Denna uppsats avsåg att få en djupare förståelse och kunskap om hur äldre upplever att behov som är viktiga för dem blir tillfredsställda i särskild boendeform samt hur de kopplar dessa behov till livskvalitet och välmående. Intervjupersonerna har i de semistrukturerade
intervjuerna öppnat upp sig och bjudit in mig i deras personliga och privata sfär och har genom deras berättelser givit en djupgående förståelse om deras verklighet och upplevelsen av denna utifrån deras egna perspektiv. Upplevelserna som skildrats gällande om behov blir tillfredsställda har genomgående varit goda där intervjupersonerna uppgett tillfredsställdhet av det som för dem varit viktigt och det essentiella i deras liv. Likväl har upplevelser av negativa aspekter och brister samtidigt berörts, något som även den tidigare forskning som präglat denna studie har visat. Att nedskärningar har skett inom ett område där efterfrågan bara ökar är oroande men likt viss tidigare forskning har denna studie visat att äldre överlag är nöjda med sin situation som boende i särskild boendeform vilket är betryggande. Det resultat som framkommit i studien har gett kunskap om vad som för äldre är viktigt, vad som är mindre
viktigt samt vilka förändringar med åldrandet som framstår som essentiella. Med tanke på den ökning av individer i ålderskategorin äldre som världen förväntas stå inför bör studier om äldre bli en central del i forskningssammanhang för att skapa möjligheter att möta kommande förändringar. Som med mycket annat tror jag att nyckeln finns hos de som har verkliga erfarenheter och upplevelser av området. Ålder är en kategori där ingen egentligen har några verkliga upplevelser av det förrän åldern är självupplevd.
Referenser
Andersson, G., & Swärd, H. (2008). Etiska reflektioner. I A. Meeuwisse, H. Swärd, R.
Eliasson-Lappalainen & K. Jacobsson (Red.), Forskningsmetodik för socialvetare (s.
235-249). Stockholm: Natur & Kultur
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur
Beck, I., Törnquist, A., Broström, L. & Edberg, A-K. (2012). Having to focus on doing rather than being - Nurse assistants’ experience of palliative care in municipal residential care settings. International Journal of Nursing Studies, 49(4), 455-464. doi:10.1016/ j.ijnurstu.
2011.10.016
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Bengtson, V., Burgess, E., Parrott, T., & Mabry, B. (2002). Ingenting är mer praktiskt
användbart än en god teori: förklaring och förståelse inom socialgerontologin. I L. Andersson (Red.), Socialgerontologi, (s. 17-43). Lund: Studentlitteratur
Bryman, A., & Nilsson, B. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Creswell, J.W. (2013). Research Design Research Design (International Student Edition):
Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. New York: Open University Press Cumming, E., & Henry, W. (1961). Growing old: the process of disengagement. New York:
Basic Books
Erlandsson, S., Storm, P., Stranz A., Szebehely, M., & Trydegård, G-B. (2013). Marketisation trends in Swedish eldercare: competition, choice and calls for stricter regulation. I G.
Meagher & M. Szebehely (Red), Marketization in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences, (s. 23-82). Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet
Erlandsson, S. (2014). Hjälp att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service (Doktorsavhandling, Stockholm Studies in Social Work, 145).
Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms Universitet. Tillgänglig: http://
su.diva-portal.org/smash/get/diva2:711671/FULLTEXT02.pdf
Forsman, A. (2014). Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. I S.
Suvanto (Red.), Äldres psykiska hälsa och ohälsa (s. 212-223). Stockholm: Gothia Fortbildning
Furåker, C. & Nilsson, A. (2009). The competence of certified nurse assistants caring for persons with dementia diseases in residential facilities. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 16(2), 146-152.
Granheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi:https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hagberg, B. (2000). Det goda åldrandet. I O. Dehlin, B. Hagberg, Å. Rundgren, G.
