7. Slutsatser
7.3. Avslutning
I stort sett är TEI ett oerhört kraftfullt verktyg. Det har många och viktiga fördelar, bl.a. genom att:
• TEI utgör en bred plattform. Kodschemat tillämpas i många projekt världen över. Detta innebär visserligen ingen garanti för kontinuitet och lång livslängd, men tycks ändå ge ganska goda förutsättningar.
• TEI utfärdar riktlinjer och inte standardiseringsregler; det medger ändå att poster kan migreras mellan system, och detta innebär en viss kompatibilitet mellan olika TEI-baserade projekt.
• TEI-schemat är öppet; det är möjligt att välja den tillämpning som är önskvärd inom ett visst projekt. Katalogposterna kan t.ex. byggas ut med textutgåvor och bildåtergivningar.
• Det finns en medvetenhet om TEI inom biblioteksvärlden och flera ansatser att säkra kompatibiliteten mellan exempelvis TEI header och andra metadatascheman. I framtiden kommer det sannolikt att bli lättare att exportera data exempelvis till MARC.
Men man kan även se nackdelar, såsom exempelvis följande:
• TEI är ett starkt hierarkiskt system där en struktur (textens struktur) dominerar. Detta gör det svårt att dels kombinera olika medietyper (såsom tryck och handskrift), dels tydliggöra fysisk dokumentstruktur i kodningen.
• Bristen på standardisering kan vara ett problem, kanske gäller det särskilt i katalogiseringssammanhang, där det finns behov av standarder för att data skall kunna överföras mellan system,
• Ett allmänt problem med digitala system är att de kräver en hel del underhåll. En digital katalog kräver en infrastruktur, däribland en värdinstitution, på vars server data kan placeras och som i längre perspektiv kan svara för uppdateringar, omvandlingar till nya lagringsformat och underhåll av webbsidor och sökfunktioner. Detta är dock en invändning som alltså kan sägas gälla om digitala system mer allmänt, och inte riktigt ämne för denna uppsats.
De flesta av de anmärkningar jag framfört mot TEI P5 som metadataschema i mina slutsatser (8.1 ovan) är av den arten att de går att möta med hjälp av tilläggsdata och programmering. Systemet behöver dock kompletteras från andra håll med regler när det gäller från vilka källor olika kategorier av data skall hämtas samt vilka skrivsätt som skall gälla (regler för interpunktion, auktoritetsposter etc.). En möjlig fortsättning på föreliggande arbete kunde därför vara att arbeta vidare på jämförelserna med AACR2 och AMREMM och andra system.
Min ambition har varit att låta teoretiska och praktiska aspekter mötas i denna uppsats, och min förhoppning är att min undersökning skall visa sig ha ett värde i arbetet med en praxis för tillämpning av TEI P5 som metadataschema inte bara inom mitt pågående katalogiseringsprojekt, utan också i andra sammanhang.
Sammanfattning
Digitalisering av kulturarvsmaterial ställer nya krav på utveckling av digitala infrastrukturer och metadatasystem. Utgångspunkten för denna undersökning är arbetet med utformningen av ett katalogformat för beskrivning av enskilda volymer i Swedenborgssamlingen vid Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm (=KVA).
Uppsatsens huvudsyfte är att pröva funktionaliteten hos Text Encoding Initiative i den senaste versionen, TEI P5, som metadataschema vid katalogisering av handskrifts-material på volymnivå. Frågan om TEI:s funktionalitet som metod för kodning av bibliografisk information bryts ned i följande delfrågor:
1. Vilka huvudsakliga entiteter bör ligga till grund för den bibliografiska beskrivningen och hur förhåller de sig till varandra?
2. Vilka funktionskrav verkar rimliga med utgångspunkt i handskrifternas empiri och den bibliografiska traditionen kring det Swedenborgsmaterialet?
3. Hur kan de implementeras i TEI P5?
4. Är TEI P5 funktionellt i den meningen att det är kompatibelt med andra katalogiseringssystem, och hur kan kompatibiliteten i så fall beskrivas?
Några för katalogiseringsteorin centrala termer och begrepp presenteras och diskuteras. Sådana termer och begrepp är deskriptiva och strukturella metadata samt
metadataschema, men också de bibliografiska entiteterna verk, text och dokument. En
begreppsmodell presenteras i uppsatsen, där den bibliografiska posten härleds ur såväl verk och dokument som text. För de bibliografiska posterna beaktas i modellen inte bara verk och dokument, utan även text i såväl materiell/konkret som intellektuell abstrakt mening.
