Vi ställer oss frågan hur hushållens ekonomi skulle påverkas av en ränteförändring. Vad händer med disponibla inkomsten och förmögenhet och vad har det i slutändan för effekt på ekonomin som helhet. I uppsatsen analyserar vi hushållens skulder och ser att hushållen har god ekonomi med en låg lånekostnad trots stora lån, dock föreligger det risk för att de hushåll som ligger på marginalen kan få betalningssvårigheter om räntorna stiger på samma gång som förmögenheten minskar. En jämförelse med händelserna efter 90-talskrisen gör att vi tror att en minskning i disponibla inkomster pga. minskning av förmögenhet är en mer trolig grund till oro än en för hög lånekostnad. Speciellt för hushåll med låga inkomster drabbas hårt av en nedgång i värdet av det finansiella sparandet i fastigheter och andra sparprodukter.
32
Källförteckning
Besanko, D. & Braeutigam R. (2002), Microeconomics : an integrated approach, New York, Chichester Wiley.
Blanchard, O. (2006), Macroeconomics 4th edition, New Jersey, Pearson prentice hall.
Chen, J. (2006), Housing wealth and Aggregate Consumption in Sweden.
Nationalekonomiska institutionen, Uppsala Universitet. Tillgänglig:
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=923896 [Besökt 01-16]
Dellgran, P. & Karlsson, N. Konsumtionsmönster och välfärd under 1990-talet, SOU 2001:57, Stockholm
Dvornak N. & Kohler M. (2003), Housing Wealth, Stock Market Wealth and
Consumption: A Panel Analysis for Australia, Reserve Bank of Australia.
Tillgänglig: http://www.rba.gov.au/PublicationsAndResearch/RDP/RDP2003-07.html
Égert, B. & Dubravko M. (2007) ,Determinants of house prices in central and eastern Europe, Basel, Monetary and Economic Department.
Ekonomifakta, Den långa räntan, Tillgänglig: http://www.ekonomifakta.se
/sv/Fakta/Ekonomi /Finansiell_utveckling/Langa_rantan/ [Besökt 2007-10-12]
Ekonomifakta, Börsutvecklingen i Sverige och USA, Tillgänglig: http://www.ekonomi fakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell_utveckling /Borsutveckling_i_Sverige _och_USA/ [Besökt 2007-10-12]
33
Finansdepartementet (1996), Novemberrevolutionen - om rationalitet och makt i beslutet att avreglera kreditmarknaden 1985. Tillgänglig: http://www.sweden.
gov.se/conten t/1/c6/03/62/19/c0130ab5.pdf [Besökt 2008-01-12]
Finansinspektionen, (2001:1), Riskmätning och Kapitalkrav, Baselkommitténs förslag till nya kapitaltäckningsreglerna ur ett svenskt perspektiv.
Finansinspektionen (2007), Att mäta kreditrisk- erfarenheter från basel II. Tillgänglig:
http://www.fi.se/upload/30_Regler/50_Kapitaltackning/10_Kreditrisk/att %20_mata_kreditrisk.pdf [Besökt 2007-11-12]
Finansinspektionen (2007), Sparbarometern - tredje kvartalet. Tillgänglig:
http://www.fi.se /upload/20_Publicerat/50_Statistik/80_Sparbarometern /2007/Sparbar07kv3.pdf [Besökt 2007-12-20]
Konjunkturinstitutet (2003), Trender och risker med hushållens skuldsättning. Tillgänglig:
http://www.konj.se/download/18.988707fc16e9df3b7fff6893/KLa03_ruta1.pd f [Besökt 2007-10-02]
Levin, E.J. & Pryce G. (2007), The real interest rate effect on the price elasticity of house supply, Department of urban studies, University of Glasgow, Scotland.
Tillgänglig: http://www.gwilympryce.co.uk/housing/Levin_&_Pryce_Real_
r_&_PES_Working_Paper_28feb07.pdf [Besökt 2007-12,03]
Markström, G. (1990), De nya reglerna för kapitaltäckning i svenska kreditinstitut, Skandinaviska Enskilda Bankens Kvartalsskrift, Nr 4, Print Produktion AB.
Myhrman, J. (1988), Kredit marknad och penningpolitik, Stockholm, SNS förlag.
Nilsson C. (2005), Kurskompendium A/Introduktion och Makroteori, Nationalekonomiska Institutionen, Uppsala Universitet
34
Nyberg L. (2006), Riksbanken och fastighetsmarknaden, Tal i Kristianstad 2006-11-06.
Tillgänglig: http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=23109 [Besökt 2007-10-20]
Ortalo-Magne, R. (1998) “Boom in, bust out: Young household and the housing pricing cycles”
Perbo, U. (1999), Varför fick Sverige en depression i början på 90-talet?, Ekonomisk Debatt 1999, årg. 27, nr 6.
