Jag vill rikta e� stort tack till Veronica Gelland Boström på Solna kommun som ställt upp som handledare och varit e� stort stöd och hjälp. Jag vill också tacka mina handledare på Stockholms universitet, Bo Eknert och Michael Tedengren, för tips och korrekturläsning under arbetets gång. Till sist vill jag rikta e� stort tack till Bert Viklund vid Naturhistoriska riksmuseet som hjälpt mig a� sortera och bestämma insekterna, och däri-genom gjort insektsinventeringen möjlig.
Referenser
Arndt, U. 1995. Air Pollutants and pheromones – a problem? Elsevier
Science 30: 1023–1031.
Artdatabanken. 2005. Rödlistan [www]. Hämtat från <www. artdatabanken.se>. Hämtat 4 juli 2006.
Baranowski, R. 1994 [Rev. Ehnström, B. 1999]. Faktablad: Lymexylon
navale – skeppsvarvsfluga. ArtDatabanken, SLU
Berggren, Å., Emanuelsson, U., Nordmalm, P. och Sandberg, E. 1999. Grönare städer, biomångfald och grönstruktur. Svenska Naturskyddsföreningen.
Bergil, C., Bydén, S., Edman, S., Eknert, B., Jerer, C., Lind, B., Nordström, A., Olsson, M., Sannel, B. och Yrgård, A. 2004. Mark, människa, miljö. Avdelningen för tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet och Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Berglund, U. 1996. Perspektiv på stadens natur: Om hur invånare och
planerare ser på utemiljön i staden. Kungliga Tekniska Högskolan,
Stockholm.
Blair, R. B. 1996. Land use and avian species diversity along an urban gradient. Ecological applications 6: 506–519.
Boarmana, W. I. och Sazakib. 2006. A highway’s road-effect zone for desert tortoises (Gopherus agassizii). Journal of Arid Environments 65: 94–101.
Boverket. 1999. Gröna områden i planeringen. Boverket, Stadsmiljöavdelningen. Karlskrona.
Brandt, N. och Gröndahl, F. 2000. Miljöeffekter: Kompendium i miljöskydd,
del 4. Kungliga Tekniska Högskolan, Industriellt Miljöskydd,
Stockholm.
Clergeau, P., Crocia, S., Jokimäkib, J., Kaisanlahti-Jokimäkib, M.-L. och Dine�ic, M. 2006. Avifauna homogenisation by urbanisation: Analysis at different European latitudes. Biological Conservation 127: 336–344. Clergeau, P. och Mennechez, G. 2006. Effect of urbanisation on habitat
generalists: starlings not so flexible? Acta Oecologica 30: 182–191. Collinge, S. K. 1998. Spatial arrangement of habitat patches and
corridors: clues from ecological field experiments. Landscape and Urban
Cranston, P. S. och Gullan, P. J. 2005. The Insects: An outline of entomology. Blackwell Publishing, Oxford.
Douwes, P., Hall, R., Hansson, C. och Sandhall, Å. 1998. Insekter – En
fälthandbok. Stenström Interpublishing, Stockholm.
Drinnan, I. N. 2005. The search for fragmentation thresholds in a Southern Sydney Suburb. Biological conservation 124(3): 339–349. Ehnström, B. 1999. Faktablad: Euryusa sinuata. ArtDatabanken, SLU. Ehnström, B., Jonsell, M. och Weslien, J. 1997. Rödlistade vedinsekter,
var finns de. Fakta skog 15.
Ekdahl, Å. och Kärvinge, S. 2000. Fågelåret runt. Alfabeta bokförlag, Stockholm.
Ekman, A., Grahn, P., Lindblad, B., Mårtensson, F. och Nilsson, P. 1997. Ute på dagis. Stad och Land 145.
Florgård, C., Mörtberg, U. och Wallsten, M. 1994. Växter och djur i
stadsnatur. Byggforskningsrådet, Stockholm.
Forman, R. T. T. och Deblinger, R. D. 2000. The Ecological Road-Effect Zone of a Massachuse�s (U.S.A.) Suburban Highway. Conservation
Biology 14: 36–53.
