Uppsatsens syfte har varit att undersöka läsförmåga över tid såsom det återspeglas i högskoleprovets LÄS-del, med särskilt fokus på personer med utländsk utbildning. Som framgått finns en skillnad mellan resultatet för deltagare med svensk respektive utländsk utbildning, där deltagare med utländsk utbildning oftast presterar lägre poängmedelvärden och avståndet mellan utbildningsgrupperna ökar ju äldre deltagarna blir. Men studien har också visat på relativt oväntade resultat såsom att deltagare med nordisk gymnasieutbildning eller motsvarande generellt har ett lägre poängmedelvärde än deltagare med utomnordisk
43
gymnasieutbildning. En slutsats som man skulle kunna dra utifrån min studie är att resultatet till viss del överensstämmer med interdependenshypotesen, åtminstone sett till resultatet för deltagare med utländsk högskoleutbildning och utländsk utbildning under gymnasienivå.
En av frågeställningarna som undersökningen har sökt svaret på är hur olika utbildningsgruppers resultat står i relation till varandra. Visserligen kan det invändas att deltagare med utländsk utbildning kan ha svenska som förstaspråk samtidigt som kategorin deltagare med svensk utbildning kan rymma deltagare med högst skiftande språkbakgrunder. Valet att jämföra de bägge utbildningskategorierna har dock främst grundat sig i ett intresse om att se hur omfattande eventuella skillnader är. Vidare har en jämförelse underlättat att få en insyn i resultatutvecklingen för deltagare med utländsk utbildning.
Sammanfattningsvis har denna studie bidragit med resultat av generell art som utgångspunkt för fortsatta kvalitativa undersökningar.
44
Litteratur
Abrahamsson, Niclas, 2009. Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar, 2008. Läsförståelse – komponenter, svårigheter och åtgärder. I: Bråten, Ivar (red.),
Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S. 47–83.
Cummins, Jim, 2000. Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Cummins, Jim, 2001. Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I: Nauclér, Kerstin (red.), Symposium 2000: ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Sigma.
http://www.andrasprak.su.se/litteratur/nationellt-centrums-symposierapporter/symposium-2000-ett-andraspraksperspektiv-pa-larande-1.83983. Hämtat 23.05.2019.
Cummins, Jim, 2017. Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.
Eliasson, Annika, 2013. Kvantitativ metod från början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Enström, Ingegerd, 2013. Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i
forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 169–195.
Franker, Qarin, 2013. Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en flerspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i
forskning, undervisning och samhälle, 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 771–815.
Fredriksson, Ulf, Pettersson, Astrid & Karlsson, Karl Göran (red.), 2018. Pisa under 15 år:
resultat och trender. Stockholm: Natur & Kultur.
Grøver Aukrust, Vibeke & Rydland, Veslemøy, 2008. Minoritetsspråkiga barn och läsning. I: Bråten, Ivar (red.), Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S. 103–121. Gustafsson, Anna W. & Håkansson, David, 2017. Ord på prov: en studie av ordförståelse i
högskoleprovet. Lund: Lunds universitet.
Hedman, Christina, 2012. Läsutveckling hos flerspråkiga elever. I: Eva-Kristina Salameh (red.), Flerspråkighet i skolan. Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur och kultur/Lärare Lär. S. 78–97.
Litteraturutredningen, 2012. Läsandets kultur: slutbetänkande (SOU 2012:65). Stockholm: Fritze.
https://www.regeringen.se/49bb95/contentassets/8475aba8d50a4ad6881b13474004351a/la sandets-kultur-hela-dokumentet-sou-201265. Hämtat: 15.05.2019.
Lyrén, Per-Erik & Ögren, Gunilla, 2013. Det nya högskoleprovet – Några valideringsstudier. Umeå: Umeå universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-141422. Hämtat 09.05.2019.
Magnusson, Ulrika, 2013. Skrivande på ett andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. S. 633–660.
Oakhill, Jane, Cain, Kate & Elbro, Carsten, 2018. Läsförståelse: insikt och undervisning. Stockholm: Liber.
OECD, 2000. Literacy in the information age: final report of the International Adult Literacy
Survey. Paris: Organisation for Economic Co-operation and Development. http://www.oecd.org/education/skills-beyond-school/41529765.pdf. Hämtat 17.05.2019. OECD, 2016a. PISA 2015 results. Vol. 1, Excellence and equity in education.
https://www.oecd.org/education/pisa-2015-results-volume-i-9789264266490-en.htm. Hämtat 22-05-2019.
45
https://read.oecd-ilibrary.org/education/literacy-and-numeracy-proficiency-in-ials-all-and-piaac_5jlpq7qglx5g-en#page1. Hämtat: 15.05.2019.
Reichenberg, Monica, 2006. Att läsa mellan och bortom raderna. I: Bjar, Louise (red.), Det
hänger på språket. Lund. Studentlitteratur.
SCB, 2013. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Statistiska centralbyrån http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:scb-2013-a40br1302_pdf. Hämtat 20.05.2019. SCB, 2015. Vuxna med svaga färdigheter. Statistiska centralbyrån
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:scb-2015-a40br1502_pdf. Hämtat 20.05.2019. SCB, 2019a. ”Utrikes födda”.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/utrikes-fodda/. Uppdaterat 21.02.2019. Hämtat 19.04.2019.
SCB, 2019b. ”Sveriges befolkning”.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/sveriges-befolkning/. Uppdaterat 21.02.2019. Hämtat 19.04.2019.
Skolverket, 1996. Grunden för fortsatt lärande: [en internationell jämförande studie av vuxnas
förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information]. Stockholm: Statens
skolverket.
Skolverket, 2003. Barns läskompetens i Sverige och i världen: PIRLS 2001. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=1175. Hämtat 16.05.2019.
Skolverket, 2007 PIRLS 2006: läsförmågan hos elever i årskurs 4: i Sverige och i världen. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1756. Hämtat 17.05.2019.
Skolverket, 2010. Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15 åringars läsförståelse och
kunskaper i matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2473. Hämtat: 14.05.2019.
Skolverket, 2012. PIRLS 2011: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2941. Hämtat 17.05.2019.
Skolverket, 2013. PISA 2012: 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3126. Hämtat 14.05.2019.
Skolverket, 2016a. PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3725. Hämtat 19.05.2019.
Skolverket, 2016b. Invandringens betydelse för skolresultaten.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3604. Hämtat: 13.05.2019.
Skolverket, 2017. PIRLS 2016: läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt
perspektiv. Stockholm: Skolverket.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3868. Hämtat 17.05.2019.
Stage, Christina & Ögren, Gunilla, 2010. Ett nytt högskoleprov: bakgrund och konsekvenser. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap / Beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54197. Hämtat 10.04.2019.
Stage, Christina & Ögren, Gunilla, 2011. Högskoleprovet våren 2011: provdeltagargruppens
sammansättning och resultat. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-54195. Hämtat 10.04.2019.
Wedin, Åsa, 2010. Vägar till svenskt skriftspråk för vuxna andraspråksinlärare. Lund: Studentlitteratur.