5.1 Konklusion
Juridik och lagstiftning är politiska styrmedel vars utformning ytterst präglas av de val eller kompromisser som fattats av riksdagen. Dessa val grundar sig på olika intressen, ideologier eller mål, som har ansetts beaktansvärda. Vad som har ansetts beaktansvärt har skiftat från olika tider och inom olika rättsområden. Övergripande mål som ofta nämns i detta sammanhang, är ekonomisk effektivitet.242 Den som gör långsiktiga investeringar måste på sikt kunna få avkastning på sin kapitalplacering. Samtidigt kräver en balanserad och sund marknadsekonomi att aktörerna förstår innebörden av de avtal som skrivs och att konsekvenserna är överskådliga.
Upphovsrätten är befäst i grundlag. Detta är svårt att bortse från, även om parternas rättigheter ska anses sidoordnade.243 Arbetsgivarens rätt till resultatet måste inom vissa
238 Arbetstagares uppfinningar, Wolk, s. 39. 239 AD 1983 nr 19.
240 Lärobok i immaterialrätt, Levin, s. 304. 241 Arbetstagares uppfinningar, Wolk, s. 41. 242 Anställningsavtalet, Malmberg, s. 42. 243 Se avsnitt 3.2 i denna uppsats.
gränser anses självklar, men hur dessa yttre gränser ska dras borde klargöras tydligare. Som framgått av texten ovan anses arbetsgivarens rätt till resultatet kunna härledas ur arbetsledningsrätten.244 Efter min granskning av de relevanta arbetsrättsliga delarna framstår det dock, som om denna rätt snarare kan härledas ur arbetstagarens arbetsskyldighet, än arbetsgivarens ledningsrätt. Även om begreppen kan anses utgöra två sidor av samma mynt. Detta innebär, enligt mig, att fördelning av upphovsrättslig egendom mellan parterna baseras på ett statusförhållande - snarare än parternas faktiska prestationer och vad som klart framgår av avtal. Att använda ”29/29 principen” vid denna gränsdragning är, enligt mig, inte lämpligt eftersom denna princip sätter arbetsskyldigheten långt utanför den primära arbetsskyldigheten.245 En sådan ordning kommer alltid, förutom att försvåra förutsebarheten, i ett upphovsrättsligt sammanhang att strida mot specialitetsprincipen.246 Specialitetsprincipen ska fungera som ett skydd mot upphovsrättslig övergång som inte är reglerad i avtal. Vad gäller främst arbetare är den sekundära arbetsskyldigheten omfattande.247 Så till vida är, som jag ser det, arbetsskyldigheten och specialitetsprincipen i relation till upphovsrätten i ett anställningsförhållande kanske de tydligaste tecknen på två motstående intressen. Vad gäller arbetsskyldigheten anser jag att dess gränser snarare borde gå vid den primära arbetsskyldigheten, i alla fall vid bedömning av övergång av upphovsrättslig egendom. Detta skulle innebära en full tillämpning av specialitetsprincipen även i ett anställningsförhållande.248 Hänsyn borde även tas till arbetsgivares anvisningar. Som framgått kan det vara svårt för en arbetstagare att säga nej till beordrade arbetsuppgifter eftersom dessa ytterst måste bestridas i domstol.249
Som artikel 29 gruppen belyser är det svårt att avgöra när ett samtycke gentemot arbetsgivaren ska anses giltigt. Detta anser jag manar till större försiktighet och i
244 Arbetsgivares rätt till anställdas närstående rättigheter, Wolk, s. 1, även under 2.8 i denna uppsats. 245 AD 1975 nr 23 och även avsnitt 2.5 och framåt om ”29/29 principen”.
246 Enligt SOU 2010:24 innebär specialitetsgrundsatsen att bara den förfoganderätt som uttryckligt följer av avtalet ska ha ansetts ha övergått till förvärvaren. Specifikationsprincipen innebär då att omfattande och otydliga eller tysta avtal ska tolkas restriktivt till upphovsmannens förmån, se även kapitel 3.8 i denna uppsats.
