknikundervisning. Skolinspektionens rapport 2014:04. Stockholm
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/01-
inspektion/kvalitetsgranskning/teknik/kvalgr-teknik-samf.pdf (Hämtad 5/3-2016) Statistiska centralbyrån (2016). Större andel kvinnliga lärare i grundskolan. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Storre-andel-kvinnliga-larare-i- grundskolan/. Hämtad 2016-03-01
Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, U. Säljö̈, R. & Liberg, C. (Red.) (2010). Lärande skola bildning – Grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
Säljö, R. (2015). Lärande- en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups, E. (2012). Tematisering och ämnesintegrering. I: Estling-Vannestål, M. Lundberg, G. (Red.). (2012). Engelska för yngre åldrar. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
Bilagor Bilaga 1.
Bilaga 2 Enkätformulär