6.1 Slutsatser
Vi har genom undersökningen kunnat konstatera att samtal är en gemensam nämnare för hur de medverkande lärarna väljer att lösa konflikter oavsett om konflikten är makt-, relations eller kommunikationsrelaterad. Informanterna fokuserar främst på vilket sätt konflikten bäst bör lösas och lägger ingen större vikt vid bakomliggande faktorer. Vår slutsats baserat på detta är att lärarna går miste om viktig information gällande elevernas grundläggande upplevelse, vilket leder till en försvårad och begränsad konflikthantering.
I samtliga fallbeskrivningar identifierar flertalet informanter kommunikationskonflikter och endast ett fåtal identifierar makt som en aspekt i konfliktens process. Det kan alltså konstateras att de medverkande lärarna totalt identifierar samtliga tre perspektiv på konflikter: relation, kommunikation och makt. Dock sker detta på olika sätt och i olika stor utsträckning, vilket vi menar kan bero på skolans utformning med läraren som arbetsledare.
Undersökningen visar att de medverkande lärarna inte använder sig av en uttalad konflikthanteringsmetod. Dock bör här nämnas att det går att identifiera specifika delar av till exempel medling, gruppsamtal samt S-TLC systemet i flertalet av informanternas svar. Som förklaring till detta nämner flertalet lärare att det saknas generella riktlinjer på skolan och att det leder till en osäkerhet kring hur en konflikt bör hanteras. Osäkerhet kring hur konflikter ska hanteras diskuterar även Ellmin som menar att denna känsla är vanligt förekommande hos både rutinerade och nyutexaminerade lärare.79 Det kan i uppsatsen och i tidigare forskning alltså konstateras att vidare utbildning i området är önskvärt för att verksamma lärare ska få en säkrare inställning gentemot konflikthantering.
En avslutande reflektion för uppsatsens betydelse i undervisningssammanhang är att flertalet lärare bör lägga mer fokus på helheten kring varför en konflikt uppstår och inte enbart låsa sig till en konfliktlösningsmetod. Det kan alltså konstateras att det finns en stor vinning i att utveckla generella riktlinjer ute i verksamheten för hur konflikter bör lösas, då lärare på detta sätt får tydligare direktiv och en större grund att stå på.
79
40
6.2 Vidare forskning
Under uppsatsens gång har ytterligare tankar väckts, vilka skulle kunna utgöra en grund för vidare forskning kring ämnet. Exempel på detta kan vara att i samråd med en skola få möjlighet att utveckla, pröva och utvärdera en gemensam konflikthanteringsplan. Detta genom att under en längre tid få följa lärare i deras arbete och därigenom utforska pedagogernas tankegångar och observera deras praktiska genomförande kring konflikthantering i skolan. En annan intressant aspekt vore att jämföra manliga och kvinnliga lärares inställning till konflikthantering. Då uppsatsen enbart belyser konflikhantering ur ett lärarperspektiv är en möjlig fortsatt utveckling att studera området från ett elevperspektiv.
6.3 Sammanfattning
Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma lärare resonerar kring konflikter som kan uppstå. De frågeställningar som betonas i uppsatsen är: Hur väljer lärarna
att hantera konflikterna i de fiktiva fallen? samt Vilka konflikthanteringsmodeller ger lärarna uttryck för? Dessa frågor har besvarats genom inläsning och presentation av tidigare
forskning, samt genomförandet av en studie. Undersökningen baseras på tre fiktiva fallbeskrivningar som lärarna har fått resonera kring.
I avsnittet teori presenteras inledningsvis olika definitioner av begreppet konflikt och olika anledningar till varför de uppstår. Johan Galtung förklarar detta genom en konflikttriangel. Enligt författaren kan en konflikt uppstå av tre olika anledningar: attityd/antagande, beteende och motsägelse/innehåll. Galtung placerar anledningarna i varsitt hörn i en triangel och förklarar fortsättningsvis att en konflikt kan uppstå i något av hörnen och sedan sprida sig vidare till de andra.