Samuelsson, B. Sjöbeck (Red.), Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv, (s. 226-146). Stockholm: Natur & Kultur
Hagberg, B. (2002a). Minnet av ett levt liv: livsloppsreflektionens betydelse för äldres välbefinnande. I L. Andersson (Red.), Socialgerontologi, (s. 61-82). Lund: Studentlitteratur
Hagberg, M. (2002b). Att vara en helhet i ett sammanhang - gestaltning av mening och värde i ålderdomen. Lund: Institutionen för psykologi, Lunds Universitet
Harnett, T. (2010). The trivial matters: everyday power in Swedish elder care
(Doktorsavhandling, Jönköping School of Health Sciences, 9). Jönköping: Hälsohögskolan.
Tillgänglig: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:300847/FULLTEXT01.pdf
Harnett, T. (2018). Doing the unknown: spa activities in nursing homes. Qualitative Sociology Review, 14(3), 86-104. doi: http://dx.doi.org/10.18778/1733-8077.14.3.05
Harnett, T., Jönson, H., & Wästerfors, D. (2012). Makt och vanmakt på äldreboenden. Lund:
Studentlitteratur
Havighurst, R. J. (1961). Successful aging. The gerontologist, 1(1), 8-13
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Høgseth, G. (2004). Socialgerontologi. I M. Bondevik, H. Nygaard (Red.), Geriatrik: ur ett tvärprofessionellt perspektiv, (s. 39-50). Lund: Studentlitteratur
Jacobsen, D-I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur
Jönson, H. (2016). Framing scandalous nursing home care: what is the problem? Ageing &
Society, 36(2), 400- 419. doi: 10.1017/S0144686X14001287
Jönson, H., & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur
Jönson, H., & Harnett, T. (2016). Introducing an equal rights framework for older persons in residential care. The Gerontologist, 56(5), 800-806. doi:10.1093/geront/gnv039
Jönson, H., & Watanabe, H. (2013). What is good elderly care in Japan and Sweden? A study of how managers of residential care facilities describe care arrangements. Research Reports in Social Work, 2013(1), 1-45.
Kirkevold, Ø. & Engedal, K. (2006). The quality of care in Norwegian nursing homes.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20(2), 177-183.
Krekula, C., Närvänen, A-L., & Näsman, E. (2007). Ålder i intersektionell analys.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2005(2-3), 81-94.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur
Levin, C. (2008). Att undersöka ”det sociala”- några ingångar. I A. Meeuwisse, H. Swärd, R, Eliasson-Lappalainen, K. Jacobsson (Red.), Forskningsmetodik för socialvetare, (s. 32-40).
Stockholm: Natur & Kultur
Lloyd, K. M., & Auld, C. J. (2002). The role of leisure in determining quality of life: Issues of content and measurement. Social Indicators Research, 57, 43-71.
Maslow, A.H. (1943). A Theory of Human Motivation. Psychological Review, 50, 370-296
Menec, V. (2003). The Relation Between Everyday Activities and Successful Aging: A 6-Year Longitudinal Study. Journal of Gerontology, 58B(2), 74-82.
Nationalencyklopedin. (2019). Uppslagsverket. Hämtad 2019-01-20 från https://www-ne-se.proxybib.miun.se/uppslagsverk/
Prop. 2009/10:116. Värdigt liv i äldreomsorgen. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/
49bbd8/contentassets/375c5289fb3b434b8aba108a38d6e1f4/vardigt-liv-i-aldreomsorgen-prop.-200910116
Rodríguez, A., Látková, P., & Sun, Y-Y. (2008). Social Indicators Research, 86(1), 163-175
Samuelsson, G. (2000). Det sociala åldrandet. I O. Dehlin, B. Hagberg, Å. Rundgren, G.
Samuelsson, B. Sjöbeck (Red.), Gerontologi: åldrandet i ett biologiskt, psykologiskt och socialt perspektiv, (s. 147-286). Stockholm: Natur & Kultur
SBU. (2017). Behov av praktiknära forskning och vetenskaplig utvärdering. Stockholm:
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
SCB. (2015). Sveriges framtida befolkning 2015-2060. Stockholm: Prognosinstitutet
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:
Socialdepartementet
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet
Sobis, I. (2013). Nothing but trouble: Studies on the effects of reforms in elderly care in Sweden and Poland. The NISPAcee Journal of Public Administration and Policy, 6(1), 31-60.
doi: 10.2478/nispa-2013-0002
Socialstyrelsen. (2011). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Stockholm:
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2012a). Äldreomsorgens nationella värdegrund - ett vägledningsmaterial.
Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2012b). Nationell tillsyn om vård och omsorg om äldre. Stockholm:
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2017a). 10 år med öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre.
Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2017b). Öppna jämförelser 2017- vård och omsorg om äldre. Stockholm:
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen. (2018). Vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen
Szebehely, M. (2016). Residential care for older people: are there lessons to be learned from Sweden?. Journal of Canadian Studies, 50(2), 499-507.
Tornstam, L., Rydell, M., Vik, I., & Öberg, E. (2010). Ensamheten i Sverige 1985-2008.
Uppsala: Sociologiska institutionen
Tornstam, L. (2018). Åldrandets socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska riktlinjer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
WHO. (2015). World report on ageing and health. Luxemburg: World Health Organization
Wood, W., Womack, J. & Hooper, B. (2009). Dying of boredom: An exploratory case study of time use, apparent affect, and routine activity situations on two Alzheimer’s special care units.
The American Journal of Occupational Therapy, 63(3), 337-350.
Wreder, M. (2005). I omsorgens namn: tre diskurser om äldreomsorg (Doktorsavhandling, Karlstad University Studies, 2). Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap, Karlstad Universitet
Bilaga 1: Informationsbrev
Hej!
Mitt namn är Nina Edbjörk och jag går sjätte terminen på socionomprogrammet vid
Mittuniversitetet. Just nu arbetar jag med mitt självständiga kandidatarbete där jag har inriktat mig på att undersöka hur äldre personer boende på ett särskilt boende upplever att de fysiska, psykiska och sociala behoven blir tillfredsställda. För att få information till min studie har jag valt att göra intervjuer med personer i en ålder av 65 år och uppåt som har bott på ett särskilt boende i minst ett halvår. Med anledning av detta vänder jag mig till er för att se om intresse finns för att delta i min undersökning.
Intervjuerna kommer att ske i din lägenhet och det är du och jag som tillsammans går igenom de frågor som intervjun bygger på. Frågorna kommer du att få på förhand så att du vet vad intervjun kommer att handla om. Intervjun beräknas att ta mellan 45-60 minuter och ljudet kommer att spelas in för att jag lättare ska kunna få med vad vi säger. Det som spelats in kommer att transkriberas, vilket innebär att det som sagts i intervjun kommer att skrivas ned ord för ord utifrån ljudinspelningen. Den inspelade intervjun och dina personuppgifter är det inga obehöriga som kommer att ha tillgång till och detta kommer att vid kursens slut att raderas. Kursen slutar 2019-01-20. Det som du berättar för mig i intervjun kommer att vara anonymt i min uppsats. Jag kommer att använda mig av citat och text från intervjun men inget av det kommer gå att koppla till dig som person. Inga utomstående kommer att veta att du har deltagit i studien. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst före eller under intervjun avbryta deltagandet. När jag är klar med uppsatsen kommer den att behandlas tillsammans med några av mina studiekamrater och några av mina lärare på
socionomutbildningen. Den kommer även att publiceras på en sida som heter DiVA på Internet och kommer således att vara offentlig och sökbar för allmänheten. Men jag vill
återigen understryka att det inte kommer att gå att identifiera vilka som deltagit i min uppsats.
Jag kommer att ha en handledare under mitt arbete. Hon heter Birgitta Forsberg och är adjunkt i socialt arbete vid Mittuniversitetet i Östersund. Du är välkommen att kontakta mig och även min handledare om du har några frågor eller funderingar. Om du har intresse för att delta så meddela mig via telefon eller ta kontakt med boendepersonalen som i sin tur kontaktar mig så bestämmer vi tid för ett intervjutillfälle.
Hoppas att vi ses!
Vänliga hälsningar, Nina Edbjörk
Kontaktuppgifter Handledare
Nina Edbjörk Birgitta Forsberg
073-6315100 010-1428582
nied1600@student.miun.se birgitta.forsberg@miun.se
Bilaga 2: Intervjuguide
Intervjun inleds med att vi tillsammans går igenom det informationsbrev som tidigare
tilldelats dig. Jag kommer att förklara de villkor som intervjun bygger på och svara på frågor om du har några. Du kan när som helst avbryta intervjun.
