Jag tolkar det som att kolonialismens koppling till Europa och till nyliberal ekonomisk politik kunde benämnas, även om det inte bidrog till en diskussion om Vi:ets koppling till postkoloniala samtiden i Bolivia. Tendensen att lyfta fram svensk förträfflighet i konstruktionen av identitet inom PAO-biståndet diskuterade jag under aspekten hierarkisering där jag menade att det bidrog till att skapa ett överordnat Vi och ett underordnat Dem. Under denna aspekt av nationella identitetskonstruktioner har jag lyft upp denna diskussion för att visa hur rasifierade och könade föreställningars koppling till konstruktionen av identitet bidrar till att exkludera och omöjliggöra vissa identiteter, där identiteten som ansvarig och delaktig i ojämlika globala maktrelationer inte verkade vara möjlig att anta av någon PAO.
Ovan har jag utifrån tre aspekter av maktkodade identitetskonstruktioner analyserat hur svensk nationell identitet skapas i PAO:s biståndsprojekt. Var och en av dessa aspekter har belyst olika delar i en sammanhängande process som konstruerar till synes förgivet tagna föreställningar med betydelse för nationsbyggande. Genom fokus på kategorisering, hierarkisering och slutligen på exkludering i konstruktioner av svensk nationell identitet har jag försökt visa hur Vi:et skapats genom konstruktioner av den Andra som dess motbild. Den jämställda svenska nationella identiteten skapas genom att konstruera Andra kvinnor som förtryckta och Andra män som fiender till de upplysta Vi:et.200 Relationen mellan parterna (givare och mottagare) i PAO:s biståndsprojekt konstruerades också genom att jämställdhet gjorts till synonymt med vad det innebär att vara svensk. Denna uppfattning har lett till hierarkiska gränsdragningar mellan jämställda svenskar och ojämställda Andra. Genom att undersöka utifrån vilka subjektspositioner som det är möjliga respektive omöjliga att tala och bli lyssnad på inom PAO-biståndet har jag också försökt visa att förgivet tagna tolkningsföreträden präglar relationen mellan givare och mottagare inom denna typ av bistånd.
4. Avslutning: En kritik av (svenska) välvilliga intentioner
En viktig tanke för denna uppsats har varit att identitetskonstruktioner har betydelse för vilka berättelser och subjekt som blir legitima inom PAO-biståndet. En problemtik som jag funderat mycket över under uppsatsprocessens gång är vilka betydelser jämställdhet och att särskilt uppmärksamma kvinnor får när dessa frågor etableras i biståndssammanhang. Det tycks mig som att dessa båda områden, som åtminstone i vissa sammanhang burit på radikala idéer om förändring och solidaritet, har kommit att utgöra en grund för nationsbundna gränsdragningar mellan Vi och Dem inom PAO-biståndet. Dessa gränsdragningar får reella konsekvenser,
45
eftersom de döljer att det rör sig om socialt konstruerade uppdelningar i kategorier och grupper som dessutom ger legitimitet åt sociala och ekonomiska orättvisor mellan människor. En central analys som gjorts i uppsatsen är att jämställdhet och att särskilt uppmärksamma kvinnor inom PAO-biståndet bidragit till att skapa och upprätthålla (och med några få undantag ifrågasätta) konstruktionen av en god svensk nationalitet i förhållande till samarbetsorganisationerna.
I inledningen av denna uppsats tog jag upp att andra forskare har visat hur konstruktionen av jämställdhetsbegreppet i den svenska kontexten görs utifrån föreställningar om indelningar av människor i kön och ’ras’/etnicitet. Sådana konstruktioner kan se olika ut vid olika tidpunkter och i olika kontexter. Genom analyser av PAO-biståndet har jag i denna uppsats försökt visa hur identitetskonstruktioner på olika sätt har betydelse för vilka föreställningar och berättelser som bidrar till att skapa svenskhet. Skapandet av Sverige som nation sker, som jag har diskuterat, i samma rörelse som konstruktioner av människor utifrån tänka uppdelningar i kön och ’ras’. Jag vill avsluta med att ägna detta sista kapitel åt att kritiskt diskutera biståndspolitikens välvilliga intentioner. Ambitionen att tala för någon i syfte att ”hjälpa” har bl.a. kritiserats av Spivak.201 Lite förenklat kan man säga att PAO-biståndet förutsätter att svenska partiaktiva ska bidra till ökad demokrati och jämställdhet, med särkilt fokus på kvinnor, i flera kontexter som ligger utanför Sveriges gränser. PAO förväntas alltså bidra med något som deras samarbetsparters inte kan klara av själva i samma utsträckning.