Uppsatsens teoretiska utgångspunkt baseras på olika teorier kring relations-, kommunikations- och maktkonflikter, vilka har sammanfattats i ett analysverktyg. En relationskonflikt innebär att det finns en konflikt mellan människor som har ett viktigt förhållande till varandra. Kommunikationskonflikter å andra sidan grundar sig i missförstånd eller bristande information. En maktkonflikt kännetecknas av att en individ med makt försöker påverka andras beteende och handlande för att få sin vilja igenom. Vidare beskrivs även olika konflikthanteringsmetoder, som exempelvis S-TLC systemet och medling. Till följd av den
41 teoretiska utgångspunkten lägger studien stor vikt vid huruvida lärarna identifierar en konflikt som relations-, kommunikations-, eller maktbaserad.
Undersökningen visar att de medverkande lärarna främst fokuserar på lösningar av de problem som presenteras och främst identifierar kommunikation och relation som grundläggande faktorer. Den lösning som är vanligast förekommande i informanternas svar är konflikthantering via samtal. Dessa samtal visar drag från medling samt S-TLC systemet.
42
7. Litteraturförteckning
Cahn, Dudley D, och Ruth Anna Abigail. Managing Conflict through Communication. 3:e upplagan. New York: Allyn and Bacon, 2006.
de Bono, Edward. Konflikter. Stockholm: Brombergs Förlag AB, 1986.
de Klerk, Andreas. Att hantera konflikter i arbete och grupp. 1:a upplagan, 3:e tryckningen. AB Timbro, 1991.
Denscombe, Martyn. Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur, 2004.
Ekstam, Kjell. Handbok i konflikthantering. Malmö: Liber AB, 2004.
Ekstrand, Gudrun, och Balli Lelinge. Klassen som Gud glömde. Hur man förebygger och
åtgärdar oro och konflikter och får ett bra klassrumsklimat. Malmö: Gleerups Utildning
AB, 2007.
Ellmin, Roger. Konflikthantering i skolan - den andra baskunskapen. Stockholm: Natur & Kultur, 2008.
Folger, Joseph P, Poole Marshall Scott, och Randall K Stutman. Working Through Conflict.
Strategies for Relationships, Groups, and Organizations. 6:e upplagan. Pearson
Education Inc, 2009.
Galtung, Johan. Conflict as a Way of Life. Vol. Volume III, i Peace and Social Structure.
Essays in Peace Research, av Johan Galtung, 484-507. Köpenhamn: Christian Ejlers,
1978.
Galtung, Johan. Peace by peaceful means: peace and conflict, development and civilization. London: Sage, 1996.
Hareide, Dag. Konfliktmedling. Lund: Studentlitteratur, 2006.
Lennéer Axelson, Barbro, och Ingela Thylefors. the Psychology of the Work Group - a book
about teamwork. Stockholm: Joint Industrial Safety Council , 1998.
Lulofs, Roxanne S, och Dudley D Cahn. Conflict. From Theory to Action. 2:a upplagan. Boston: Allyn and Bacon, 2000.
43 Långström, Sture, och Ulf Viklund. Praktisk lärarkunskap. Lund: Studentlitteratur, 2006. Maltén, Arne. Kommunikation och konflikthantering - en introduktion. Lund:
Studentlitteratur, 1998.
Marklund, Linda. Skolmedling i teori och praktik. Uppsala: Uppsala Universitet, 2007. Norman, Jan. Medling - och andra typer av ADR. Uppsala: Iustus Förlag AB, 1999.
Patel, Runa, och Bo Davidson. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur, 2003.
Persson, Anders. Skola och makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget
att gå i skola. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1994.
Skolverket (2006) Läroplan för de obligatoriska skolformerna, Lpo 94. www.skolverket.se (2011-03-14)
Skolverket (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. www.skolverket.se (2011- 03-14
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. www.skolverket.se (2011-03-14)
Svensk författningssamling. Lag om etikprövning av forskning som avser människor,
2003:460. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=2003:460, 2011-05-08 Utas Carlsson, Karin. Lära leva samman. Undervisning i konflikhantering. Teori och praktik.
