Den första frågeställningen, vilka styrkor och svagheter Linz & Stepans ramverk har, var att den trots allt var användbart trots sina brister. Ramverket brast i operationaliseringen av både definitionen av demokrati och av villkoren i arenorna. Det var oklart när definitionen av demokrati eller villkoret har uppnåtts. Medan ett stabilare valsystem och starkare rättsstat kan kopplas till ökad demokratisering är det högst oklart hur leverering av basala tjänster och blandekonomi gör detsamma. Enligt den kausala mekanism som använts i uppsatsen leder
38
uppnått villkor till ökad demokratiseringseffekt oavsett analysenhet. Sedan uppkom det problem eftersom rättsstaten, statsapparaten och den politiska arenan överlappade vilket lätt kan leda till förvirring för läsaren. Dock är grundstrukturen stark och ger stora friheter till brukaren att operationalisera enligt aktuell forskning inom varje arena. Detta tvingade mig att vidareutveckla ramverket vilket har varit en givande lärdom. Men i en uppsats på C-nivå blir dessvärre arenorna innehållsmässigt tunt på grund av begränsat sidutrymme, vilket lett till stora generaliseringar på mindre material. Men å ena sidan hade en enskild studie om en arena, kvalitetsmässigt, varit överlägsen de ministudier som utförts i denna uppsats. Men å andra sidan hade inte en enskild studie kunnat se den övergripande kausala mekanismen med de ömsesidigt förstärkande arenorna. Trots svagheterna lyckades jag tillsammans med ramverket uppnå ett koherent svar där styrkor i en arena ledde till styrkor i en annan och vice versa.
Den andra frågeställningen kring vilka skillnader som fanns mellan Chile och Peru och om de är ömsesidigt förstärkande var att Chile i alla arenor förutom den ekonomiska, uppfyllde villkoren i väsentligt högre grad. Detta medförde att det ömsesidiga förstärkandet mellan arenorna, och därav demokratiseringseffekten, i Chile är väsentligt högre än i Peru. Vilket i längden kan delvis förklara varför Chile demokratiserats i högre grad än Peru som endast delvis uppnådde villkoren i två arenor.
Den tredje frågeställningen, om vilka övergripande mönster resultatet visade, var att det finns ett institutionellt mönster och ett civilt mönster som båda kan bidra till demokratiseringen.
Dock sker detta endast om arenorna är ömsesidigt förstärkande. I fallet med Chile var det institutionella mönstret starkt för att rättsstaten och statsapparaten medverkade till att civilsamhället och politiska arenan uppnådde villkoren till viss grad. I fallet med Peru ledde en svag rättsstat och statsapparat till att det institutionella mönstret och ömsesidigheten var svag till den civilsamhället och den politiska arenan. Båda länderna hade dock ett svagt och dysfunktionellt mönster som ska mynna från civilsamhället till den politiska och ekonomiska arenan. För framtida demokratiseringsforskning rekommenderas ett tydligare och
systematiserat ramverk om det ska kunna bidra till trovärdiga jämförelser mellan olika länder.
Sedan rekommenderas ytterligare studier om hur institutionella och civila mönster fungerar samt hur de effektivt kan samverka för demokratisering.
39 8. Referenslista
8.1 Litteratur
Alemán, Eduardo and Saiegh, M Sebastían. 2007. Legislative Preferences, Political Parties, and Coalition Unity in Chile. Comparative politics. 39(3), pp.253–272.
Ansaldi, O. and Pardo-Vergara, M. 2020. What Constitution? On Chile’s Constitutional Awakening. Law and critique. 31(1), pp.7–39.
Avilés, William and Rey Rosas, Yolima 2017. Low-Intensity Democracy and Peru’s Neoliberal State: The Case of the Humala Administration. Latin American perspectives.
44(5), pp.162–182.
Bohigues, A. 2018. The Support for Democracy in Latin America’s Parliaments: An Analysis of the Ambivalent Democrat. Revista de Ciencia Politica, 38(1), 51–82
Carlin, Ryan E. Love, Gregory J and Zechmeister, Elizabeth J. 2014. Trust Shaken:
Earthquake Damage, State Capacity, and Interpersonal Trust in Comparative Perspective.
Comparative politics. 46(4), pp.419–437.
Carter, C.L. 2020. Party system erosion: Evidence from Peru. Party politics. 26(5), pp.581–
593.
Chavez, L.C., Perez-Leon-Acevedo, J.-P. and Garcia-Godos, J. 2019. The Presidential Pardon of Fujimori: Political Struggles in Peru and the Subsidiary Role of the Inter-American Court of Human Rights. The international journal of transitional justice. 13(2), pp.328–348.
Dargent, E., Feldmann, A.E. and Luna, J.P. 2017. Greater State Capacity, Lesser Stateness:
Lessons from the Peruvian Commodity Boom. Politics & society. 45(1), pp.3–34.
Denk, Thomas & Silander, Daniel (2007). Att studera demokratisering: fenomen, förlopp, förutsättningar & framtid. Stockholm: Santérus
Doorenspleet, R. and Pellikaan, H. 2013. Which type of democracy performs best. Acta politica. 48(3), pp.237–267.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A.E. and Wängnerud, L. 2017.
Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad Femte upplagan.
Stockholm: Wolters Kluwer.