Trots ambitionen om att öka jämställdheten och att förbättra situationen för kvinnor upprättas och reproduceras förställningar om oförenliga Vi och Dem inom PAO-biståndet. Under sådana omständigheter omöjliggörs berättelser och subjektspositioner som inte passar in i nationalstatens
”paradigmatiska fängelse”.202 Att ifrågasätta föreställningar om vita/’svenska’ människors godhet
och distans till globala orättvisor verkar också enligt min analys i stort sett omöjligt inom dagens PAO-bistånd. Maria Carbin formulerar problemet som att ”[v]itas upplevelser av sig själva som goda är så dominerande att själva föreställningen att svarta skulle ha en annan upplevelse av vithet inte ens finns som tänkbart alternativ”.203
Feminister inom postkolonial teori har ofta påpekat att västerländsk feminism utgått från vita kvinnor som subjekt. Den betydelse som jämställdhetsbegreppet och riktlinjerna att särskilt uppmärksamma kvinnor fått inom PAO-biståndet kan i det närmaste ses som en underminering
201 Spivak (1988/2002) och Carbin (2005)
202 Begreppet är hämtat från de los Reyes, Molina & Mulinari (2006), sid. 14
203 Carbin (2005), sid. 100. Citatet är hämtat från en analys av filmen Purpurfärgen där Carbin använder olika teorier från det postkoloniala feministiska fältet för att teoretisera scener ur filmen.
46
av den radikala sprängkraften i olika feministiska projekt. Istället för att förändra de relationer som skapas inom postkoloniala biståndskontexter konstrueras identitetskategorier och möjliga subjektspositioner på sådana sätt att den Andra bara synliggörs i motbild till konstruktionen av Vi. Tystnaden kring de maktkodade identitetskonstruktioner som omgärdar biståndet kan därmed ses som ett av de största hindren för att utforma strategier som motverkar upprätthållandet av ojämlika relationer mellan första och tredje världen. Det går inte att utgå från att välvilliga intentioner utifrån privilegierade (svenska/vita) positioner innebär att det som görs i feminismens och jämställdhetens namn alltid är bra för alla kvinnor.
Kanske kan man hävda att målet med jämställdhet och att särskilt uppmärksamma kvinnor inom PAO verkar paradoxalt. De mål som eftersträvas och som bl. a. handlar om att skapa lika möjlighet för människor oberoende av kön får i de tolkningar som jag gör snarare funktionen av att upprätthålla ojämlika relationer mellan PAO och deras samarbetsorganisationer. Jag vill däremot i denna uppsats peka på att det kanske snarast handlar om det innehåll som jämställdhetsbegreppet fått när det anammats av svenska biståndsorganisationer.
47
Material- och litteraturförteckning
Böcker och artiklar
Ahmed, Sara (2004) ”Declarations of Whiteness: The non-Performativity of Anti-Racism” i borderlands e-journal, Vol
3 Nr 2.
Berg, Linda (2007) InterNacionalistas. Identifikation och främlingsskap i svenska solidaritetsberättelser från Nicaragua. Umeå:
H:ström.
Bredström, Anna (2006) ”Maskulinitet och kamp om nationella arenor – reflektioner kring bilden av
”indandrarkillar” i svensk media”. I de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana, (red.), Maktens olika
förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige Stockholm: Atlas.
Bredström, Anna (2008) Safe Sex, Unsafe Identities: Intersections of ’Race’, Gender and Sexuality in the Swedish HIV/AIDS
Policy. Linköping: Linköping Studies in Arts and Science No 424.
Carbin, Maria (2005) ”Det problematiska systerskapet. Purpurfärgen och postkolonial feminism” i Tollin, Katharina &
Törnqvist, Maria (red.) Feministisk teori i rörliga bilder, Stockholm: Liber.
Carbin, Maria & Tornhill, Sofie (2006) ”Kletig medkänsla” i bang - feministisk kulturtidskrift Nr. 4.