247 Se kapitel 2.5 i denna uppsats.
248 Argumentationen bör kunna anses ligga i linje med AD 2002 nr 87, se avsnitt 3.10 i denna uppsats. 249 Se kapitel 2.5 i denna uppsats.
förlängningen ytterligare restriktivitet vid domstolens avtalstolkning som leder till utfyllnad av ett befintligt anställningsavtal. Om arbetstagaren skapar ett värde utanför parternas uttryckliga avtal, dvs. den primära arbetsskyldigheten, bör detta kompenseras. Kompensationen bör ske med en procentsats på det marknadsvärde som genererats. På så sätt blir det ekonomiska incitamentet reellt snarare än fiktivt, vilket annars är risken vid beräkning efter ett schablonbelopp.250
I en regelkollision som denna är ingen rätt är till synes självklar. Det bästa lösningen är då, i mitt tycke, att dela på den ekonomiska vinst som uppkommer utöver vad som redan är avtalat. I den mån en arbetsgivare hävdar att en konkludent övergång har skett, bör domstolen i större grad än vad som nu sker, ta ställning till arbetstagarens väsentligt svagare avtalsposition. I ett de lega feranda perspektiv innebär detta att domstolens bedömning av immaterialrättslig övergång, utanför den primära arbetsskyldigheten, bör skärpas.
Källförteckning
Offentligt tryck
Departementspromemorior
Ds 2002:56, Hållfast arbetsrätt för ett föränderligt arbetsliv Ds 2007:29, Musik och film på Internet – hot eller möjlighet?
Offentliga utredningar
SOU 1935:18, Lag om arbetsavtal
SOU 1956:25, Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk
SOU 1983:52, Företagshemligheter, Betänkande av utredningen om skydd för företagshemligheter.
SOU 1985:51, Upphovsrätt och datorteknik SOU 1993:32, Ny anställningsskyddslag SOU 2010:24, Avtalad upphovsrätt, SOU 2011:32, En ny upphovsrättslag
Regeringens propositioner
Regeringens proposition 1949:101, Lag om rätten till arbetstagares uppfinningar.
Regeringens proposition 1960:17, Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk m.m.
Regeringens proposition 1976/77:90, Semesterlag m.m.
Regeringens proposition 1992/93:48, Om ändringar i de immaterialrättsliga lagarna med anledning av EES-avtalet m.m.
Övrigt
ARTICLE 29 - DATA PROTECTION WORKING PARTY, Opinion 8/2001, on the processing of personal data in the employment context
Datainspektionen, beslut dnr 234-2013
Datainspektion, Samtycke enligt personuppgiftslagen
Datainspektion, Yttrande 15/2011 om definitionen av begreppet ”samtycke” Journalistförbundet, Remissyttrande: Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24) Spaak report, Paul-Henri Spaak
Sveriges advokatsamfund, R-2010/0681, remissyttrande angående Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24)
Litteratur
Adlercreutz, Arbetstagarbegreppet, P.A Norstedt & Söners förlag, 1964
Adlercreutz, Axel & Mulder, Johann, Svensk arbetsrätt, Trettonde upplagan, Norstedts Juridik, 2007
Adlercreutz, Axel, & Gorton, Lars, Avtalsrätt II, Sjätte upplagan, Juristförlaget i Lund, 2010
Bernitz, Ulf, Karnell, Gunnar, Pehrson, Lars, Sandgren, Claes, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens, Elfte upplagan, Jure 2009
Carlén, Thomas-Wendels & Tonberg, Daniel, Medierätt 3, Upplaga 3, Studentlitteratur, 2011
Engström, Christian & Falkvinge, Rick, En reformerad upphovsrätt, Piratpariet, 2012 Eklund, Per, Rätten i klasskampen, Tidens Förlag, 1974
Fahlbeck, Reinhold, Lagen om skydd för företagshemligheter: en kommentar och rättsöversikter, Andra upplagan, Norstedts Juridik AB, 2004
Fahlbeck, Reinhold, Företagshemligheter, konkurrensklausuler och yttrandefrihet: En kommentar, Norstedts Juridik AB, 1992.
