ta det som kommunen inte enligt lagen är tvingade att arbeta med. Därmed riskerar de att förlora sin plattform som viktiga samverkanspartners till kommunen. Eller så går jourerna en annan väg och väljer att stärka det ideella inslaget i sin verksamhet, att bli ett tydligare alternativ och pådrivare. I dessa tider när i det närmaste allt socialt arbete skall vara evidensbaserat finns det litet eller inget utrymme för den speciella ”kvinnojourskunskapen” då den oftast enbart bygger på beprövad kunskap och inte forskning i första hand.
Hur jourerna i fortsättningen skall söka pengar av staten är också en aktuell frågeställning. Kommer staten att återgå till de regler som fanns 2005 då jourerna kunde söka själva eller tillsammans med kommun, eller kommer 2007 års regler finnas kvar då jourerna måste söka tillsammans med ”sin” kommun. Det kan alltså direkt eller indirekt bli kommunerna som bestämmer till vad pengar skall sökas.
Av stor vikt är hur oberoende organisationer som kvinno- och tjejjourerna tillåts vara, vilka möjligheter som finns att söka pengar och själva bestämma vad de skall användas till. Starka oberoende, idéburna föreningar kan bli intressanta samarbetspartners till socialtjänsten, utan att det kommunala ansvaret suddas ut.
Flera forskare tar upp frågeställningen gällande konsekvenserna av att kommun och staten får mer insyn i de ideella föreningarna (Gavelin; Hermansson; Hedlund; Johansson). Är det ett problem att de instanser som ger pengar också har full insyn i hela föreningarnas verksamhet eller är det viktigt att de idéburna organisationerna har kvar sitt självbestämmande och ”egen dagordning”?
Av fara är dessutom att de bidrag som finns för föreningar verksamma inom det civila samhället är oftast kortvariga, alltså att man oftast kan söka pengar för endast ett år i taget. Detta gör att föreningarna måste lägga ner oerhört mycket tid på att söka pengar efter just de kriterier som gäller det aktuella året. Många föreningar menar att dessa ansökningar tar mycket av föreningens resurser. I de olika utvärderingarna (Hermansson, Gavelin) framgår att vissa föreningar väljer att inte söka pengar då de inte känner att klarar av de byråkratiska krav som ställs på föreningarna. Vidare så framgår det att föreningar inte söker pengar då de inte själva kan bestämma vad de skall användas till utan att de ibland känt att de inte har haft möjlighet att utveckla sin förening i den riktning som pengarna är öronmärkta för då de inte har resurser till basverksamheten.
Avslutning – frågor att diskutera
• Vilken roll har idag kvinno- och tjejjouren, ett komplement till det offentliga utbudet,
ersättning, alternativ eller avantgarde (spanare)? Eller finns det ytterligare roller?
• Tjej- och kvinnojourerna har från början varit idéburna organisationer där volontärer
utfört en stor arbetsinsats. Hur kommer utvecklingen i jourerna gestalta sig gällande professionalisering – ”kvinnojourskunskap” och anställd personal – volontärer. Kommer dessa frågor att bestämmas på det nationella eller lokala planet?
• Hur ska kvinno- och tjejjourerna fortsätta att ha ett sk mervärde som skiljer ut dem till skillnad från andra verksamhetsformer?
Referenser
Amnå, Erik (1995): Det mångtydiga mellanrummet. Några utländska forskningsimpulser I Amnå, E (red): Medmänsklighet att hyra. Åtta forskare om ideell verksamhet. Libris
Blennberger, Erik (2004): Genus och civilt samhälle Rapport 2004-123-10 Socialstyrelsen Bylund, Ida (2008): Frivilligorganisationernas arbete, I Heimer, Gun & Sandberg, David:
Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar. Studentlitteratur.
