När vi läst all litteratur till denna studie har vi upplevt att det många gånger låter så bra, det verkar som att det absolut bästa sättet att utvecklas för barnen är utomhus. Men det visar sig inte alltid vara så lätt. Tidigare forskning visade att det kan bero på exempelvis stora
barngrupper, personalbrist eller tidsbrist. Vi anser att det också kan bero på okunskap i att lära utomhus. I vissa intervjusvar som vi fick av pedagogerna fick vi snabbt en känsla av att de sa en sak enbart för att de trodde att det var det vi ville höra. Vi upplever inte att det var så stor skillnad på de traditionella och I Ur och Skur-förskolorna. Det fanns mycket som de använde och gjorde på samma sätt, exempelvis använde de flesta sig av naturområden minst en gång i veckan, måltider kunde ätas ute och språk och matematik var något som förekom på både traditionella och i I Ur och Skur-förskolor. Vi skulle vilja se att alla pedagoger i alla förskolor skulle kunna få mer utbildning och vidareutbildning i utomhuspedagogik, inte enbart de förskolor som har detta som inriktning. Detta skulle medföra att de flesta barn skulle få samma chans till lärande utomhus.
Under och efter vår undersökning har vi fått nya tankar om utomhuspedagogik som skulle vara intressant att undersöka. Vi menar att utomhuspedagogiken ur ett ekonomiskt perspektiv vore spännande att se på och hur pengar och material kan sparas genom att lägga mer av förskoleverksamheten utomhus. Eftersom vår studie visat att det blir mindre sjukdagar både för barn men framför allt för pedagoger, bör politikerna i de olika kommunerna se över förskolornas verksamhet om inte fler skulle kunna vara mer utomhus.
Eftersom debatten om genusperspektivet är aktuell inom förskolan vore det intressant att undersöka mer om just ämnet genus och hur det förhåller sig till utomhusmiljön. Vi skulle vilja finna ämnet som en underkategori till utomhuspedagogiken om några år.
Genom denna c-uppsats hoppas vi författare att andra pedagoger får upp ögonen mer för lärandet utomhus. Det är inte mycket material som behövs, då det mesta redan finns ute i naturen. Uppsatsen visar att förskolor som är ute mycket har färre sjukfrånvaro, vilket vi anser viktigt att ha i tankarna som pedagog. Det är också viktigt att förskolechefen erbjuder
fortbildningar i lärandet utomhus så att pedagogerna får ny kunskap om det. Lärandet utomhus bör ses som ett komplement till lärandet inomhus.
Referenser
Björklid, Pia (2005): Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Skolverket. Myndigheten för
skolutveckling
Brodin, Jane och Lindstrand, Peg (2008): Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I Anette Sandberg, red: Miljöer för lek, lärande och samspel, s 87-106. Lund: Studentlitteratur. Brügge, Britta & Sczcepanski, Anders (2007): Pedagogik och ledarskap. I Britta Brügge, Matz Glantz & Klas Sandell, red: Friluftslivets pedagogik : en miljö- och
utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber
Burris, Kathleen och Burris, Larry (2011-11-04): Outdoor Play and Learning: Policy and Practice. International Journal of Education Policy and Leadership. Volume 6, Number 8 Dahlgren, Lars Owe och Johansson, Kristina (2009): Fenomenografi. I Andreas Fejes och Robert Thornberg, red: Handbok i kvalitativ analys, s 122-135. Stockholm: Liber
Dahlgren, Lars Owe och Sczcepanski, Anders (1997): Utomhuspedagogik – Boklig bildning
och sinnlig erfarenhet. Linköping: Linköpings Universitet
Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ericsson, Gunilla (2004): Uterummets betydelse för det egna växandet. I Iann Lundegård, Per-Olof Wickman & Ammi Wohlin, red: Utomhusddiaktik, s 137-150. Lund:
Studentlitteratur
Fjørtoft, Ingunn (2001): The Natural Environment as a Playground for Children: The impact of Outdoor Play Activities in Pre-Primary School Children. Early Childhood Education Journal. Vol. 29, No. 2. s 111-117.
Friluftsfrämjandet (2009): Lära ute. Upplevelser och lärande i naturen. Hägersten: Friluftsfrämjandet
Fägerstam, Emilia (2012): Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning. Linköping: Linköpings Universitet
Grahn, Patrik (2007): Barnet och naturen. I Lars Owe Dahlgren, red: Utomhuspedagogik som
kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö, s 55-104. Lund: Studentlitteratur
Granberg, Ann (2000): Småbarns utevistelse. Naturorientering, lek och rörelse. Stockholm: Liber
Klaar, Susanne och Öhman, Johan (2012) kommande: Children’s meaning making of nature in an outdoor-oriented and democratic Swedish preschool practice. Early Childhood
Education Journal.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2009): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010 Stockholm: Skolverket.