Ganzhorn, J. U. och Weller, B. 2004. Carabid beetle community
composition, body size, and fluctuating asymmetry along an urban-rural gradient. Basic and Applied Ecology 5:193–201.
Gerell, R. 1982. Faunavård i stadsmiljö. Rapport 1622. Naturvårdsverket, Forskningssekretariatet, Solna.
Gothnier, M., Hjort, G. och Östergård, S. 1999. Rapport från ArtArken,
Stockholms artdata-arkiv. Miljöförvaltningen, Stockholm.
Grahn, P. 1991. Framtidens parker – parker a� utvecklas i. Stad och land 91: 21–41.
Grahn, P och Stigsdo�er, U. A. 2003. Landscape planning and stress.
Urban forestry and urban greening 2: 001–018.
Grant, P. J., Mullarney, K., Svensson, L. och Ze�erström, D. 1999.
Fågelguiden – Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält. Albert
Bonniers Förlag, Stockholm.
Hedström, L. [Rev. Cederberg, B]. 2006. Faktablad Eupachygaster tarsalis
– långryggad barkvapenfluga. ArtDatabanken, SLU.
Hultengren, S. och Nitare, J. 1999. Introduktion för inventering av grova
lövträd i södra Sverige. Skogsstyrelsen och Naturcentrum AB.
Höjer, O. 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i
Referenser
Jones, M. E. och Painea, T. D. 2006. Detecting changes in insect herbivore communities along a pollution gradient. Environmental Pollution 143: 377–387.
Jonsell, M. 2004. Old park trees: A highly desirable resource for both history and beetle diversity. Journal of Arboriculture 30: 238–244. Karlson, P. och Lüscher, M. 1959. Pheromones: a new term for a class of
biologically active substances. Nature 183:55-56.
Konventionen om biologisk mångfald. 1993. SÖ 1993:77.
Länsstyrelsen i Stockholms län. 2003. Rapport 2004:23. Så använder vi
naturreservaten.
MacArthur, R. H. och Wilson, E. O. 1967. The theory of island biogeography. Princeton University Press, Princeton.
Mader, H. J. 1984. Animal habitat isolation by roads in agricultural fields. Biological conservation 29: 81-96.
Miljömålsrådet. 2006. Miljömålen – miljömålen på köpet, de facto 2006. Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 16 miljömål. Naturvårdsverket.
Monitor 14. 2001. Biologisk mångfald i Sverige, en landstudie. Naturvårdsverket. Stockholm.
Pemberton, R. W. 1999. Insects and other arthropods used as drugs in Korean traditional medicine. Journal of Ethnopharmacology 65 (3): 207–216.
Ranius, T. och Jansson, N. 2000. The influence of forest regrowth, original canopy cover and tree size on saproxylic beetles associated with old oaks. Biological Conservation 95: 85–94.
Sandström, U. G., Angelstam, P. och Mikusiński. G. 2006. Ecological diversity of birds in relation to the structure of urban green space.
Landscape and Urban Planning 77: 39–53.
Savard, J.-P. L., Clergeau, P. och Mennechez, G. 2000. Biodiversity concepts and urban ecosystems. Landscape and Urban Planning 48: 131–142.
Statistiska Centralbyrån. Folkmängd i riket, län och kommuner och
befolkningsförändringar 1:a halvåret 2006 [www]. Hämtat från <h�p://
www.scb.se>. Hämtat 30 juni 2006.
Statistiska centralbyrån. Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer),
folkmängd och landareal e�er kommun, år 1991–2005 [www]. Hämtat från
<h�p://www.scb.se>. Hämtat 30 juni 2006.
The Convention on Biological Diversity. 2005 [www]. Hämtat från <h�p://
www.biodiv.org/convention/articles.shtml?lg=0&a=cbd-01>. Hämtat 5 september 2006.
The Convention on Biological Diversity. 2005 [www]. Hämtat från <h�p://
www.biodiv.org/world/parties.asp>. Hämtat 5 september 2006. Uddenberg, N. 1995. Det stora sammanhanget: moderna svenskars syn på
människans plats i naturen. Nya Doxa, Nora.