Riksbanken (2007) Finansiell stabilitet 2007:1. Tillgänglig: http://www.riksbank.se /pagefolders/30491/2007_1_sv.pdf [Besökt 2007-10-10]
Riksbanken (2007) Ordlista. Tillgänglig: http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx
?id=20973#N [Besökt 2007-10-19]
Riksbanken (2007), Reporänta, in – och utlåningsränta. Tillgänglig: http://www.riks bank.se/templates/Page.aspx?id=8912 [Besökt 2007-10-27]
Statistiska Centralbyrån (2007), Ökade disponibla inkomster för hushållen, Artikulerat.
Tillgänglig: http://www.scb.se/templates/Artikulerat_artikel____206428.asp [Besökt 2007-11-06]
Statistiska Centralbyrån (2007), Finansmarknadsstatistik. Tillgänglig:
Finansmarknadsstatistik, http://www.scb.se/templates/Product____37260.asp [Besökt 2007-10-01]
Statistiska Centralbyrån (2007), Finansräkenskaperna andra kvartalet 2007 – finansiella tillgångar och skulder för olika samhällssektorer. Tillgänglig: http://www.scb.
se/statistik/FM/FM0103/2007K02/FM0103_2007K02_SM_FM17SM0703.pd f [Besökt 2007-12-20]
Statistiska Centralbyrån (2008), Hushållens disponibla inkomster. Tillgänglig:
http://www.scb.se/statistik/NR/NR0103/2007K03D/Hush%C3%A5llens%20di sponibla%20inkomster%202007-12-06.xls [Besökt 2008-01-06]
35
Statistiska Centralbyrån (2007), Hushåll, Finansiella tillgångar och skulder. Tillgänglig:
http://www .scb.se/templates/tableOrChart____24790.asp [Besökt 2007-10-30]
Statistiska Centralbyrån (2007), Antal hushåll efter hushållstyp Tillgänglig:
http://www.scb.se/templates/tableOrChart____163554.asp [Besökt 2008-02-12]
Tsatsaronis, K. & Zue H. (2004), What drives housing price dynamics: cross country evidence. BIS Quarlerly Review. Tillgänglig: http://www.bis.org /publ/qtrpdf/r_qt0403f.pdf?noframes=1
Wohlin L. (1991), Svensk valutapolitik - tillbakablick och framtid i ett integrerat Europa, kapitel 15 i L. Jonung ”Devalveringen 1982 – rivstart eller snedtändning”
Stockholm, SNS förlag. Tillgänglig: http://www.internetional.se/wohlin15.htm [Besökt 2008-01-15]
36
Appendix
Appendix 1
Data som använts för att räkna ut disponibel inkomst för inkomstgrupp 1-5 utgående från SCB:s data över decilgrupper.
37 Appendix 2
Boindex för riket i tabellform70
Källa: Swedbank boindex
70 Boindex för hela riket, Swedbank.
38 Appendix 3
Fördelning av den disponibla inkomsten år 2005 på 5 olika inkomstgrupper
Disponibel inkomst (tkr
Uträkning av medelvärde för lån med rörliga räntan.
Andelen rörlig ränta för hushållens nya
39 Appendix 5
Uträkning av disponibel inkomst för 2007, givet antagandet att ökningen kv 4 är i led med ökningarna kv1-3
* markerade siffror är uträknade genom antagandet att ökningen från kv4 2006 till kv4 2007 är lika stor
som medelvärdet av de andra kvartalens ökningar under året
Appendix 6
MFIs utlåning exkl. konsumtionskrediter till svenska hushåll exkl. HIO, mdr kr
2007 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
I analysen görs flertalet antaganden och approximationer som påverkar resultatets tillförlitlighet. Den linjära extrapoleringen som används för att skatta värden på hushållens skuld för december påverkar storleken på skulden och gör att vi inte kan vara säkra på att
40
värdet för hushållen skulder är korrekt. Skuldökningen från månad till månad är dock stabil och regressionen ser vi som ett av de bättre sätten att extrapolera data i detta fall, samma syn har vi på extrapoleringen av antal hushåll. Indelningen av skulden i inkomstgrupper upplever vi som den i särklass största felkällan. Riksbanken medger att data över fördelningen är inexakt och den summerar dessutom till 101 procent. Fördelningen av lån på rörlig och bunden ränta upplever vi som säker när det gäller bolånen, men antagandet att alla konsumtionskrediter är rörliga kan tänkas vara felaktigt häri pga. data saknas.
Konsumtionskrediterna är dock en relativt liten del av lånestocken, och eftersom vi räknar med att hela mängden är rörlig, så vet vi också att vi tittar på scenariot med den största möjliga inverkan från konsumtionskrediterna. Då vi studerat alla dessa felkällor anser vi att man kan ta resultatet, den ökade räntekvoten, som en fingervisning.