Gavelin, Karin (2010): Uppföljning av Överenskommelsen mellan regeringen, Idéburna
organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting. Första del rapporten, april 2010 Ersta Sköndal högskola
Gavelin, Karin, Kassman, Anders & Engel, Charlotte (2010): Om idéburna organisationers
särart & mervärde. En forskningskartläggning. Första tematiska studien,
november 2010. Ersta Sköndal högskola
Hedlund, Gun (2009): Samverkan under frihet eller tvång? Utvärdering av processen vid fördelningen av statliga medel till Roks medlemsjourer 2007. Roks rapport 1/2009
Hermansson, K; Scheffer Lindgren; Tengström, A (2010): Beskrivning och Utvärdering av
Ideella Kvinnojourer. Karolinska Institutet, Forum, Forskningscentrum för
psykosocial hälsa
Hultén, Pernilla & Wijkström, Filip: (2006) Särart och mervärde i den ideella sektorn. En
studie av ledares syn på de idéburna organisationernas betydelse.
Socialstyrelsen
Johansson, Staffan (2005):Ideella mål med offentliga medel. Förändrade förutsättningar för
ideell välfärd. Sober Förlag
Johansson, Staffan (2001): Självständiga rörelser eller kommunala underleverantörer. Ideella
organisationers roll i välfärdssystemet . CEFOS Göteborgs universitet
Linderyd, Anders (2008): Frihet utan oberoende civila samhället och relationen till stat och
kommun Tredje sektorn
Lundstöm, Tommy & Wijkström, Filip (1995): Från röst till service. Den svenska ideella
sektorn i förändring. Sköndalssinstitutets skriftserie Nr 4
Olsson, Lars-Erik, Jeppsson Grassman, Eva & Svedberg, Lars (2005): Medborgarnas insatser
och engagemang i civilsamhället – från 2005 år befolkningsstudie, Sköndals
institutet Stockholm
Reagera och Agera. Förebygg våld mot flickor och unga kvinnor. Ungdomsstyrelsens Skrifter 2009:3
Roks: Förslag till överenskommelsen mellan regeringen och idéburna organisationer inom
det sociala området. Synpunkter från Roks, 2008-06-02
Sex och sånt – om sex i allmänhet och extra utsatthet i synnerhet. En tjejjoursutbildning i
Stockholm 25-26 oktober 2008. Ungdomsstyrelsen
Socialstyrelsen (2011): Utvecklingsmedel för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och
barn som bevittnat våld. Slutredovisning av 2007-2009 års satsning samt
redovisning av 2010 års fördelning av medel www.socialstyrelsen.se
SOU 2007:66 Rörelser i tiden
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor Svedberg, Lars & von Essen, Johan & Jegermalm, Magnus (2010): Svenskarnas engagemang
Högskola Arbetsrapportstudieserie NR 68 Enheten för Forskning om det civila samhället
Trägårdh, Lars (2010): Från folkrörelser till civilsamhälle: Staten och det moderna Sverige I
Svenska civilsamhället – en introduktion. Forum för Frivilligarbete
Trägårdh, Lars, ed (2007): The “civil society” debate in Sweden: The welfare state challenged I Trägårdh, L: State and civil society in Northern Europe. Berghahn Books
Utveckling pågår. (2009) En kartläggning av kvinnofridsarbetet i kommuner landsting och
regioner. Sveriges Kommuner och Landsting SKL
Utvärdering av Ungdomsstyrelsens satsning för Tjejjourerna i Sverige. Ungdomsstyrelsen
2009
Wijkström, Filip & Einarsson, Torbjörn (2006): Från nationalstat till näringsliv? Det civila
samhällets organisationsliv i förändring. EFI Ekonomiska forskningsinstitutet
Wijkström, Filip & Lundström, Tommy(2002): Den ideella sektorn. Organisationerna i det
civila samhället. Sober
Wijkström, Filip (2001): Socialt kapital och civilt samhälle i Norden I Skov Henriksen, Lars& Ibsen, Bjarne (red) Frivillighedens udfordringer – nordisk forskning om frivilligt
arbejde og frivillige organisationer. Odense Universitetsforlag
Wijkström, Filip (1999): Svenskt organisationsliv – framväxten av en ideell sektor. EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm
Von Essen, Johan (2010): Inledning I Essen von, J, Trägårdh, L, Svedberg, L & Lundåsen, S:
Det Svenska civilsamhället – en introduktion. Forum för Frivilligarbete
Internetreferenser
www.bra.se, nedladdat 2012-01-31
www.kvinnojouren.ada.nu, nedladdat 2010-12-01
www.kvinnojouren.se ”Ingen aktör kan ensam minska kvinnors våldsutsatthet” Publicerad
2011-01-20 Nedladdat 2011-07-25