Kunskap är makt. Att ha tillgång till sitt språk och ett gott ordförråd är makt. Det ger en självkänsla och trygghet. Vi lever i ett samhälle där kraven på läskunnighet och ordförståelse hela tiden ökar. Läs- och skrivsvårigheterna kan vara så svåra eller ha skapat så mycket motvilja mot läsning eller lästräning och skrivning att man måste hitta en annan väg till det skrivna språket. Då kan det vara nödvändigt att prova alternativa verktyg. Det är också viktigt alla i klassen kan använda de alternativa verktygen så att elever i behov kan känna att det är ett inkluderande arbetssätt.
Många anser att de avgörande faktorerna för personer med läs- och skrivsvårigheter som lyckats med sina studier har gjort det genom stöd från hemmet och kunniga pedagoger. Genom tidiga utredningar och pedagoger kunniga i tekniken som inte enbart inriktar sig på färdighetsträning, utan även låtit eleverna använda sig av t.ex. datorer och andra alternativa verktyg . För att kunna lära sig skriva och utnyttja både dator, program och andra verktyg krävs teknisk kunskap. För att få upp snabbheten i datoranvändande och framförallt skrivningen krävs det tangentbordsträning skall sättas in tidigt. Tyvärr har vår studie visat, både att det än idag finns väldigt lite material i klassrummen, och att pedagogerna anser sig ha dålig kunskap om dessa verktyg.
Arbetet med tekniska redskap och program, som i studien kallas för alternativa verktyg i lärandet, eftersom de i skolan endast är ett alternativ till papper och penna, förutsätter alltså att pedagoger och föräldrar hjälper till ett inkluderande arbetssätt kräver inkludering både av elev och av redskap. Problemet kanske är som Yelland (2007) beskriver: Det fundamentala problemet är associerat med användningen av datorer i skolan, att deras användning har blivit inplacerat på existerande läroplaner som är gjorda innan dataåldern. Det här skapar svårigheter för pedagoger att skapa nya förutsättningar med IT. Här har vi troligtvis svaret på vår fråga, om de inte används, vad beror det på? Skolan måste uppdatera sig, och hur det skulle gå till är ett fortsatt arbete att ta reda på.
Referenser
Adams, M.J. (1990) Beginning to read. Thinking and learning by print. Cambridge Mass: MIT Press Adler,B. (2001) Vad är dyskalkyli. Höllviken. NU-förlaget.
Allard, B.& Rudqvist, M & Sundblad, B.(2003) Nya Lusboken. Stockholm: Bonnier utbildning. Arnqvist, A. (1993) Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Befring, (1994) Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. red. (2003) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Bruck, M. (1992) Persistence of dyslexics phonological awareness deficits. Developmental Pschologi, 28. 874-886.
Bryman, A. (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Conway, F & Jing Lei, P. & Yong Zhao, (2008) The digital pencil. New York: Taylor & Francis Group.
Druid-Glentow, B.(2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Domincovic, K. & Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006) Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, O. (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ericson, B. (2001) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Elbro, C. (2004) Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Fridolfsson, I. (2008) Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Frost J. (2002) Läsundervisningen. Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur.
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003) Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande hjälpmedel vid
läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Föhrer, U. & Magnusson, E. (2000) Kompensatorisktstöd vid studier. Hjälpmedelsinstitutet: FMLS. Geva, E. (2000) Issues of assessment of reading disabilities in L2 children – Believs and research
Evidence. Dylexia nr 6.13-28.
Gustavsson, K.& Mellgren, E.(2005) Barns skriftspråkande – att bli en skrivande och läsande person. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTOBURGUNSENSIS.
Haug, P. (1998) Pedagogiskt dilemma. Specialundervisning Stockholm: Skolverket, Liber.
Hallerström, H & Tallvid, M. (2008) En egen dator som redskap för lärande. Lund: Sociology Law and University.
Hoover, E. & Gough, L. (1990) The simple view of reading. Reading and Writing. An interdisciplinary Journal 2 s 127-160.
Høien, T. & Lundberg, I. (1999) Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Hwang, C.P & Nilsson, B. (2003) Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Ingvar, M. (2008) En liten bok om dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.
Jacobson, C. & Lundberg I (1998) Early prediction of individual growth in reading. Reading and Writing. An Interdisciplinary journal.
Jedeskog, G. ( 1993) Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund: Studentlitteratur. Kere, J. & Finer, D (2008) Dyslexi. Stockholm: Universitety Press.
Klingberg, T. (2007) Den översvämmade hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur Liberg, C. (2007) Vägar in i skriftspråket. Lund: Studentlitteratur.