Jonstorp: Konfliktlösning i skola och arbete (KSA), 2001.
Wahlberg, Anneli M. Konflikters liv och död. Stockholm: Schibsted Förlagen, 2007. Wahlström, Gunilla O. Hantera konflikter - men hur? Metodbok för pedagoger. Hässelby:
Runa Förlag AB, 1996.
Wennberg, Bodil, och Sofia Norberg. Makt, känslor och ledarskap i klassrummet. Hur EQ
kan ge arbetsro i skolan. Stockholm: Natur och Kultur, 2004.
Bilaga 1 Hejsan!
Vi skriver ett examensarbete angående konflikthantering i skolan och syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger tänker kring konflikter som kan uppstå i skolans vardag. Därför är vi tacksamma om just du, helt anonymt, kan ta dig tid att besvara hur du skulle hantera nedanstående fall. Läs fallbeskrivningen och beskriv därefter 1) hur du skulle lösa konflikten, 2) hur du tänker, samt 3) motivera och utveckla ditt svar. Vi är intresserade av att få veta hur du tänker och inte hur du faktiskt gör. Därför ber vi dig, om du har upplevt liknande fall, att bortse från hur du gjorde och istället svara på hur du tänker.
Tack på förhand!
Fallbeskrivning 1
Pelle och Kalle har varit bästa vänner sedan de gick i fjärde klass och sitter alltid bredvid varandra på lektionerna. Den sista tiden har du som klassföreståndare/mentor märkt att något inte står helt rätt till. I vanliga fall brukar Pelle och Kalle vara svåra att få tyst på. De har alltid något att prata om men nu på senare tid sitter de tysta och tittar ner i bänken. Du frågar hur det är med dem och får till svar att allt är bra och väljer att avvakta för att se vart det hela leder. Allt som tiden går märker du att klassrumsklimatet påverkas av situationen mellan Pelle och Kalle. Klassen blir allt mer orolig och ofokuserad.
En dag när du är på väg till lektionen ser du Pelle och Kalle stå och skrika på varandra i korridoren och det hela övergår snart i knuffar. Du går emellan och avstyr slagsmålet och väljer att starta upp lektionen för att få möjlighet att lösa konflikten. Det framkommer att Kalles tjej, Mia, har varit otrogen med Pelle. Konflikten har eskalerat i takt med att Pelle har försökt berätta för Kalle att han har känslor för Mia.
Hur gör du för att lösa konflikten? Motivera och utveckla!
Fallbeskrivning 2
När läsåret började blev du tilldelad en klass som du tidigare inte har arbetat tillsammans med. Fyra månader in i läsåret har det dykt upp ett bekymmer. En elev, vid namn Lotta, har slutat att kommunicera med dig. Varje gång du söker kontakt ger Lotta dig en kylig blick och svarar mycket fåordigt. Ställer du en fråga till henne i klassrummet fnyser hon och tittar bort. Du inser att situationen inte längre är hållbar och ska försöka lösa den konflikt som finns mellan er. Alla försök att prata med henne har varit lönlösa, då hon tittar ifrågasättande på dig och låter bli att svara.
Hur går du tillväga för att lösa konflikten? Motivera och utveckla!
Fallbeskrivning 3
En elevskara från din mentorsklass söker upp dig för att de behöver prata. De uttrycker att de har problem med en annan lärare. Eleverna upplever att läraren inte lyssnar till deras frågor när de säger att de inte förstår. Dessutom tycker de att undervisningen ligger på en alldeles för hög nivå och när de påtalar det för läraren så fnyser han till svar och säger: ”Förstår ni inte får ni läsa i boken”. Läraren har upprepade gånger pratat med dig om klassens beteende. Han upplever att klassen är ofokuserad och oengagerad i skolarbetet. Eftersom du upplever att det finns en konflikt från båda sidor väljer du att… (glöm inte att motivera och utveckla ditt svar!)