Ulrich, R. S. 1984. View through a window may influence recovery from surgery. Science 224: 420–421.
United Nations publication, ST/ESA/SER.A/242. 2005. United Nations,
Department of Economic and Social Affairs, New York.
Viklund, Bert. 2006. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm. Personlig kommunikation.
Wilcox, B. A. och Murphy, D. D. 1985. Conservation Strategy: The Effects of Fragmentation on Extinction. American Naturalist 125 (6): 879–887.
Bilaga 1
Antal inventeringstillfällen varje art förekommer i respektive område The number of inventory occasions in which a species occurs in each area.
Art Område A Område B Område C Medel
Björktrast (Turdus pilaris) 8 (8) 8 (8) 7 (7) 7,7 (7,7)
Blåmes (Parus caeruleus) 7 (7) 7 (7) 7 (7) 7,0 (7,0)
Bofink (Fringilla coelebs) 8 (8) 8 (8) 8 (8) 8,0 (8,0)
Fiskmås (Larus canus) 2 (2) 1 (1) 1 (1) 1,3 (1,3)
Gråsparv (Passer domesticus) 5 (5) 4 (4) 6 (6) 5,0 (5,0)
Grönfink (Carduelis chloris) 7 (6) 8 (8) 6 (6) 7,0 (6,7)
Kaja (Corvus monedula) 4 (4) 0 (0) 0 (0) 1,3 (1,3)
Koltrast (Turdus merula) 8 (8) 8 (8) 8 (8) 8,0 (8,0)
Kråka (Corvus corone cornix) 6 (6) 8 (8) 5 (5) 6,3 (6,3)
Kungsfågel (Regulus regulus) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 0,3 (0,3)
Lövsångare (Phylloscopus trochilus) 0 (0) 5 (5) 0 (0) 1,7 (1,7)
Nötskrika (Garrulus glandarius) 0 (0) 1 (1) 2 (2) 1,0 (1,0)
Nötväcka (Sitta europaea europaea) 3 (3) 6 (6) 3 (2) 4,0 (3,7)
Pilfink (Passer montanus) 8 (8) 4 (4) 8 (8) 6,7 (6,7)
Ringduva (Columba palumbus) 7 (7) 7 (7) 8 (8) 7,3 (7,3)
Skata (Pica pica) 8 (8) 8 (8) 8 (8) 8,0 (8,0)
Skrattmås (Larus ridibundus) 1 (1) 0 (0) 0 (0) 0,3 (0,3)
Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 0,3 (0,3)
Större hackspett (Dendrocopos major) 2 (2) 2 (1) 8 (8) 4,0 (3,7)
Svartmes (Parus ater) 2 (2) 0 (0) 0 (0) 0,7 (0,7)
Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) 1 (0) 2 (2) 0 (0) 1,0 (0,7)
Sädesärla (Motacilla alba) 2 (2) 4 (4) 5 (5) 3,7 (3,7)
Talgoxe (Parus major) 8 (8) 8 (8) 8 (8) 8,0 (8,0)
Tamduva (Columba livia) 1 (1) 2 (2) 0 (0) 1,0 (1,0)
Trädgårdssångare (Sylvia borin) 0 (0) 1 (0) 2 (1) 1,0 (0,3)
Trädkrypare (Certhia familiaris) 0 (0) 0 (0) 2 (2) 0,7 (0,7)
Obestämda – Undetermined 5 (6) 4 (6) 4 (5) 4,3 (5,7)
Medel 3,9 (3,8) 4,1 (4,0) 4,0 (4,0) 4,0 (3,9)
Not. Endast observationer mellan kl. 07.00 och 09.00 är medräknade. Inom parentes anges värden där
Bilaga 2
Totala antalet tiominutersperioder med noterade förekomster av fågelarter. The number of ten-minutes-periods in which a species occurs in each area.