Liberg, C.(1993) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Linell, P & Jenniche, M. (1980) Barns uttalsutveckling Lund: Liber förlag. Lundberg, I. (1994) Språklekar efter Bornholmsmodellen. Umeå. IngReadAB Lundberg, I.& Herrlin, I. (2003) God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, I.& Herrlin, I. (2008) God skrivutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I. & Sterner, K. (2006) Hur hänger läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik ihop.
Dyslexi. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Karolinska Institutet.
Lundgren, T. (1996) Det skrivna ordets tystnad. Stockholm: En bok för Alla.
Lundgren, T. (2008) Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter, Stockholm: FMLS . Magnusson, E. & Nauclér, K. (1992) Läsning och läsinlärning. Lund: Studentlitteratur. Melin, S. & Lange, A-L. (2007) Att läsa och skriva. Stockholm: Liber.
Myrberg, M. Lange A-L (2003) Konsensusprojektet. Stockholm: Specialpedagogiska institutet. Stockholm: LHS .
Myrberg, M. (2007) dyslexi – en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets. Art. 2007:02.
Naeslund,L. (2001) Att organisera lärares frihet. Fallstudie av datorstöd vid en grundskola. Linköping: Läspedagogiska institutet. EMIR rapport nr 5.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007) Språkutveckling och språkstörning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Reichenberg, M. (2008) Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.
Samuelsson (2002) Läs och skrivsvårigheter inte bara dyslexi. Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.
Share, D. & Stanovich, K. 1995) Has the phonological recording model of reading acquisitions and
reading disabilities led us astray. Issues in education 1, 1-57
Skolverket. (2002) Språket lyfter. Stockholm: Fritzes förlag.
Skollagen.(1985) Grundskoleförordningen. SFS:1985 1100. Stockholm: Fritzes. Smith, F. (2000) Läsning. Stockholm: Liber.
Stanovich, K. (1986) Matthew effects in reading. Some consequences if individual differences in
acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21:4, s360-406.
Sundbaum, K. & Wallstén, S. (red) (2006) Den hemliga koden. Stockholm: Vetenskapsrådet. Strömqvist , S. (1998) Konsten att tala och skriva. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Smedjebacken: Prisma. Taube, K. (2007) Barns tidiga läsning. Uddevalla: Norstedts akademiska förlag.
Taube, K. (1997) Läsinlärning och självförtroende. Reviderad upplaga. Uddevalla: Norstedts Akademiska Förlag.
Tragetorn, A. (2005) Att skriva sig till läsning - IKT. i förskoleklass och skola. Liber AB. Torneus, M. (2002) På tal om språk. En bok om språklig medvetenhet hos barn. Stockholm. Liber. Af Trampe, P. & Andersson, B. (2005) Åtgärder vid läs och skrivsvårigheter. Vetenskap och beprövad
erfarenhet och humbug. Dyslexi nr 4.
Trost, I. ( 1994) Enkätboken Lund: Studentlitteratur.
Zetterqvist, A. Nelson, K. (2003) Dyslexi, en diagnos på gott och ont. Lund: Studentlitteratur. Yong Zhao (2003) What should teacher know about technology: Library of congress Cataloging-in-Publication Data.
Internetmaterial
Skollagen. Svensk författningssamling. SFS
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&dok_id=SFS1985:1100&rm=1985&bet=198 5:1100 (Hämtad 2009-01-22)
Skolverket, (2006) Barns läskompetens i Sverige och världen:
http://www.skolverket.se/content/1/c4/03/66/pdf1756. (Hämtad 20080211) Skoldatateket (2004) Läslust och livsglädje. Stockholm.
http://www.skoldatatek.se/sv/component/content/article/41-verktyg/143-laeromedel-med-moejligheter-kopia (hämtad 20090215)
Skolverket (2006) PISA 2006, Svenska 15-åringars kunskaper och attityder i ett internationellt
perspektiv.
http://www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Koulutus/artikkelit/pisa-tutkimus/pisa2006/liitteet/PISA2006sv.pdf ( Hämtad 20081012)
Skolverket (2007) Vad händer med läsningen. En kunskapsöversikt om läsundervisningen i Sverige 1995-2007.. http://www.skolverket.se/ (Hämtad 20090115)
Skolverket Lpo 94, Läroplan för den obligatoriska skolan, förskolan och de frivilliga skolformerna.
Skolverket: Stockholm. (Hämtad 2009-01-15)
Vetenskapsrådets (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Bilagor
Bilaga 1. Missivbrev