Fahlbeck, Reinhold, Praktisk arbetsrätt, Liber, 1989
Glavå, Mats, Arbetsrätt, Andra upplagan, Studentlitteratur, 2011
Göranson, Håkan, Godtycklighet eller ”godtagbara skäl” vid arbetsledningsbeslut?, Juristförlaget, Stockholm, 1996
Hansen, Peo, EU:s migrationspolitik under 50 år, Studentlitteratur, 2008 Karnell, Gunnar, Läromdelsrätt, CWK Gleerup Bokförlag Lund, 1972
Källström, Kent, Lokala kollektivavtal, Om lokala parters rättsliga ställning inom fackliga organisationer; Liber Förlag, Stockholm 1979
Källström, Kent & Malmberg, Jonas, Anställningsförhållandet: Inledningen till den individuella arbetsrätten, 3 upplagan, Iustus Förlag, Uppsala, 2013.
Levin, Lärobok i immaterialrätt, Tionde upplagan, Norstedt Juridik, 2011 Lindgren, Anders, Skydda dina idéer, Uppsala Publishing House AB, 2008 Malmberg, Jonas, Anställningsavtalet, Iustus förlag, 1997
Manukka, Jori, Kontraktuell lojalitetsplikt, Jure Förlag, Stockholm, 2007 Rehncrona, Pia Valentin, Immaterialrättens grunder, Studentlitteratur, 2012 Rosén, Jan, Upphovsrättens avtal, Norstedts Juridik, 2006
Rönnmar, Mia, Arbetsledningsrätt och arbetsskyldighet, Juristförlaget i Lund, 2004 Schmidt, Folke, Tjänsteavtalet, Norstedts, Stockholm, 1968.
Schmidt, Folke, Löntagarrätt, Reviderad upplaga ombesörjd av Tore Sigeman, Norstedts Juridik, 1994
Sigeman, Tore, Arbetsrätten, Femte Upplagan, Norstedts Juridik, 2010 Svensäter, Lennart, Anställning och upphovsrätt, Norstedts, 1991
Wolk, Sanna, Arbetstagares immaterialrätter, Andra upplagan, Norstedts Juridik, 2008 Wolk, Sanna, Arbetstagares uppfinningar, Studentlitteratur, 2013
Tidskrifter
Fahlbeck, Reinhold, TfR 2002 s. 467-549, Ora et labora - Bed och arbeta - Om religionsfrihet i arbetslivet,
Jareborg, Nils, SvJT 2004, Rättsdogmatik som vetenskap
Rosén, Jan, SvJT 2013, Upphovsrätt och närstående rättigheter 2003-2012, NIR 1967, s 455
Wainikka, Christina, SvJT 2007, Upphovsrätt i mediabranschen - en fråga om avtal Wolk, Sanna, JT 2002-03, s 665, Arbetsgivares rätt till närstående rättigheter
Rättsfallsförteckning
Högsta Domstolen NJA 1974 s. 94 NJA 1979 s. 352 NJA 1980 s. 123 NJA 1994 s 74 NJA 1996 s. 354 NJA 2002 s. 178 NJA 2004 s 149 Svea Hovrätt Dom 2006-19-06 i mål T-5575-05Dom 2007-05-02 i mål T 9659-05, En svensk tiger
Dom 2012-04-03 i mål T 10376-08, Womax ./. Bookhouse
Tingsrätt Mål nr DT 536, 1987-06-11. Göteborgs Tingsrätt, T 15952-11 Arbetsdomstolen AD 1934 nr 179 AD 1975 nr 23 AD 1978 nr 89 AD 1980 nr 149 AD 1980 nr 82 AD 1983 nr 19 AD 1983 nr 96 AD 1986 nr 11 AD 1990 nr 59 AD 1993 nr 135
AD 1994 nr 79 AD 1998 nr 138 AD 2002 nr 87 AD 2012 nr 25
Internet
http://www.datainspektionen.se/om-oss/internationellt-arbete/artikel-29-gruppen1/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Legostadgan http://www.sydsvenskan.se/digitalt--teknik/facebook-koper-whatsapp-for-130-miljarder-kronor/, Publicerad 19 februari 2014.http://www.theguardian.com/technology/2014/feb/20/facebook-turned-down-whatsapp-co-founder-brian-acton-job-2009, Publicerad 20 februari 2014