Art Område A Område B Område C Medel
Björktrast (Turdus pilaris) 56 (56) 60 (60) 41 (41) 52,3 (52,3)
Blåmes (Parus caeruleus) 39 (38) 28 (26) 35 (35) 34,0 (33)
Bofink (Fringilla coelebs) 36 (36) 43 (43) 36 (36) 38,3 (38,3)
Fiskmås (Larus canus) 3 (3) 1 (1) 1 (1) 1,7 (1,7)
Gråsparv (Passer domesticus) 12 (12) 4 (4) 16 (16) 10,7 (10,7)
Grönfink (Carduelis chloris) 25 (23) 26 (25) 8 (8) 19,7 (18,7)
Kaja (Corvus monedula) 5 (5) 0 (0) 0 (0) 1,7 (1,7)
Koltrast (Turdus merula) 42 (42) 51 (51) 46 (46) 46,3 (46,3)
Kråka (Corvus corone cornix) 13 (13) 29 (29) 8 (8) 16,7 (16,7)
Kungsfågel (Regulus regulus) 0 (0) 1 (1) 0 (0) 0,3 (0,3)
Lövsångare (Phylloscopus trochilus) 0 (0) 18 (18) 0 (0) 6,0 (6,0)
Nötskrika (Garrulus glandarius) 0 (0) 1 (1) 2 (2) 1,0 (1,0)
Nötväcka (Sitta europaea europaea) 3 (3) 9 (9) 4 (3) 5,3 (5,0)
Pilfink (Passer montanus) 27 (27) 9 (9) 41 (41) 25,7 (25,7)
Ringduva (Columba palumbus) 28 (28) 11 (11) 27 (27) 22,0 (22,0)
Skata (Pica pica) 41 (41) 21 (21) 38 (38) 33,3 (33,3)
Skrattmås (Larus ridibundus) 4 (4) 0 (0) 0 (0) 1,3 (1,3)
Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) 0 (0) 0 (0) 1 (1) 0,3 (0,3)
Större hackspett (Dendrocopos major) 3 (3) 4 (3) 30 (30) 12,3 (12)
Svartmes (Parus ater) 2 (2) 0 (0) 0 (0) 0,7 (0,7)
Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) 1 (0) 2 (2) 0 (0) 1,0 (0,7)
Sädesärla (Motacilla alba) 3 (3) 5 (5) 10 (10) 6,0 (6,0)
Talgoxe (Parus major) 44 (44) 48 (48) 37 (37) 43,0 (43,0)
Tamduva (Columba livia) 1 (1) 2 (2) 0 (0) 1,0 (1,0)
Trädgårdssångare (Sylvia borin) 0 (0) 1 (0) 2 (1) 1,0 (0,3)
Trädkrypare (Certhia familiaris) 0 (0) 0 (0) 2 (2) 0,7 (0,7)
Obestämda – Undetermined 9 (17) 5 (14) 4 (9) 6,0 (13,3)
Medel 14,9 (14,7) 14,4 (14,2) 14,8 (14,7) 14,7 (14,6)
Not. Endast observationer mellan kl. 07.00 och 09.00 är medräknade. Inom parentes anges värden
Bilaga 3
Medelvärden för observerade antal fågelarter per tiominutersperiod och område. The mean number of species per ten-minutes-period and area.
Period Område A Område B Område C Medel
07.00–07.10 6,1 (6,1) 6,4 (6,3) 5,3 (5,3) 5,9 (5,9) 07.15–07.25 5,9 (5,9) 5,6 (5,5) 6,3 (6,3) 5,9 (5,9) 07.30–07.40 6,3 (6,3) 5,9 (5,9) 6,5 (6,5) 6,2 (6,2) 07.45–07.55 6,0 (5,8) 5,9 (5,9) 5,8 (5,6) 5,9 (5,8) 08.00–08.10 7,0 (6,9) 5,8 (5,8) 6,1 (6,0) 6,3 (6,2) 08.15–08.25 6,3 (6,0) 5,0 (4,8) 6,9 (6,9) 6,0 (5,9) 08.30–08.40 5,6 (5,6) 5,8 (5,6) 6,0 (6,0) 5,8 (5,8) 08.45–08.55 5,4 (5,4) 6,5 (6,5) 5,4 (5,4) 5,8 (5,8) 09.00–09.10 5,6 (5,5) i.u. 6,9 (6,9) 6,3 (6,2) 09.15–09.25 6,1 (6,1) i.u. 6,0 (6,0) 6,1 (6,1) Medel 6,0 (6,0) 5,8 (5,8) 6,1 (6,1) 6,0 (5,9)
Not. Inom parentes anges värden där osäkra bestämningar har dragits bort från antalet arter
och istället klassats som obestämda. i.u. = ingen uppgift.
