I denna studie har fokus legat på att förstå inställning och acceptans av medveten felbetalning av skatt hos de intervjuade, utifrån forskning och teoretiska utgångspunkter. Flera faktorer har diskuterats i detta arbete men det som fått stor uppmärksamhet och betydelse för uppsatsens frågeställningar är inställning till samhällets normer, rättfärdigandet av sina egna handlingar och avsaknad av kriminell identitet.
7.1 Diskussion
Det har framgått väldigt tydligt att samhällets normer och sociala spelregler går före rättsliga normer. De intervjuade har beskrivit att även om deras vetskap och förståelse över sina
handlingar, räcker det inte som ett faktum att avstå från att betala fel skatt. Både forskning och uppsatsens intervjuade visar på att det närmaste sociala nätverkets syn på undanhållande av skatt, påverkar individens rationella val att undvika skatt. Svanberg (2008, s. 44-45, 47) menar på att rättsregler samverkar med andra normer och kognitiva element och att beteendeförändring i lagar är mer komplext än att enbart stifta lagar.
Det har även framkommit att samhällsnormer har betydelse för upplevd skam hos individerna, eftersom starka motsättningar kan leda till stigmatisering utifrån den sociala grupp som individen befinner sig i. Subjektiv uppfattning har varit av stor betydelse i uppsatsen för att beskriva de bakomliggande faktorerna kring inställning till undanhållande av skatt. Den subjektiva
inställningen påverkar därmed också riskbedömningen att undvika skatt. De medvetna valen och konsekvenser att undanhålla skatt handlar inte bara om rationalitet, av vinst och risk, utan den individuella bedömningen gör att skatteundvikande också kan skilja sig från person till person väldigt mycket, vilket samtidigt är en viktig förståelse att ta hänsyn till i ämnet.
Att ha en avsaknad kriminell identitet kan beskrivas vara en förutsättning för människor att kunna skapa acceptans att undanhålla skatt. I intervjuerna framgår ett viktigt ställningstagande och känslighet att inte bli omnämnd som “fuskare” eller “brottsling”, eftersom dessa termer anspelar något som intervjupersonerna inte kan identifiera sig till. Det har därför varit ett viktigt ställningstagande i uppsatsprocessen att använda termer som “skattebrott” eller “skattefusk”
försiktigt med hänsyn och förståelse kring till att benämningarna kan påverka uppsatsens fokus och tillgång till att intervjupersonerna får möjlighet att beskriva sin egna upplevda verklighet. Ur ett större perspektiv innebär detta att det är viktigt att kunna skapa bättre förståelse för hur
människor aktivt skapar distans att inte se sig själv som lagöverträdare, med tekniker som neutraliserar ens kriminaliserade strategier.
För att förstå varför människor undanhåller skatt eller i andra sammanhang, medvetet begår brottsliga gärningar, kräver närmare analys om hur människor rättfärdigar sina handlingar och hur man beskriver sig själv inför andra. En ytterligare aspekt är också den subjektiva
riskbedömningen som görs huruvida en individs gärning uppfattas som tillräcklig allvarlig eller riskfylld. Det komplexa rationella beslutet är en av många sociala faktorer som samspelar med varandra. Kriminaliserade handlingar innebär därför att alla människor som medvetet begår brott, inte behöver se själv som brottslingar. Att kriminalisera och definiera oacceptabla
handlingar har ett syfte att skapa motstånd, avskräcka och att skapa sociala system som avvärjer människor att begå vissa typer av oönskade handlingar. I denna diskussion inrymmer därför normers betydelse för hur man ska arbeta brottsförebyggande genom att införliva motstånd i människors egna moraliska uppfattning än att enbart kriminalisera i lagtext och stärka rättsliga påföljder. Svanberg (2008, s. 51) för resonemang att lagtext har ett brottspreventivt syfte men att rättsregler kommer med sina begränsningar av rättseffektivitet.
Av detta går det också diskutera hur mycket lagtext och sociala normer kan ställas gentemot varandra. Är människor måna att inte begå brott som till exempel mord för att det är
kriminaliserat, eller begår människor inte mord för att det upplevs som en hemsk och omoraliskt handling? Svanberg (2008, s. 58) menar på att rättsregler bör ses som ett beteendeförändrande element av många fler, eftersom individens befinner sig i ett sociala sammanhang med många samspelande faktorer som påverkar beteende och syn på normer. Att åstadkomma
beteendeförändring kräver inträde och påverkan i samhällsnormer och kan ses som ett mer effektivare tillvägagångssätt för en stat att stärka och upprätthålla sina rättsliga intressen och på så vis nå till att arbeta brottsförebyggande.
7.2 Slutord
Det är viktigt att belysa att skattebrott inte är ett samhällsproblem (Durkheim 1893), vilket denna uppsats inte heller har som syfte att påstå. Det är dock viktigt att diskutera och förstå varför alla människor inte lyckas följa lagstiftning eller andra normativa förväntningar. Att förstå varför människor begår brott handlar om att skapa förståelse kring hur sociala grupper definierar avvikelse och människor som blir definierade. Becker (2006) menar på att kriminalitet endast kan förstås utifrån hur samhället definierar brott och att inte lägga ett blint fokus på de individer
som begår brottsliga handlingar. Att arbeta brottsförebyggande mot alla typer av brott i samhället kan ses som en orimlig vision, men att arbeta mot att stärka normer kan dock diskuteras vara en mer långsiktig och effektiv brottsförebyggande lösning, eftersom normer har en stark påverkan på människors inställning och acceptans till vissa beteenden. Ett bra exempel på normförändring i Sverige är barnaga. Barnaga kriminaliserades så sent som år 1979 (SCB 1996). Idag finns starka motsättningar och oro kring barn som far illa. Samhället har idag riktat stor
uppmärksamhet kring rättigheter, tankar och värderingar hur barn ska växa upp och fostras.
Sammantaget går det att påstå att rättsregler, sociala normer och individens sociala
sammanhang enbart är några centrala element som påverkar om en människa väljer att medvetet undvika skatt. Dessa strategier sker i komplexa processer där det kan vara svårt att skapa
förståelse kring vilka aspekter som uppsatsen belyst som har mest eller minst påverkan.
Det är omöjligt att påstå att uppsatsen kan förklara fenomenet skatteundanhållande, utifrån uppsatsens analys av intervjupersoner, vilket heller inte varit en frågeställning i uppsatsen.
Istället har uppsatsens undersökning haft fokus på att utifrån ett ödmjukt och öppet
samhällsvetenskapligt tillvägagångssätt föra diskussion kring de sociala aspekter som blir tydliga i samtal med människor som undviker skatt. Den allra viktigaste förståelsen av ämnet ur ett kriminologiskt perspektiv är att se skatteundanhållande som en flerdimensionell fråga och därför minst bör förstås utifrån olika sociala och kognitiva aspekter.