Avslutande tankar - En studie om hur några musikpedagoger utformar sin musikundervisning för at

För att studera vårt valda område valde vi att utgå från våra frågeställningar: hur utformar några musikpedagoger sin musikundervisning för att tillgodose och möta elevers och barns kulturella bakgrunder? Hur uppfattar musikpedagoger kommunikationen med föräldrar gällande

musikundervisningen och vad har för föräldrar för inflytande på musikundervisningen?

Vi anser att vår studie väl svarar mot vårt syfte samt de frågeställningar vi valt. Dessutom har vi genom intervjuer med lärare och under arbetets gång stött på många intressanta frågor som vi hoppas kan leda till fortsatt forskning inom området.

Svaret på våra frågeställningar är att samtliga intervjuade lärare vill och försöker ta tillvara på elevers och barns kulturella bakgrunder men att det inte alltid fungerar som de tänkt, ofta på grund av att lärarna inte vet hur de ska gå tillväga. Det man kan fråga sig är om lärarna hade vågat vara politiskt inkorrekta och svarat något annat?

Genom våra intervjuer har vi sett vikten av att arbeta mångkulturellt då det berikar samtliga parter i skolan. För att behärska ett mångkulturellt arbetssätt krävs det en stor nyfikenhet, vilja och medvetenhet att förhålla sig till de kulturella variationer som möts i skolan. Vi anser att det krävs att lärare redan i sin lärarutbildning får inblick i och kunskap om hur ett mångkulturellt arbetssätt kan te sig och hur arbetet kan utformas. Det tror vi skapar en god förutsättning för att bemöta de olikheter som finns i skolan gällande barn, elevers och föräldrars kulturella bakgrunder. Detta borde inte gälla vissa lärare på vissa skolor utan det borde gälla samtliga lärare på landets samtliga skolor.

De flesta av lärarna i vår studie försöker gå föräldrarna till mötes och de försöker att hitta lösningar på de värdekonflikter som uppstår. Lärarna hävdar själva att de skulle vilja ha andra förutsättningar för att ta tillvara på elevers bakgrunder - de menar att de saknar den kompetensen samt att läroplanen inte ger utrymme för alla de mål som den slår fast att skolan ska uppnå. För att

arbetet med ett mångkulturellt förhållningssätt hos lärarna ska gå framåt krävs det att skolor satsar på att vidareutbilda sina anställda. Det handlar även om att redan från början bygga en bra grund för en god kommunikation med föräldrar.

Referenser

Ahmadi, Nader & Söderholm Carpelan, Kerstin (2003): Inledning. I Nader Ahmadi, red: aaaUngdom, kulturmöten, identitet s 11-16. Stockholm: Liber.

Aretun, Åsa (2007): Barns ”växa vilt” och vuxnas vilja att forma – formell och informell

aaasocialisation i en muslimsk skola. Linköping: LIU-tryck.

Becker Gruvstedt, Maria, Olsson, Bo Ingvar & Saether, Eva (2000): World music school –

aaamusikundervisning i en mångkulturell skola. Lund: Universitetstryckeriet.

Bjørkvold, Jon-Roar (2005): Den musiska människan. 2., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm:

aaaRuna.

Bouakaz, Laid (2007): Parental involvement in school. Malmö: Holmbergs.

Bunar, Nahid (2001): Skola mitt i förorten. Fyra studier om skola, segregation, integration och

aaamultikulturalism. Stockholm: Symposition.

Dahlstedt, Magnus (2007): Föräldrar som villkorad resurs: skolans föräldrasamarbete i

aaamångetniska förorter. I Magnus Dahlstedt, Fredrik Hertzberg, Susanne Urban & Aleksandra aaaÅlund, red: Utbildning, arbete, medborgarskap. Strategier för social inkludering i den

aaamångetniska stadenas 213-240. Umeå: Boréa bokförlag.

Dahlstedt, Magnus & Hertzberg, Fredrik (2011): Skola i samverkan- miljonprogrammet och

aaavisionen om den öppna skolan. Malmö: Gleerups

Erikson, Lars (2004): Föräldrar och skola. Västra Frölunda: DocuSys.