Mårtensson, Fredrika (2004): Landskapet i leken.En studie av utomhuslek på förskolegården.
Alnarp: Sveriges Lantbruksuniversitet.
Mårtensson, Fredrika (2011): Miljöpsykologiska perspektiv på barns naturkontakt. I Fredrika Mårtensson, Ebba Lisberg Jensen, Margareta Söderström och Johan Öhman, red: Den
nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och
miljöengagemang. Naturvårdsverket, rapport 6407
Nelson, Nina (2007): Den växande individens hälsa. I Lars Owe dahlgren, red: Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö, s105-118. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sandra (2006): Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Storli, Rune och Løge Hagen, Trond (2010-12-13): Affordances in outdoor environments and children’s physically active play in pre-school. European Early Childhood Education
Research Journal. Vol. 18, No 4. s 445-456
Sundgren, Gunnar (2005): John Dewey – reformpedagog för vår tid? I Anna Forssell, red: Boken om pedagogerna, s79-106. Stockholm:Liber
Sczcepanski, Anders (2008): Handlingsburen kunskap. Lärares uppfattningar om landskapet
som lärandemiljö. Linköping: Linköpings Universitet
Sczcepanski, Anders (2007): Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Lars Owe Dahlgren, red: Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Närmiljö blir lärmiljö, s 9-37. Lund: Studentlitteratur
Söderström, Margareta (2011): Medicinska perspektiv på barns naturkontakt. I Fredrika Mårtensson, Ebba Lisberg Jensen, Margareta Söderström och Johan Öhman, red: Den
nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och
Thulin, Susanne (2006): Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn
i
förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Växjö: Acta Wexionensia nr 102
Vetenskapsrådet (2011): God forskningssed. Vetenskapsrådet, rapport nummer 1:2005 Ärlemalm-Hagsér, Eva (2008): Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I Anette Sandberg, red: Miljöer för lek, lärande och samspel, s107-136. Lund:
Studentlitteratur
Öhman, Johan (2011): Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I Fredrika Mårtensson, Ebba Lisberg Jensen, Margareta Söderström och Johan Öhman, red: Den nyttiga
utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket, rapport 6407
Elektroniska källor
Bergholm, Camilla (2006): Temanummer Utomhuspedagogik i skolan
http://www.oru.se/PageFiles/16933/NCFF%20Nyhetsbrev%202006-Nr.2%20Temanummer %20Utomhuspedagogik%20i%20skolan.pdf [hämtad 2012-11-11]
Friluftsfrämjandets I Ur och Skur (2012) http://www.friluftsframjandet.se/iurskur/forskolan [hämtad 2012-11-01]
Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik (2012) http://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv [hämtad 2012-10-25]
Unemar Öst, Ingrid (2008): Att samla och analysera kvalitativa data. Webföreläsning i kursen ”Pedagogik med didaktisk inriktning III” Örebro Universitet, Pedagogiska institutionen. https://lms.oru.se/webapps/portal/frameset.jsp?url=%2Fwebapps%2Fblackboard%2Fexecute %2Flauncher%3Ftype%3DCourse%26id%3D_4557_1 [hämtad 2012-09-21]
http://www.oru.se/NCFF/Vara-omraden/Utomhuspedagogik/ Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (2012) [hämtad 2012-11-01]
BILAGA 1
Intervjufrågor:
1. Hur länge har du arbetat i förskolan?
- Hur länge har du arbetat på just den här förskolan? - Inom vilken åldersgrupp arbetar du nu?
2. Vad innebär utomhuspedagogik för dig?
- Vad är dina uppfattningar om barns lärande utomhus? 3. Hur arbetar arbetslaget med lärandet utomhus på er förskola?
- Hur ser du på det?
4. Kan du se några möjligheter eller hinder med lärandet utomhus? - Vilka?
5. Ingick det någon kurs i utomhuspedagogik under din lärarutbildning? - Har du gått någon fortbildning efteråt?
6. Använder ni utemiljön något? - Hur ofta använder ni den? - Hur används den?
- Varför?
- Vilka utemiljöer använder ni?
7. Är det något som du vill tillägga om utomhuspedagogik/lärandet utomhus som vi inte tagit upp?