Bakgrund och inledande frågor
- Berätta gärna lite om dig själv, i korta drag hur ditt liv har sett ut innan du flyttade hit - Hur gammal är du?
- Hur länge har du bott här?
- Hur bodde du innan du flyttade hit?
- Hur kommer det sig att du flyttade hit?
Tema 1: Livskvalitet
- Hur skulle du förklara vad begreppet livskvalitet betyder för dig?
- Är det något annat förutom det som du beskrev i livskvalitet som får dig att må bra?
- Om du tänker på hur du har det nu, upplever du, utifrån det du beskrev, att du känner livskvalitet och vad är det som bidrar till det/inte bidrar till det?
- Om du tänker på hur du hade det innan du flyttade hit, hur är då känslan av upplevd livskvalitet?
Tema 2: Fysiska, psykiska och sociala behov
- Vill du ge en beskrivning på några behov som du anser vara viktiga för dig? Det kan vara fysisk, psykiskt, socialt eller något annat.
- Kan du känna att det är något av dina behov som är ytterst viktigt för dig och hur kommer det sig?
- Upplever du att dina behov har förändrats om du tänker tillbaka fem-tio år och kan du isåfall beskriva hur de har förändrats?
- Upplever du att dina behov har förändrats sedan du flyttade hit och hur har de isåfall förändrats?
- De behov som du beskriver att du har, hur väl känner du att de blir tillfredsställda och vad är det som gör det?
- Hur tänker du kring om livskvalitet och välmående är kopplat till de behov som beskrivits under detta tema, alltså de fysiska, psykiska och sociala behoven. Tänker du att dessa behov är starkt eller svagt kopplat till livskvalitet och välmående?
- Är det viktigt för dig att träffa andra människor?
- Brukar du träffa andra människor i olika sociala sammanhang? Det kan vara både här där du bor men även utanför. Är du nöjd med det eller är det något du skulle vilja förändra?
- Har din möjlighet att träffa andra människor förändrats sedan du flyttade hit och vad är det isåfall tror du som har lett till det?
- Brukar du delta i gemensamma aktiviteter och isåfall vilka? Upplever du att det ger dig något? Det kan vara både positiva och negativa saker.
- Upplever du någon form av ensamhet? Om ja, hur kommer det sig och är den besvärande för dig?
- Om du upplever någon form av ensamhet, har upplevelsen av ensamhet förändrats sedan du flyttade hit?
- Kan du beskriva några delar som för dig är kopplat till ett gott psykiskt mående
Tema 3: Boendemiljö
- Kan du berätta lite vad som är viktigt för dig i en boendemiljö och hur väl du känner att detta blir tillfredsställt i den boendemiljö du befinner dig i nu?
- Förutom det som vi har diskuterat i föregående tema, är det något annat i ditt liv som har förändrats sedan du flyttade hit? Om ja, hur har det förändrats och upplever du förändringen som något negativt eller positivt?
- De tankar som du hade om hur det är att bo på särskilt boende stämde de överens eller inte med hur du upplever att det är?
- Är du nöjd med hur din boende- och livssituation som du befinner dig i nu? Om nej, vad är det som gör det? Om ja, vad är det som gör det?
- Hur upplever du den vård och omsorg som du får? Upplever du att du får den tid du behöver?
- Känner du att du har möjlighet att påverka utformningen av den vård och omsorg du behöver? Isåfall på vilket sätt och i vilken mån kan du påverka? Kan du känna att den är anpassad efter dina behov och önskemål och isåfall vad är det som bidrar till det?
- Hur väl känner du att du har möjlighet att påverka dina livsvillkor? Med det menar jag hur väl du känner att du kan påverka din vardag och ditt liv.
Avslutning
- Är det något gällande det vi pratat om som du skulle vilja tillägga?
- Är det något som vi inte har pratat om som du skulle vilja tillägga?
Avslutningsvis vill jag också säga tack för ditt deltagande samt höra om det skulle gå bra att jag tar kontakt med dig om det skulle vara att jag känner att jag missat någon fråga eller behöver ett förtydligande.