Dahl, Gudrun (2001) Responsibility and Partnership in Swedish Aid Discourse (Discussion paper 9) Uppsala: Nordiska
Afrikainsitutet.
Dahl, Ulrika (2005) ”Scener ur ett äktenskap: Jämställdhet och heteronormativitet” i Queersverige, Don Kulick (red.)
Stockholm: Natur och Kultur.
de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana (2006) ”Introduktion – Maktens (o)lika förklädnader” i de
los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana (red.) Maktens olika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det
postkoloniala Sverige, Stockholm: Atlas.
de los Reyes, Paulina & Molina, Irene (2006) ”Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala
Sverige” i de los Reyes, Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana (red.) Maktens olika förklädnader. Kön, klass och etnicitet
i det postkoloniala Sverige, Stockholm: Atlas.
Eduards, Maud (2002) Förbjuden handling. Om kvinnors organisering och feministisk teori, Malmö: Liber. Eduards, Maud (2007) Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor, Stockholm: Atlas.
Eriksson Baaz, Maria (2001) ”Biståndets och partnerskapets problematik”. I McEachrane, Michael & Louis Faye
(red.) Sverige och de Andra. Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson Baaz, Maria (2005) The Paternalism of partnership. A postcolonial Reading of Identity in Development Aid.
London/New York: Zed Books.
Ers, Agnes (2006) I mänsklighetens namn. En etnologisk studie av ett svenskt biståndsprojekt i Rumänien, Hedemora/Möklinta:
Gidlunds förlag.
Goldberg, David Theo (1990) ”The social Formation of Racist Discourse”. I Goldberg (red.) Anatomy of Racism.
Menneapolis: University of Minnesota Press.
Johansson, Christina (2008) “Svenska flyktingpolitiska visioner. Självbild eller verklighet?” I Lundberg, Urban &
Tydén, Mattias (red.) Sverigebilder. Det nationellas betydelse i politik och vardag. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.
Johansson, Susanne & Molina, Irene (2006) ”Kön och ras i rumsliga identitetskonstruktioner” i de los Reyes,
Paulina, Molina, Irene & Mulinari, Diana, (red.), Maktens olika förklädnader. Kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige Stockholm: Atlas.
Karlsson, Jenny & Pettersson, Tove (2006) ”Det blir vad vi för det till! Om att skapa och analysera intervjumaterial”
48
Kaplan, Caren (1994) “The politics of location as transnational feminist critical practice”, i Inderpal Grewal och
Caren Kaplan (red) Scattered Hegemonies. Minneapolis: University of Minnesota Press.
Laclau, Ernesto & Mouffe, Chantal (1985/2001) Hegemony and the Socialist Strategy. Towards a Radical Democtatic Politics.
London & New York: Verso.
Lundberg, Urban & Tydén, Mattias (2008) “Sverigebilder. En introduktion” I Lundberg, Urban & Tydén, Mattias
(red.) Sverigebilder. Det nationellas betydelse i politik och vardag. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.
Martinsson, Lena (2001) ”Marmorhallen” i Lundgren, Britta & Martinsson, Lena (red.) Bestämma, benämna, betvivla.
Kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund: Studentlitteratur.
Matthis, Moa (2001) ”Från Temple till Thorvall” i I McEachrane, Michael & Louis Faye (red.) Sverige och de Andra.
Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
Mattsson, Katarina (2001a) ”Ekonomisk rasism. Föreställningar om de Andra inom ekonomisk
invandrarforskning”. I McEachrane, Michael & Louis Faye (red.) Sverige och de Andra. Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
Mattsson, Katarina (2001b) (O)likhetens geografier – Marknaden, forskningen och de Andra. Uppsala: Geografiska
Regionsstudier nr. 45.
Mattsson, Katarina (2004) ”Vit rasism” i Rasismer i Europa – kontinuitet och förändring. Katarina Mattsson och Ingemar
Lindberg (red.) Stockholm: Agora.
McClintock, Anne (1995) Imperial Leather. Race, Gender and Sexuality in the Colonial Contest. New York/London:
Routledge.
McEachrane, Michael & Louis Faye (2001) “Inledning”. I McEachrane, Michael & Louis Faye (red.) Sverige och de
Andra. Postkoloniala perspektiv. Stockholm: Natur & Kultur.
Mohanty, Chandra Talpade (2003) Feminism utan gränser. Stockholm: Tankekraft.