Frith, Simon (1996): Music and identity. I Stuart Hall & Paul Du Gay, red: Questions of cultural

aaaidentity. London: Sage.

Guadualupe, Francia (1998): Islamska skolor - en väg till likvärdig utbildning? Pedagogisk aaaForskning i Sverige, 3(3), s 192–210.

Gottberg, Jessica (2009): Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Utbildningsradion. Houmann, Anna (2010): Musiklärarens handlingsutrymme – möjligheter och begränsningar.

aaaLund: Media-tryck.

Högdin, Sara (2007): Utbildning på (o)lika villkor – om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. aaaStockholm: Printcenter.

Jensen, Elsebeth & Jensen, Helle (2007): Professionellt föräldrasamarbete. Stockholm: Liber. Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: aaaStudentlitteratur.

Lundberg, Dan, Malm, Krister & Ronström, Owe (2000): Musik, medier, mångkultur.

aaaFörändringar i svenska musiklandskap. Södertälje: Fingraf tryckeri.

Marmvik, Anna & Jonasson, Martina (2009): Åh, måste vi sjunga om Gud?! – En studie om hur

aaalärare i körsång A hanterar situationer där undervisningen hamnar i värdekonflikt med

aaaelevers livsåskådning. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Miller, George W. (1971): Educational opportunity and the home. London: Longman. Otterbeck, Jonas (2000): Islam, muslimer och den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.

Parsons, Talcott (1959): The school class as a social system: some of its functions in american

aaasociety. Harvard Educational Review, 29(4), s 297-318.

Roth, Hans Ingvar (1998): Den mångkulturella parken – om värdegemenskap i skola och

Sjögren, Annick (1996): Föräldrar på främmande mark. I Eva-Stina Hultinger & Christer aaaWallentin, red: Den mångkulturella skolan. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011): Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11.

aaaStockholm: Skolverket.

Skolverket (2010): Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket. Taylor, Charles (1992): Multiculturalism and ”the politics of recognition”. With commentary by

aaaAmy Gutmann. Princeton: University press.

Uddholm, Mats (1993): Pedagogen och den musikaliska människan. Mölndal: Förlaget aaaLutfisken.

Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm:

aaaVetenskapsrådet.

Vogel, Joachim (1994): ”Uppväxtförhållanden” i SOU 1994:73: Ungdomars välfärd och

aaavärderingar: Rapport till Barn- och ungdomsdelegationen och Generationsutredningen

aaaStockholm: Fritzes.

Bohlin, Ulrika (2012): Den tredje vägen i musikämnet?

aaahttp://www.skolaochsamhalle.se/skola/ulrika-bohlin-den-tredje-vagen-i-musikamnet/ aaa[Hämtad 2012-12-06].

Ehrlin, Anna (2012): Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan.

aaawww.skolporten.se/forskning/intervju/musiken-ett-redskap-for-spraklig-stimulans-i- aaaforskolan/

aaa[Hämtad 2012-10-25].

Sveriges Radio (2006): Smal syn på islam skapar musikförbud.

aaahttp://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=1046899

aaa[Hämtad 2012-11-23].

Dagens Nyheter (2012): Gud får inte vara med när skolan samlas i kyrkan. aaawww.dn.se/debatt/gud-far-inte-vara-med-nar-skolan-samlas-i-kyrkan aaa[Hämtad 2012-11-25]

Intervju med Maria den 16 oktober 2012. Intervju med Glenn den 26 oktober 2012. Intervju med Klas den 30 oktober 2012. Intervju med Miryam den 31 oktober 2012. Intervju med Stefan den 16 november 2012. Intervju med Lisette den 19 november 2012. Intervju med Fathima den 21 november 2012.

Bilaga 1

Samtalsområden

 Presentation av skola och lärarens arbete  Lärarens arbetsbakgrund

 Musikundervisningens innehåll

 Vad har elevernas språk, kulturer, religioner för betydelse för undervisningen?  Kommunikation med föräldrar

 Föräldrars inflytande på musikundervisningen  Bemötande av föräldrars åsikter

 Fallbeskrivning – pepparkaksgris.  Vad är kultur?

In document En studie om hur några musikpedagoger utformar sin musikundervisning för att tillgodose och möta elevers och barns kulturella bakgrunder. (Page 47-51)