40
Fox-Hodess, K. 2019. Worker Power, Trade Union Strategy, and International Connections:
Dockworker Unionism in Colombia and Chile. Latin American politics and society. 61(3), pp.29–54.
Goretti Cabaleiro and Francisca Gutiérrez 2019. The Relationship between Trade Unions and Innovation in Chile. Journal of technology management & innovation. 14(4).
Hagopian, F. 2009. Introduction. In Hagopian, F (ed.) 2009, Religious Pluralism, Democracy, and the Catholic Church in Latin America, University of Notre Dame Press, Notre Dame. 1-64.
Hagopian, F. 2009. Social Justice, Moral Values, or Institutional Interests? In Hagopian, F (ed.) 2009, Religious Pluralism, Democracy, and the Catholic Church in Latin America, University of Notre Dame Press, Notre Dame. 257-331.
Jai Kwan Jung and Christopher J. Deering 2015. Constitutional choices: Uncertainty and institutional design in democratising nations. International political science review. 36(1), pp.60–77.
Kernen, B. 1997. Juan J. Linz & Alfred Stepan ‘Problems of Democratic Transition and Consolidation. Southern Europe, South America, and Post-Communist Europe’ (Book Review). Europe-Asia Studies. 49(7), p.1333–.
Linde, Jonas, Ekman, Joakim & Uhlin, Anders (2006). Demokratiseringsprocesser: teoretiska ansatser och empiriska studier. Lund: Studentlitteratur
Linz, J.J. and Stepan, A.C. 1996. Problems of democratic transition and consolidation:
southern Europe, South America, and post-communist Europe. Baltimore: Johns Hopkins Univ. Press.
Luna, J.P. 2016. Chile’s crisis of representation. Journal of democracy. 27(3), pp.129–138.
Luna, J.P. and Mardones, R. 2010. Chile: Are the Parties Over? Journal of democracy. 21(3), pp.107–121.
Madariaga, A. and Rovira Kaltwasser, C. 2020. Right-Wing Moderation, Left-Wing Inertia and Political Cartelisation in Post-Transition Chile. Journal of Latin American studies. 52(2), pp.343–371.
41
Manky, O. 2019. Liderazgos precarios: Organización y líderes sindicales en perspectiva comparada. Latin American research review. 54(4), pp.877–892
Mouritsen, P. 2003. What’s the Civil in Civil Society? Robert Putnam, Italy and the Republican Tradition. Political studies. 51(4), pp.650–66
Peters, B. Guy (1998). Comparative politics: theory and methods. Basingstoke:
Palgrave/Macmillan
Pierce, R. 2008. Power in Research, Ethics, Data Protection and Bias. In: Research Methods in Politics, London: SAGE Publications Ltd pp. 9-21.
Pizarro Hofer, R. 2020. Chile: uprising against the subsidiary state. Trimestre económico.
87(346), pp.333–365.
Rosado Marzán, C.F. 2018. The Labor Judge Unleashed: Rule of Law and Labor Rights in
‘Neoliberal’ Chile. Law & social inquiry. 43(4), pp.1574–1603.
Schmitter, P. 1997. Problems of democratic transition and consolidation: Southern Europe, South America, and post-communist Europe - Linz,JJ, Stepan,A. . 8(2), pp.168–174.
Silva, P. 2016. ‘A Poor but Honest Country’: Corruption and Probity in Chile. Journal of developing societies. 32(2), pp.178–203.
Stromquist, N.P. and Sanyal, A. 2013. Student resistance to neoliberalism in Chile.
International studies in sociology of education. 23(2), pp.152–178.
Tanaka, M. and Rojas, S.V. 2010. Neodualism in a Democracy Without Party System.
Democracy in Peru. REVISTA DE CIENCIA POLITICA. 30(1), pp.87–114.
8.2 Internetkällor
Freedom House. 2020. Freedom in the world, Chile.
https://freedomhouse.org/country/chile/freedom-world/2020 (Hämtad 2021-04-14)
Freedom House. 2021. Freedom in the World 2021 Methodology.
https://freedomhouse.org/sites/default/files/2021-02/FreedomInTheWorld_2021_Methodology_Checklist_of_Questions.pdf (Hämtad 2021-05-03)
42
OECD. 2017. OECD Integrity Review of Peru. https://www.oecd-
ilibrary.org/docserver/9789264271029-en.pdf?expires=1620216847&id=id&accname=guest&checksum=0A937CD63C9BA212F14 BAE20BAC32611 (Hämtad 2021-05-05)
Världsbanken. 2017a. Perú, Systematic Country Diagnostic.
http://documents1.worldbank.org/curated/en/919181490109288624/pdf/Peru-SCD-final-3-16-17-03162017.pdf (Hämtad 2021-05-04)
Världsbanken. 2017b. The Republic of Chile, Systematic Country Diagnostic.
http://documents1.worldbank.org/curated/en/210731497458125854/pdf/107903-SCD-PUBLIC-SecM2017-0182.pdf (Hämtad 2021-05-05)
8.3 Tidsskrifter
Ryan Dube 2020. Chile Votes to Change Pinochet-Era Constitution; Referendum sets in motion a two-year process to draft a new charter in Chile. The Wall Street journal. Eastern edition. (Hämtad 2021-04-21)