Bilaga 4
Antalet fågelarter vid varje inventeringstillfälle samt medelvärden för antal observe-rade fågelarter per tiominutersperiod vid varje inventeringstillfälle.
The number of species per inventory occation during the survey period May till June.
Datum Område Arter per tillfälle Arter per perioda Obestämdab
2006-05-06 A 9 (9) 5,9 (5,9) 0,0 (0,0) 2006-05-07 B 14 (14) 6,6 (6,5) 0,1 (0,3) 2006-05-08 C 12 (12) 5,3 (5,3) 0,0 (0,0) 2006-05-11 B 12 (12) 5,6 (5,6) 0,0 (0,0) 2006-05-12 C 12 (11) 5,9 (5,8) 0,0 (0,1) 2006-05-13 A 14 (14) 6,3 (6,1) 0,0 (0,1) 2006-05-16 B 11 (11) 5,1 (5,0) 0,1 (0,3) 2006-05-17 C 10 (10) 5,4 (5,4) 0,1 (0,1) 2006-05-18 A 10 (10) 6,3 (6,3) 0,3 (0,3) 2006-05-23 B 17 (16) 6,6 (6,5) 0,3 (0,8) 2006-05-24 C 14 (14) 4,8 (4,8) 0,1 (0,5) 2006-05-25 A 15 (14) 7,0 (6,8) 0,1 (0,8) 2006-06-01 B 15 (14) 6,0 (5,9) 0,0 (0,3) 2006-06-02 C 14 (14) 6,1 (6,1) 0,0 (0,0) 2006-06-03 A 15 (15) 6,3 (6,3) 0,1 (0,1) 2006-06-05 B 11 (11) 5,4 (5,4) 0,0 (0,0) 2006-06-07 C 15 (15) 7,1 (7,1) 0,0 (0,0) 2006-06-09 A 12 (12) 5,9 (5,9) 0,0 (0,0) 2006-06-12 B 13 (13) 5,8 (5,6) 0,0 (0,1) 2006-06-15 C 13 (12) 6,5 (6,4) 0,1 (0,3) 2006-06-16 A 10 (9) 5,1 (5,0) 0,4 (0,5) 2006-06-20 B 10 (10) 5,6 (5,6) 0,1 (0,1) 2006-06-21 C 13 (13) 7,1 (7,1) 0,1 (0,1) 2006-06-22 A 13 (13) 5,9 (5,8) 0,3 (0,4) Medel 12,7 (12,4) 6,0 (5,9) 0,1 (0,2)
Not. Endast observationer mellan kl. 07.00 och 09.00 är medräknade. Obestämda
observatio-ner är exkluderade, men medelvärden för antal sådana per tiominutersperiod anges. Inom parentes anges värden där osäkra bestämningar har dragits bort från antalet arter och istället klassats som obestämda. aMedelvärde för antal observerade arter per tiominutersperiod,
Bilaga 5
Taxon A B C Coleoptera (skalbaggar) Adephaga Caraboidea Carabidae (jordlöpare) 1 Polyphaga Bostrichoidea Anobiidae (trägnagare) Dorcatoma (tickgnagare) 1 Ptinus 2 Obestämda 11 1 Dermestidae (ängrar) 1 1 Cucujoidea Byturidae (blomängrar) 5 3 Cerylonidae (gångbaggar) Cerylon 1 1 Coccinellidae (nyckelpigor) 1 3 Lathridiidae (mögelbaggar) 2 Nitidulidae (glansbaggar) Cryptarcha 1 Soronia 1 Obestämda 2 Curculionoidea Brentidae (spetsvivlar) Apion 1 Curculionidae (vivlar) Barypithes 14 Obestämda 4 5 Elateroidea Cantharidae (flugbaggar) Malthodes 6 Elateridae (knäppare) Ampedus 1 Melanotus 1 Obestämda 2 Hydrophiloidea Histeridae (stumpbaggar) 2 1Taxa och antal insektsindivider för områdena A, B och C.
