Med bakgrund i miljöfrågornas relevans i samhället och skolan samt den rådande
miljösynens skugga i samhällsdebatterna och undervisningen var syftet med rapporten att studera tekniklärobokens förhållningssätt och skildring av beskrivningar relaterade till miljö. Med innehållsanalysen som metod efter ett ramverk som kategoriserar miljöaspekter utifrån existerande miljötraditioner skulle nedanstående frågeställning besvaras:
• Vilken eller vilka miljöundervisningstraditioner får en mer framträdande roll i teknikboken med avseende på de fyra aspekterna: perspektiv på
miljöproblematiken, miljöproblemens grund, syn på viktiga agenter samt miljöåtgärdersmål?
Resultatet visar att sammantaget är det den faktabaserade miljötraditionen som upptar mest utrymme och att det existerar en hög närvaro av teknikoptimism i teknikboken. Den faktabaserade miljötraditionen hade dominerande inslag i boken med avseende på aspekterna perspektiv på miljöproblematiken samt miljöproblemens grund. Aspekterna
syn på viktiga agenter och miljöåtgärdernas mål beskrevs främst i teknikboken utifrån
traditionen undervisning om hållbar utveckling även om antalet sådana enheter var förhållandevis liten i jämförelse med de andra miljöaspekterna.
Vid applicering av resultatet på tidigare forskning bekräftas den faktabaserade dominansen i NO-läroböcker samt en utbredd bild av teknikoptimism bland unga. Frågan som uppstår är om det finns ett samband mellan ungdomarnas teknikoptimism och förskjutning av makt och ansvar hos naturvetare och ingenjörer samt den faktabaserade och teknikoptimistiska synen som undervisning bidrar med.
Dessutom bekräftas miljötraditionernas parallella koexistens i undervisningen liksom den analyserade lärobokens relativa konsensus med kursplan i teknik med avseende på miljö- och hållbarhetsperspektiv.
36
Referenser
Ammert, N. (2011a). Inledning. I Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen:
läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Ammert, Niklas (2011b). Om läroböcker och studiet av dem. I Ammert, Niklas (red.) Att
spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Badersten, B. (2006). Normativ metod: Att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bergstöm, G., & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Björkqvist, K. (2012). Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik för
beteendevetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Björneloo, I. (2011). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. 2., [uppdat.] uppl. Stockholm: Liber.
Bursjöö, I. (2014a). Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang,
kompetenser och samarbete. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2014.
Bursjö, I. (2014b). Utbildning för hållbar utveckling – förmågor bortom läroplanen.
Forskning om undervisning och lärande nr 12: 61–77. Tillgänglig:
http://www.forskul.se/ffiles/006D42AE/FUL12_hela_numret.pdf (2019.01.09)
Caiman, C., Lundegård, I., Hasslöf, H., Malmberg, C. & Urbas, A. (2018). Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling. Lärportalen. 1–13. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36674 (2019.02.27)
Carlgren, I. & Marton, F. (2000). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförb:s förl.
Davis, M J. (2015) Young children and the environment. Cambridge University Press.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ekelund, R. (2017). Det brådskar att använda digitala läromedel. Lärarnas tidning. 2 aug. Tillgänglig: https://lararnastidning.se/det-bradskar-att-anvanda-digitala-laromedel/ (2019.01.09)
Englund, T. (2005). Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension. Göteborg: Daidalos.
Globala målen. (2015). Frågor och svar. Tillgänglig:http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ (2019.01.09)
37 Gyberg, P. & Löfgren, H. (2016), Knowledge outside the box – sustainable development education in Swedish schools. Educational Research, 58:3, 283–299, DOI:
10.1080/00131881.2016.1207871 .
Hansson, L. (2012). Elever, världsbild och naturvetenskap. I Strömdahl och Tibell (red.)
Skola och naturvetenskap – politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hermans, M. & Korhonen, J. (2017). Ninth graders and climate change: Attitudes towards consequences, views on mitigation, and predictors of willingness to act. International
Research in Geographical and Environmental Education, 26:3,223-239, DOI:
10.1080/10382046.2017.1330035.
Håll Sverige Rent (2017). Få skolor avsätter resurser till hållbar utveckling. Via TT. Tillgänglig:
ttps://via.tt.se/pressmeddelande/fa-skolor-avsatter-resurser-till-hallbar-utveckling?publisherId=352820&releaseId=1651590 (2019.02.10)
Håll Sverige Rent. (2018). Låt alla skolor arbeta med hållbar utveckling. Tillgänglig: https://www.hsr.se/nyhet/2018/lat-alla-skolor-arbeta-med-hallbar-utveckling (2019.02.10)
IPCC (2014). Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A:
Global and Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment
Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach, M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada, R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L.White (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 1132 pp.
Tillgänglig: https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/WGIIAR5-TS_FINAL.pdf (2019.02.11)
Jonsson, G. (2007). Mångsynthet och mångfald [Elektronisk resurs] : om lärarstudenters
förståelse av och undervisning för hållbar utveckling. Diss. Luleå: Luleå tekniska
universitet, 2007. Tillgänglig:
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:991660/FULLTEXT01.pdf (2019.01. 09)
Karlsson, K.G. (2011). Läroboken och makten – ett nära förhållande. I Ammert, Niklas (red.)
Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Mattlar, J. (2010). Isbjörnar och klimatsmarta konsumenter – en studie av klimatdiskursen i webbaserade medietexter. I Kronlid, David (red.) (2010). Klimatdidaktik: att undervisa
38 Kingdon, P. (2011). Den ”gode” ingenjörsstudenten. I Hansson, Sven Ove; Nordlander, Edvard; Skogh, Inga-Britt (red.) Teknikutbildning för framtiden – perspektiv på
teknikundervisning i grundskola och gymnasium. Stockholm: Liber.
Kramming, K. (2017). Miljökollaps eller hållbar framtid? – Hur gymnasieungdomar
uttrycker sig om miljöfrågor. Diss., Uppsala Universitet, 2017.
Krippendorff, K. (2013). Content analysis: an introduction to its methodology. 3rd ed. Thousand Oaks, Calif.: SAGE.
Larsson, M., Bratt, L. & Sandahl, J. (2011). Hållbar utveckling och ekonomi inom planetens
gränser. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lundegård, I. (2018). Det ska funka framöver – Intergenerationellt ansvar och
demokratisk pluralism i undervisning för hållbar utveckling. Skolverket. Tillgänglig:
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/8-
amnesovergripande/Grundskola/901-Hallbar- utveckling/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/NT8_7-9_04A_01_funka.docx (2019. 02. 07)
Malmberg, C. (2018). Intressekonflikter och handlingskompetens. Lärportalen. 1–9. Tillgänglig: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36665
Nationalencyklopedin. (2018). Moral. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/moral (hämtad 2018-12-18)
Naturvårdsverket. (2018). Allmänheten om klimatet 2018: En kvantitativ undersökning om
den svenska allmänhetens syn på lösningar för klimatet. Tillgänglig:
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/klimat/attitydundersokning/Rapport-Allmanheten-klimatet-2018.pdf (2019. 02.10)
Nordgren, K. (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I Ammert, Niklas (red.)
Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
OߴRiordan, T. (2004). Education for sustainability. I Scott, W. & Gough, S. (red.) (2004).
Key issues in sustainable development and learning: a critical review. London:
RoutledgeFalmer.
Ottander, K. (2015). Gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling:
meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande. Diss. Umeå: Umeå universitet,
2015.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
39 Persson, C. (2008). Sfärernas symfoni i förändring: lärande i miljö för hållbar utveckling
med naturvetenskaplig utgångspunkt: en longitudinell studie i grundskolans tidigare årskurser. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2008.
Proposition 1992/93: 220. En ny läroplan för grundskolan och ett nytt betygssystem för
grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. Stockholm:
Riksdagen
Tillgänglig: https://data.riksdagen.se/fil/104C3D36-1002-43B2-AB1C-F13DCAE2717E (2018.12.12)
Rickinson, M., Lundholm, C. & Hopwood, N. (2009). Environmental learning: insights
from research into the student experience. Dordrecht: Springer
Sandell, K., Öhman, J. & Östman, L. (2003). Miljödidaktik - Naturen, skolan och
demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Sanoma Utbildning. (2018). Teknik Direkt. Tillgänglig:
https://www.sanomautbildning.se/sv/produkter/teknik-direkt-9789152338018/ (2019.02.10)
Scott, W. & Gough, S. (red.) (2004). Key issues in sustainable development and learning: a
critical review. London: RoutledgeFalmer.
Silverman, D. (2001). Interpreting qualitative data: methods for analyzing talk, text and
interaction. 2. ed. London: SAGE.
Skolverket. (2002). Hållbar utveckling i skolan: miljöundervisning och utbildning för
hållbar utveckling i svensk skola. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011: reviderad: 2018. (2018) Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa28 99/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975.pdf?k=3975 (2019.02.1 0)
Spangenberg, K. & Hyllander, J. (2017). Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på!:
Lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner – en uppföljande kunskapsöversikt.
Naturskyddsföreningen. Tillgänglig:
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/lhu_rapport_2017_0.pdf (2019.01.15)
Strömdahl, H. & Tibell, L. (2012). Skola och naturvetenskap - politik, praktik, problematik i ämnesdidaktisk belysning. I Strömdahl, H. & Tibell, L. (red.) Skola och naturvetenskap -
politik, praktik, problematik i belysning av ämnesdidaktisk forskning. Lund:
40 Sund, P. (2008). Att urskilja selektiva traditioner i miljöundervisningens
socialisationsinnehåll - implikationer för undervisning för hållbar utveckling. Diss.
(sammanfattning) Mälardalens högskola, 2008. Tillgänglig:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-708 (2019.02.08)
Sund, P. & Sund, L. (2017). Hållbar utveckling. Stockholm: Liber.
Svensson, M., Högfelt-Rudervall, M., Nylén, B., Nylén, B., Olsson, B., Börjesson, G., Chocron, M. & Sjöström, I-L. (2018). Teknik direkt. Tredje upplagan Stockholm: Sanoma utbildning.
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: [forskningsprocess, människa, samhälle]. Malmö: Gleerups Utbildning.
Westlin, A. (2000). Teknik och politiskt handlande: rationalitet och kritik i den
samhällsorienterande undervisningen. Diss. Uppsala: Universitet, 2000.
Wickenberg, P. (1999). Normstödjande strukturer: miljötematiken börjar slå rot i skolan. Diss. Lund: Univ., 1999.
Wickenberg, P. (2002). Från miljöundervisning till lärande för hållbar utveckling. I Skolverket (red.) Hållbar utveckling i skolan. Stockholm: Liber.