I inledningen konstaterades att skolutveckling på senare tid är nära förknippat med utvecklingen av IT i undervisningen och att det blir allt vanligare att skolor arbetar med molntjänster. Dessa molntjänster har flera funktioner och användningsområden där ett av dem är att de underlättar delning av dokument. Syftet med den här undersökningen var att
undersöka vad införandet av ny teknik, i det här fallet molntjänster, innebär för lärares och elevers förhållningssätt till delning av dokument i skolan samt hur relationen mellan lärare och elev påverkas av införandet av ny teknik. De frågeställningar som varit utgångspunkt är
- Vilka föreställningar och förväntningar har lärare om elevers delning av dokument och vad delningen kan innebära för undervisningen?
- Vilka förhållningssätt har elever till delning av dokument för skolarbete? - Hur uppfattar lärare att deras arbete och undervisningssituationen påverkas av
elevernas delning av dokument?
Undersökningen kommer fram till är att lärare har vissa föreställningar om vad delning av dokument kan innebära för undervisningen, bland annat att det underlättar samarbete, kunskapsutbyte och möjlighet att ge feedback. Men delning av dokument mellan elever är inget som lärare diskuterar med varandra i någon större utsträckning. Resultatet visar också att det finns brister i förmedlingen av förväntningar om hur delningen bör användas till eleverna.
Elevernas förhållningssätt ser olika ut beroende på om, och hur länge skolan använt
molntjänster. Där molntjänster funnits längre delar eleverna oftare och de använder de delade dokumenten på andra sätt än elever på skolor som inte har eller precis börjat använda
molntjänster. Även lärares förväntningar, i den mån eleverna uppfattar dem, spelar viss roll för hur eleverna delar dokument.
Lärare uppfattar att deras arbete påverkas i olika utsträckning beroende på hur länge skolan använt molntjänster och vilket ämne de undervisar i. Framförallt är de t bedömningen som påverkas. Lärarna uppger dock i ganska hög utsträckning att de inte vet när och vad eleverna delar vilket kan innebära att det finns en påverkan som lärarna inte är medvetna om.
57 Slutsatsen blir att det finns samband mellan hur länge en skola använt molntjänster och lärares uppfattningar om samt elevers förhållningssätt till delning. Det går att anta att det på flera håll finns utrymme för en maktförskjutning i relationen mellan lärare och elev när det gäller vem som styr och skapar normerna kring delning. I de fall där läraren inte har några tydliga
förväntningar att förmedla och där läraren inte är medveten om elevernas delning trots att den är vanligt förekommande finns ett utrymme för eleverna att själva skapa normer för delningen utan större inflytande från läraren.
58
Litteraturförteckning
Aronsson, Åke. 1999. SPSS - En introduktion till basmodulen. Lund: Studentlitteratur. Creelman, Alastair. Ossiannilsson, Ebba och Falk, Per. 2014. Förändringar, utmaningar och gränslöst lärande. I Dunkels, Elza och Lindgren, Simon. (red). Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Codex, Vetenskapsrådet. 2017. Forskning som involverar barn. http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml (Hämtad 2017-09-29)
Dahllöf, Urban. 1999. Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet – en tillbakablick. Pedagogisk forskning i Sverige. 4 (1): 5-29.
Datainspektionen. 2017.Molntjänster i skolan. http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/skolor/molntjanster-i-skolan/ (Hämtad 2017-08-30)
David, Matthew & Sutton, D. Carole. 2017. Samhällsvetenskaplig metod. 1:2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Dunkels, Elza och Lindgren, Simon. (red). 2014. Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Dunkels, Elza. 2009. Unga och nätet. I Lindgren, Simon. (red). Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Edling. Christofer och Hedström, Peter. 2003. Kvantitativa metoder – Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, Peter. Gilljam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Towns, Ann. Wängerud, Lena. 2017. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
González-Martínez, Jose, A. Bote-Lorenzo, Miguel, L. Gómez-Sánchez, Eduardo och Cano-Parra, Rafael. 2015. Cloud computing and education: A state-of-the-art survey. Computers and education. 80: 132-151.
Jenkins, Henry. 2009. Confronting the challenges of participatory culture: media education for the 21st century. Cambridge: The MIT Press.
59 Leijon, Marie. 2016. Rektorer positiva till molntjänster. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i-skolan/elevers-anvandning/rektorer-positiva-till-molntjanster-1.240650(Hämtad 2017-08-30)
Lindgren, Simon. 2009. Unga fildelningskulturer. I Lindgren, Simon. (red). Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lindström, Gunnar och Pennlert, Lars Åke. 2012. Undervisning i teori och praktik – en introduktion i didaktik. 5. uppl. Fundo förlag AB.
Lundgren, Ulf P. 1999. Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige. 4 (1): 31-41.
Orlikowski, Wanda J. 1992. The duality of technology: rethinking the concept of technology in organizations. Organization science. 3 (3): 398-427.
Selg, Håkan. 2009. De två kulturerna på Internet – En utmaning för företag, myndigheter och organisationer. Huvudrapport. Vinnova Rapport 2009-11.
Siris. Skolverket. 2017. http://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:7:0::NO::: (Hämtad 2017-11-10)
Sveriges Kommuner och Landsting. 2017. Molntjänster i skolan.
https://skl.se/skolakulturfritid/skolaforskola/digitaliseringskola/molntjanster.96.html(Hämtad 2017-08-30)
Tallvid, Martin. 2015. 1:1 i klassrummet – analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Diss., Göteborgs universitet.
Trondman, Mats och Lund, Anna. 2014. Förord till den svenska upplagan. I Larsen, Håkon. Den nya kultursociologin. Lund: Studentlitteratur.
TT-Lärarnas Tidning. 2014. 4 av 10 använder molntjänst i skolan trots kritik. Lärarnas Tidning http://lararnastidning.se/4-av-10-anvander-molntjanst-i-skolan-trots-kritik/ (Hämtad 2017-08-30)
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-sammhällsvetenskaplig forskning. Finns digitalt:
60 Wadbring, Ingela och Ödmark, Sara (2014) Delad glädje är dubbel glädje? i Annika
Bergström & Henrik Oscarsson. (red). Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Källförteckning
Intervju 1, telefonintervju med lärare, 2017-10-26 Intervju 2, telefonintervju med lärare, 2017-10-26 Intervju 3, telefonintervju med lärare, 2017-11-08
61