Även med den grad av forskning som finns kring läsförståelse och läsförståelsestrategier är det viktigt att dessa appliceras i klassrummet av pedagoger, men även att författare till läromedel tar ansvar för att grunda sina böcker på den forskning som går att finna.
Båda läromedlen uppfyller de kriterier som är nödvändiga för att eleverna skall nå de kunskapskrav som finns för avslutad årskurs ett, men ingen av dem engagerar vidare till ett tidigt arbete inom läsförståelse, vare sig när det gäller en variation av läsförståelsestrategier som läromedlens innehåll aktualiserar i vid mening, den kognitiva nivå på läsuppgifterna som aktualiseras av textfrågorna, eller i vilken mån läromedlen ger eleverna förutsättningar för motivation att lära sig läsa. Kanske är det så att elever i årskurs ett har fullt upp med att knäcka läskodens första del, nämligen avkodningen. Men som Taube (2006) påtalar handlar inte läskoden om addition, utan multiplikation. Vi anser därför att avkodning och läsförståelse bör läras ut parallellt med varandra, så att eleverna får en förståelse för att dessa hänger ihop och kompletterar varandra. I läromedlen är det även otydligt vilken läsförståelsestrategi eleverna ska använda när de arbetar med uppgifterna. En mycket simpel men givande komplettering till läromedlen hade varit att föra en diskussion om läsfixarna och dess mening. Ännu enklare hade varit att med hjälp av till exempel ett bildstöd bredvid frågorna handleda eleverna till vilken strategi som eftersöks. Genom en sådan aktivering hade eleverna redan i första klass fått in känslan för vad läsförståelse handlar om och vilka möjligheter det ger för att förstå en text och därmed uppnå högre litteracitet.
Referenslista
Alatalo, Tarja (2016). Livet I Bokstavslandet: åk 1, Lärarhandledning. 2 uppl. Stockholm: Liber
Assaly, Ibtihal R. & Smadi Oqlah M. (2015) Using Bloom´s Taxonomy to Evaluate the Cognitive Levels of Master Class Textbook´s Questions. English Language Teaching. Vol. 8, No. 5. April. Doi: 10.5539/elt.v8n5p100
Beck, Isabel L. & McKeown, Margaret G. (2006). Improving comprehension with questioning the author: a
fresh and expanded view of a powerful approach. New York, N.Y.: Scholastic
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Borgström, Håkan (2006). Den hemliga koden: aktuell forskning om läsning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Brown, Rachel (2008). The Road Not Yet Taken: A Transactional Strategies Approach to Comprehension Instruction. The Reading Teacher. Vol. 61, No. 7. pp. 538-547. April. http://www.jstor.org/stable/20204627 (Hämtad 2017-12-02).
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Damber, Ulla & Nilsson, Jan (2014). “En läsande klass” är ett hemmabygge utan vetenskaplig grund. Pedagogiska Magasinet. 25 september. http://pedagogiskamagasinet.se/en-lasande-klass-ar-ett-hemmabygge-utan-vetenskaplig-grund/ (Hämtad 2017-12-02).
Den magiska kulan. 1, Läxbok. 1. uppl. (2011). Stockholm: Natur & Kultur
Edbom, Evelina & Stammler, Ulrika (2017) Läxan - Ett omdebatterat arbetssätt. http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1070069/FULLTEXT01.pdf (Hämtad: 2017-12-15)
Enläsandeklass.se (2017). En läsande klass. [Webbsida]. http://www.enlasandeklass.se/ (Hämtad 2017-11-29)
Enläsandeklass.se (2017). Läsförståelsestrategier. [Webbsida].
http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/ (Hämtad 2017-11-29)
Felth Sjölund, Ingela (2011). Den magiska kulan. 1, Lärarhandledning. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber
Folkeryd, Wiksten Jenny (2016) Bedömning av läsförståelse. I Tarja Alatalo (red)
Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups
Ganskins, Irene W. (1998). There´s More to Teaching At-Risk and Delayed Readers than Good Reading Instruction. The Reding Teacher. Vol. 51, No. 7, pp. 534-547. April.
http://www.jstor.org/stable/20201959 (Hämtad 2017-12-02).
Gough, Philip B. & Tunmer, William E. (1986) Decoding, Reading and Reading Disability. Rase, No. 7, pp 6-10. http://journals.sagepub.com/home/rse (Hämtad 2016-05-09)
Guthrie, John T., Wigfield, Allan, Tonks, Stephen & Perencevich, Kathleen C. (2004). Children’s Motivation for Reading: Domain Specificity an Instructional Influences. The Journal of
Educational Research, Vol. 97, Iss. 6, pp. 299-309. Juli, augusti.
Hallin, AE. (2015). Strategier för läsförståelse – evidens för alla. [Blogg]. 10 november.
http://www.sprakforskning.se/forskningsbloggen2/2015/11/10/strategier (Hämtad 2017-12-02).
Iser, W. (1978). The Act of reading. A theory of aesthetic response. Baltimore and London: The John Hopkins University Press.
Jank, Werner & Meyer, Hilbert (1997). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori. I Michael Uljens (red.). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur
Langer, Judith A. (1995). Envisioning Literature: literary understandning and literature instruction. New York: Teachers College Press
Liberg, Caroline (2001). Svenska läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv – möjligheter och
begränsningar. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000 – Ett andraspråksperspektiv på
lärande, s. 108–128. Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk. Stockholm: Sigma Förlag.