I uppsatsen görs också en utförlig presentation av Text Encoding Initiative, TEI, däribland en historik, beskrivning av grundläggande principer för xml-kodning, samt en kort introduktion av olika projekt där TEI använts för textmärkning och/eller katalogisering av tryck och handskrifter. Relationerna mellan det s.k. MASTER-projektet och TEI:s modul för handskriftsbeskrivningar, <msDesc>, beskrivs.
Primärmaterialet i undersökningen utgörs av 110 volymer innehållande huvudsakligen handskrifter, men också till en del tryckt material ingående i Swedenborgssamlingen vid Centrum för vetenskapshistoria, KVA. (Beskrivningar av 40 av dessa volymer har XML-kodats.) Äldre förteckningar och kataloger över samlingen presenteras kort i uppsatsen; vikten av att ta hänsyn till dessa i samband med nykatalogisering betonas. Fem funktionskrav formuleras som skall gälla för den nya katalogen och som bildar analyskriterier i förhållande till vilka funktionaliteten hos TEI P5 skall prövas:
1. Volym (codex) skall vara den bärande enheten i katalogen. 2. Traditionella deskriptiva data skall kunna rymmas.
3. Strukturella metadata beträffande texter skall kunna registreras. 4. Såväl handskrifter som tryck skall kunna infogas i formatet.
En redovisning görs i uppsatsen av hur TEI P5 tillämpats på materialet. En rad olika element och attribut kommenteras med hänvisningar till exempel i uppsatsens bilagor. En diskussion av hur resultaten svarar mot funktionskraven mynnar ut i följande sju slutsatser:
1. Det är i princip möjligt att i TEI P5 registrera alla de kategorier av deskriptiva och strukturella metadata som angivits i kravspecifikationen. 2. Funktionaliteten hos TEI P5 är dock inte helt tillfredsställande när det gäller
registrering av deskriptiva metadata rörande handskrift och tryck i samma volym.
3. TEI är inte heller självklart ändamålsenligt när det gäller att beskriva textstrukturer i relation till fysiska dokumentstrukturer.
4. Relationen text och verk är svår att uttrycka på ett tydligt sätt i systemet. 5. Kompatibiliteten mot AACR2 och AMREMM är inte förberedd i TEI P5,
men entiteter bör i princip kunna matchas mellan systemen.
6. TEI P5 är i sig inte helt tillräckligt som metadataformat: det behöver t.ex. kompletteras med regler för interpunktion och val av källa för olika kategorier metadata för att bli helt funktionellt.
7. För den som saknar programmeringsvana är TEI P5 inte helt lätt att använda. En allmän avslutande reflektion är att TEI som metadataschema bör kompletteras med regler för interpunktion och val av källor för olika uppgifter, samt ett system för auktoritetsposter för att bli helt funktionellt som system för katalogisering.
Litteratur
Opublicerade källor
StockholmKungliga biblioteket
Björnstjerna, J. [1787], Böcker och skrifter av Emanuel Swedenborg
upptecknade av Johan Björnstjerna (Bibliogr. U 59).
Centrum för vetenskapshistoria, Kungliga Vetenskapsakademien
Wilcke, J. C. [1790], Catalogen No 3: Swedenborgs skrifter i den ording,
som de klistrade numrorna på ryggen tillkännagifva (Kungl.
vetenskapsakademiens arkiv: Sekreterarens arkiv: Donationshandlingar, vol. 4, Donation nr 20d).
Publicerade källor
AACR2 (1998) = Gorman, M., & Winkler, P. W. (red.) (1998). Anglo-American
cataloguing rules. 2. ed. Ottawa: Canadian Library Association.
AMREMM (2003) = Pass, G. (2003). Descriptive cataloging of ancient, medieval,
Renaissance, and early modern manuscripts. Chicago: Association of
College and Research Libraries.
Andersson, S. (september, 2007). Utvärdering av webbaserad open
source-programvara för arkivsamlingar (Slutrapport Bibsam-projekt Dnr
63-714-2006). Uppsala: Universitetsbiblioteket [inte längre elektroniskt tillgänglig i denna form].
Barney, B., et alii (2005). Ordering Chaos: An Integrated Guide and Online Archive of Walt Whitman’s Poetry Manuscripts. Literary and Linguistic Computing, 20:2, s. 205-217.
Bergqvist, L. (1996). Biblioteket i lusthuset: Tio uppsatser om Swedenborg. Stockholm: Natur och Kultur.
Bergqvist, L. (1999). Swedenborgs hemlighet: Om Ordets betydelse, änglarnas liv och
tjänsten hos Gud: En biografi. Stockholm: Natur och kultur.