Odén, Bertil (2006) Biståndets idéhistoria. Från Marshallhjälp till millenniemål Lund: Studentlitteratur. Said, Edward W. (1978/2004), Orientalism. Stockholm: Ordfront.
Spivak, Gayatri Chakravorty (1996) The Spivak Reader. Selected work of Gayatri Chakravorty Spivak. Landry, Donna &
Mac Lean (eds.). New York: Routledge.
Spivak, Gayatri Chakravorty (1988/2002) Kan den subalterna tala? I Skriftserien Kairos.
Torfing, Jacob (2004), “Discourse Theory: Achievements, Arguments and Challenges”, i Discourse Theory in European
Politics, Basingstoke: Palgrave.
Torfing, Jacob (1999) New Theories of Discourse: Laclau, Mouffe and Žižek. Oxford: Blackwell Publisher.
Towns, Ann (2002) ”Paradoxes of (in)equality. Something is Rotten in the Gender Equal State of Sweden”. I
Cooperation and Conflict. Journal of the Nordic International Studies Association. Vol 37, nr 2.
Trinh, T. Minh-Ha (2002) ”Olikhet: sär-skilt för kvinnor i tredje världen” i Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz,
Maria & Thörn, Håkan (red.) Globaliseringens kulturer: Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället.
Uggla, Fredrik et al. (2000) Stöd till de partianknutna organisationerna. Sida Evaluation 00/35.
Winther-Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (1999/2000), Diskursanalys som teori och metod, Lund:
Studentlitteratur.
Öhman, Magnus et al. (2004) Politiska partier och demokratibistånd. Översyn av stödet genom svenska partianknutna
organisationer till demokratiuppbyggnad i u-länder och länder i Central- och Östeuropa. Sida Evaluation 04/31.
Öhman, May-Britt (2008) ”’Sverige hjälper’ – att fostra svenska folket till medvetenhet om sin egen storhet och
49
Offentligt tryck
Proposition 1994/95:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1995/96 (Stockholm)
Proposition 1995/96:153 Jämställdhet som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete
(Stockholm)
Proposition 2002/03:122 Gemensamt ansvar. Sveriges nya politik för global utveckling
Sida (2006) Anvisningar för stöd genom svenska partianknutna organisationer (PAO) till demokratiuppbyggnad i
utvecklingsländer och i länder på Västra Balkan och Östeuropa. Sida
Primärmaterial
Intervjuer
Intervju 1: Genomförd 2009.03.17 med generalsekreteraren i CIS, Centerpartiets Internationella Stiftelse Intervju 2: Genomförd 2009.03.27 med sekreteraren i VIF, Vänsterns Internationella Forum
Intervju 3: Genomförd 2009.03.31 med generalsekreteraren i KIC, Kristdemokraternas Internationella Center Intervju 4: Genomförd 2009.04.06 med metodhandläggaren med ansvar för jämställdhetsfrågor på OPC, Olof
Palmes Internationella Center
Intervju 5: Genomförd 2009.04.22 med ordföranden i GF, Green Form
Intervju 6: Genomförd 2009.04.28 med länderansvarig i Silc, Swedish International Liberal Center Intervju 7: Genomförd 2009.05.06 med länderansvarig i JHS, Jarl Hjalmarsson Stiftelsen
Verksamhetsplaner
Verksamhetsplan 1: Centerpartiets Internationella Stiftelse (CIS) Årsrapport 2007, Reviderad verksamhetsplan 2008 Verksamhetsplan 2: Vänsterns Internationella Forum (VIF) Ansökan 2007-2008
Verksamhetsplan 3: Kristdemokratiskt Internationellt Center (KIC) Ansökan om projektmedel för stöd genom
partianknutna organisationer till demokratiuppbyggnad i utvecklingsländer och i länder på Västra Balkan och i Östeuropa
Verksamhetsplan 4: Olof Palmes Internationella Center (OPC), ansökan 2007-2008 Verksamhetsplan 5: Green Forums (GF) Verksamhetsplan2007-2008
Verksamhetsplan 6: Silcs (Swedish International Liberal Center) plan för 2007 och 2008 för de projekt som
finansieras inom anslaget om stöd genom svenska partianknutna organisationer till demokratiuppbyggnad i utvecklingsländer och i länder på Västra Balkan och i Östeuropa
50