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i
didaktik. 6. uppl. Umeå: Fundo Förlag
Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Läxor i praktiken: ett stödmaterial om läxor i skolan. (2014). Stockholm: Skolverket
Magnusson, Örjan (2013). Succéföfattaren satsar allt på att lära barn läsa. SVT nyheter. 10 februari. https://www.svt.se/nyheter/att-lasa-eller-inte-lasa-en-klassfraga (Hämtad 2017-12-02).
Malmquist, Eve (1973). Läsundervisning i grundskolan. Lund: Liberläromedel
Myrberg, Mats. 2003. Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka lös- och skrivsvårigheter. Rapport från Konsensusprojektet. Projektledare och redaktör: Mats Myrberg. Stockholm Palinscar Sullivan, Annemarie & Brown, Ann L. (1984) Reciprocal Teaching of
Comprehansion-Fostering and Comprehension-Monitoring Activities. Cognition and Instruction. Vol. 1, No. 2. pp. 117-175. Våren.
http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/stable/3233567?pq-origsite=summon&seq=1#page_scan_tab_contents (Hämtad 2017-12-02). Pressley, Michel & Wharton-McDonald, Ruth (1997). Skilled comprehension and its
development through instruction. School Psychology Review. Vol. 26.
Rosenshines, Barak & Meisters, Carla (1994). Reciprocal Teaching: A Review of the Research.
Review of Educational Research, Vol. 64, No. 4, pp. 479-530. Vinter.
http://www.jstor.org/stable/1170585 (Hämtad 2017-12-02)
Selander, Stefan (2012). Didaktik – undervisning och lärande. I samlingsverket av Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Smith, Frank (2000). Läsning. 3., [dvs 2.] [omarb. och utvidgade] uppl. Stockholm: Liber Skolverket (2016a). Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse?.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/varfor-blir-svenska-elever-allt-samre-pa-lasforstaelse-1.157445 (Hämtad 2017-12-02).
Skolverket (2016b). Svenska elever bättre i PISA.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255881 (Hämtad 2017-12-02).
Skolverket (2016c). Svårt att bedöma läsförståelse.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/svart-att-bedoma-lasforstaelse-1.111570 (Hämtad 2017-12-02)
Skolverket (2016d). Läsförståelseprocesser och lässtrategier.
https://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/bedomartraning/svens
ka-och-svenska-som-andrasprak/bedoma-lasforstaelse/lasforstaelseprocesser-och-lasstrategier-1.189941 (Hämtad 2017-12-02)
Skolverket (2016e) Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav
för grundskolans ämnen;
https://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolver ket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D3140 (Hämtad 2018-01-25)
Stark, Ulf (2015). Livet i Bokstavslandet. Åk 1, Arbetsbok. 1. uppl. Stockholm: Liber Stark, Ulf (2015). Livet i Bokstavslandet. åk 1, Läsebok grön. 1. uppl. Stockholm: Liber Stark, Ulf (2015). Livet i Bokstavslandet. åk 1, Läsebok röd. 1. uppl. Stockholm: Liber
Taube, Karin & Munck, Ingrid (1996). Are Girls Better Readers?: Gender Differences in Reading Literacy
in 32 Countries. Amsterdam: IEA.
Vetenskapsrådet (2017). Etikriktlinjer.
https://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/allmannavillkorforansokan/etiskariktli njer.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html (Hämtad 2017-12-07)
Westlund, Barbro (2013) Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska
bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stockholm: Stockholms universitet 2013
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur
Wollner A., Zaccheus U. & Libermann A. (2016) Bättre resultat för svenska elever i Pisa. SVT
Nyheter/inrikes. 6 december.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/battre-resultat-for-svenska-elever-i-pisa (Hämtad 2017-12-02).
Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan. A, Läsebok / Mats Wänblad ; teckningar: Catharina Nygård Holgersson. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Wänblad, Mats (2011). Den magiska kulan. C, Läsebok / Mats Wänblad ; teckningar: Catharina Nygård Holgersson. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Öhman, Lars & Almer Synnöve (2014). “läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok”.
Skolvärlden. 3 januari.
Bilagor
Bilaga 1. Tabell med de didaktiska frågorna
MODELL FÖR UTVÄRDERING AV PEDAGOGISK VERKSAMHET (BERG 2011) VAD? INNEHÅLL Kunskapsformer V Ämnesrelationer A Relationen läsa-skriva-tala-lyssna R Språklig medvetenhet F Textval Ö R HUR? METOD Läs- och skrivmetod: V Pedagogiskt bemötande A Pedagogisk bedömning R Orientering av uppgiften F Ö R VEM? LÄRARE OCH ELEV
Lärarens roll V Elevens roll A Kommunikationsmönster R F Ö R
Bilaga 2. Kodningsschema
Analysfrågor som använts för att kategorisera och koda textfrågorna i de analyserade läromedlen
Didaktiska underkategorier
Didaktisk huvudkategori 1. Vilka läsförståelsestrategier aktualiseras av
frågorna?
2. Är uppgifterna utformade efter en analytisk- eller syntetisk metod, eller en kombination?
3. Vilka av Langers situationer förekommer i frågorna kring texten?
4. Vilken typ av frågor förekommer i texten: HOTS eller LOTS?
Vad? Innehåll
5. Hur väl samspelar läromedlens läsebok med tillhörande uppgifter?
6. Vilka aspekter av läromedlet kan motivera elevernas läsande?
7. Hur är frågorna formulerade så att eleverna förstår vilka läsförståelsestrategier som används?
Hur? Metoder Läsförståelse
8. Förkommer det diskussioner om läsförståelse i lärarhandledningarna?