Taxon A B C
Coleoptera, forts. Adephaga, forts. Lymexyloidea
Lymexylidae (varvsflugor)
Lymexylon navale (skeppsvarvsfluga) 4 Staphylinoidea
Leiodidae (mycelbaggar, åtelbaggar m.fl.) 3 Ptiliidae (fjädervingar) 2 Staphylinidae (kortvingar) Euryusa sinuata 1 Atheta 10 Obestämda 4 11 10 Tenebrionoidea
Scraptiidae (= Anaspidae) (ristbaggar)
Scraptia fuscula (brunhuvad spolbagge) 4 1 Obestämda 3 6 1 Tenebrionidae (svartbaggar)
Prionychus ater (kamklobagge) 2
Obestämda 3 1 3 Collembola (hoppstjärtar) 4 9 8 Dermaptera (tvestjärtar) 1 Diptera (tvåvingar) Brachycera (flugor) Asilidae (rovflugor) 1 Calliphoridae cf. (spyflugor) 16 Dolichopodidae (styltflugor) 23 9 1 Neurigona 1 Dolichopodidae cf. (styltflugor) 21 Empididae (dansflugor) 2 238 3 Empididae s.l. (dansflugor) 2 3 Empididae/Hybotidae (dansflugor/puckeldansflugor) 4 93 Phoridae (puckelflugor) 109 211 35 Pipunculidae (ögonflugor) 2 Syrphidae (blomflugor) 1 1 Stratiomyoidea Stratiomyidae (vapenflugor)
Eupachygaster tarsalis (långryggad barkvapenfluga) 2 Obestämda 1 Obestämda 56 68 40 Nematocera (myggor) Psychodidae (fjärilsmyggor) 1 Anisopodoidea Anisopodidae (fönstermyggor) 4 5
Bilaga 5
Taxon A B C
Diptera (tvåvingar), forts. Nematocera (myggor), forts Bibionoidea Bibionidae (hårmyggor) 1 1 1 Chironomoidea Chironomidae (fjädermyggor) 87 10 2 Simuliidae (knott) 1 Culicoidea Culicidae (stickmyggor) 1 Psychodoidea Psychodidae (fjärilsmyggor) 49 22 Scatopsoidea Scatopsidae (dyngmyggor) 19 1 1 Sciaroidea Cecidomyiidae (gallmyggor) 6 45 6 Mycetophilidae (svampmyggor) 14 Mycetophilidae s.l. (svampmyggor) 1 2 Sciaridae (sorgmyggor) 242 28 66 Tipuloidea Tipulidae s.l. (storharkrankar) 3 1 Obestämda 42 18 2 Hemiptera (halvvingar) Heteroptera (skinnbaggar) 16 25 11 Sternorryncha (växtlöss ) Aphidoidea (bladlöss) 6 Obestämda 20 353 12 Sternorryncha (växtlöss ) Psylloidea (bladloppor) Psyllidae 2 Obestämda 37 65 6 Hymenoptera (steklar) Apocrita (midjesteklar) Apoidea Apidae (samhällsbin)
Apis mellifera (honungsbi) 3 Sphecidae (rovsteklar) 1 Ceraphronoidea 1 Chalcidoidea 2 Cynipoidea 1 2 Vespoidea Formicidae (myror) 300 49 Vespidae (getingar) 3 Obestämda 115 508 49
Taxon A B C
Hymenoptera (steklar), forts.
Symphyta (växtsteklar) 2 2 2 Obestämda 194 Lepidoptera (fjärilar) 31 17 7 Neuroptera (nätvingar) Hemerobiiformia Chrysopidae (guldögonsländor) 1 Coniopterygidae (vaxsländor) 1 Obestämda 1 2 Psocoptera (stövsländor) 4 41 2 Thysanoptera (tripsar) 1 10 5