Burnard, L., & Robinson, P. (1999). Towards a European standard for Manuscript Description: The MASTER Project.
http://www.tei-c.org.uk/Master/Hermes/hermes.xml [080826].
Cantara, L. (2005). Digital Libraries in the Humanities: The text-encoding initiative. Part 1. OCLC Systems & Services, 21:1, s. 36-39.
Caplan, P. (2003). Metadata Fundamentals for All Libraries. American Library Association.
Dahlgren, E. W., utg. (1918). Svenska Vetenskapsakademiens protokoll för åren 1739,
1740 och 1741, 1. Stockholm.
Dahlström, M. (2006). Under utgivning: Den vetenskapliga utgivningens bibliografiska
funktion. Borås: Valfrid.
Dahlström, M. & Hansson, J. (2008) [under tryckning]. On the relation between qualitative digitization and library institutional identity. I
Proceedings of the International Society for Knowledge Organization, 11.
(Advances in knowledge organization, Vol. 13). Berlin: Springer, s. 112-118.
DuRietz, R. (1999). Den tryckta skriften, termer och begrepp: Grunderna till
bibliografin för biblioteken och antikvariaten, för bibliografer och textutgivare, för bokhistoriker och boksamlare. Uppsala: Dahlia Books.
FRBR (1998) = Functional Requirements for Bibliographic Records. Final report. (UBCIM Publications. New series, 19). München.
[http://www.ifla.org/VII/s13/frbr/frbr.pdf (08-08-26)]
Frohman, B. (2004). Documentation Redux: Prolegomenon to (Another) Philosophy of Information. Library Trends, 52:3, s. 387-407.
Grésillon, A. (1994). Éléments de critique génétique. Paris: Presses universitaires de France.
Hockey, S. (2000). Electronic Texts in the humanities: Principles and practice. Oxford: Oxford University Press.
Hockey, S. (2006). The rendering of humanities information in a digital context: Current trends and future developments. Aslib proceedings: New
information perspectives, 58: 1-2, s. 89-101.
Hyde, J. (1906). A bibliography of the works of Emanuel Swedenborg, original and
translated. London: The Swedenborg Society.
Ide, N. M., & Sperberg-McQueen, C.M. (1995). The TEI: History, Goals, and Future.
Computers and the Humanities, 29:5-15, s. 5-15.
Jonsson, I. (1999). Visionary scientist: The effects of science and philosophy on
Swedenborg’s cosmology. West Chester, PA: Swedenborg Foundation
Publishers.
Kyrkjebø, R. (2007). Menota och metainformation. http://www.menota.org/TVB/ [080826]
Lesk, M. (2005). Understanding Digital Libraries. 2nd Edition. San Francisco: Morgan Kaufmann.
Lundberg, S. (2002). S:t Laurentius Digital Manuscript Library: An excursion along the border between resource discovery and resource description. http://www1.ub.lu.se/externt/apps/laurentius/presentation.cfm [080826]. Pitti, D. V. (1999). Encoded Archival Description. An Introduction and Overview.
D.Lib Magazine, 5:11, www.dlib.org/dlib/november99/11pitti.html
[080826]
Pouchard, L. (1998). Cataloging for digital libraries: The TEI scheme and the TEI
header. Katharine Sharp Review, 6, 1998, s. 1-8,
http://mirrored.ukoln.ac.uk/lis-journals/review/review/6/ [080826]
Radford, G. P, & Radford, M. L. (2005). Structuralism, post-structuralism, and the library: de Saussure and Foucault. Journal of documentation, 61:1, s. 60-78.
Renear, A. (1997). Out of Praxis: Three (Meta)Theories of Textuality. Ingår i Sutherland, K., utg. (1997). Electronic Text: Investigations in Method and
Theory. Oxford, s. 107-126.
Renear, A., Mylonas, E., & Durand, D. (1993). Refining our notion of what text really is: The problem of overlapping hierarchies. http://www.stg.brown.edu/resources/stg/monographs/ohco.html [08-08-26].
Rose, J. (2005). Annotated Bibliography of Swedenborg’s Writings. Ingår i i Rose, J., Shotwell, S., & Bertucci, M. L., eds. (2005). Scribe of Heaven:
Swedenborg’s Life, Work, and Impact. West Chester PA: Swedenborg
Rowley, J., & Farrow, J. (2000), Organizing knowledge: an introduction to managing
access to information. 3. ed. Aldershot: Ashgate.
Schaßan, T., red. (2006). Konkordanz DFG-Riktlinien/ TEI P 5/ MASTER, http://www.hab.de/bibliothek/wdb/master/doku/dfg-master-teip5.htm [08-08-26].
Schibel, W., & Rydberg-Cox, J. A. (2006). Early Modern Culture in a Comprehensive Digital Library. D-Lib Magazine, 12:3,
http://www.dlib.org/dlib/march06/schibel/03schibel.html [08-08-26] . Sexton, A., & Turner, C. (2002). Expanding the role of EAD: providing adequate
metadata for digital as well as original archive documents. Vine, 32:4, s. 71-80.
Smiraglia, R. P. (2001). The nature of “a work”: Implications for the organization of
knowledge. Lanham: Scarecrow.
Sperberg-McQueen, C. M. (1991). Text in the Electronic Age: Textual Study and Text Encoding, with Examples from Medieval Texts. Literary and Linguistic
Computing, 6:1.
Statskontoret (2000). XML-familjen: Vad är XML-scema och XML-DTD?. (Statskontorets publikationer 2000:32). Stockholm.
http://www.statskontoret.se/ [080826].
Stroh, A., & Ekelöf, G. (1910). Kronologisk förteckning öfver Emanuel Swedenborgs
skrifter 1700–1772. Uppsala & Stockholm. (K. Svenska
Vetenskapsakademiens Årsbok för år 1910. Bilaga 3).
Strout, R. F. (1956). The development of the catalog and cataloging codes. The Library
Quarterly, 26:4, s. 254-275.
Stäcker, T., XML für alte Drücke.
http://www.hab.de/bibliothek/wdb/barockdtd/staecker.pdf [08-08-26]. Svenonius, E. (2000). The Intellectual Foundation of Information Organization.
Cambridge, Mass.
Tafel, R. L. (1875–77). Documents concerning the life and character of Emanuel
Swedenborg, I–II. London: The Swedenborg Society.
Tanselle, G. T. (1998). Literature and Artifacts. Charlottesville: The Bibliographical Society of the University of Virginia.
TEI: P5 Guidelines (2008). http://www.tei-c.org/Guidelines/P5/index.xml [080826].
Vanhoutte, E. (2002). Putting Time back in Manuscript: Textual Study and Text Encoding, with Examples from Modern Manuscripts. (Abstract for a paper to be presented on ALLC/ACH 02. Tübingen: University of Tübingen, 25 July, 2001). http://www.kantl.be/ctb/vanhoutte/pub/2002/allc02abstr.htm [08-08-26].
Vanhoutte, E.(2004). An Introduction to the TEI and the TEI Consortium. Literary and
Linguistic Computing, 19:1, s. 9-16.
[Wennberg, E., & Benzelstjerna, C.] (1801). Förteckning på framlidne assessorens ...
Emanuel Swedenborgs samtelige egenhändige manuscripter, Stockholm.
Webbplatser
147An Introduction to the Text Encoding Initiative (TEI), DTD.
http://gutenberg.hwg.org/teidtds.html [08-08-26].
147
CAMENA - Lateinische Texte der Frühen Neuzeit. Corpus Automatum Multiplex
Electorum Neolatinitatis Auctorum
http://www.uni-mannheim.de/mateo/camenahtdocs/camena.html [08-08-26].
Centrum för vetenskapshistoria. http://www.center.kva.se/ [08-08-26].
Coverpages hosted by OASIS: Manuscript Access through Standards for Electronic Records (MASTER). http://xml.coverpages.org/master.html [08-03-06]. Digital Scriptorium. http://www.scriptorium.columbia.edu/ [08-08-26].
EAD Encoded Archival Description. Version 2002. Official website.
http://www.loc.gov/ead/ [08-08-26].
LEADERS toolkit. http://leaders.sourceforge.net/ [08-08-26]. PERDITA. Early Modern Women’s Manuscript Catalogue.
http://human.ntu.ac.uk/research/perdita/index.html [08-08-26].
Project Gutenberg. http://gutenberg.hwg.org/index.html [08-03-06].
St. Laurentius Digital Library. http://www1.ub.lu.se/externt/apps/laurentius/
[08-08-26].
The Bodleian Library. http://www.bodley.ox.ac.uk/ [08-08-26].
The Perseus Digital Library. http://www.perseus.tufts.edu/ [08-03-06]. The Swedenborg word database. www.lingfil.uu.se/swedenborg [08-08-26].
The W3C-Consortium. http://www.w3.org/Consortium/history [08-08-26]. The Walt Whitman Archive. http://www.whitmanarchive.org/ [08-08-26].
UNESCO, Memory of the World: Sweden – Emanuel Swedenborg Collection.