Studiens resultat visar att informanterna i denna studie anser att det ska finnas avsatt tid för läsning varje dag såväl högläsning som tyst läsning för att ge samtliga elever lika möjlighet till läsning och läsutveckling. Miljön visade sig också ha en betydelsefull roll för läsglädjen enligt informanterna.
Informanterna ansåg att en lockande läsmiljö bestående av kuddar, filtar och en harmonisk miljö var en bidragande faktor till läsglädje. Informanterna nämnde att tillgången på böcker i klassrummet bör vara varierad med olika genrer och olika kunskapsnivåer för att kunna tillgodose alla elevers behov och bidra till läsutvecklingen och därmed bibehålla läsglädjen. Det visade sig att endast två av informanterna (en pedagog och en bibliotekarie) höll sig uppdaterad kring ny forskning för att kunna väcka och behålla elevernas läsglädje på bästa möjliga sätt. Om pedagogerna inte håller sig uppdaterade om forskningen finns risken att elevernas lässvårigheter inte upptäcks. Ju mer pedagoger förhåller sig och tar sig an ny forskning desto mer kan
läsutvecklingen främjas. En slutsats är att både bland pedagogerna och
bibliotekarierna skiftas synen på hur man skapar och bibehåller läsglädje, och sedan att endast två av totalt sju informanter håller sig uppdaterade kring aktuell forskning.
6.1 Framtida forskning
Fortsatt forskningsområde skulle kunna vara att involvera eleverna i studien i form av enkäter alternativt intervjuer. Studiens syfte skulle då kunna kretsa kring vad eleverna anser ökar och bevarar deras läsglädje. Studien skulle dessutom kunna vidgas genom att utföra studien i årskurserna 4-6.
Referenslista
Aukrust, V-G. (2011) Fortellinger fra stellerommet : to-åringer i
barnehage : en studie av språkbruk - innhold og struktur . Oslo: Universitetet i Oslo.Pedagogisk forskningsinstitutt, 1995. Print. Berg, G. Skolledarskap och skolans frirum. Studentlitteratur
AB.
Björk, M., & Liberg, C. (1999) Vägar in i skriftspråket :
tillsammans och på egen hand . 1. uppl. 2. tr. Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.
Chambers, A. (1994). Böcker inom oss : om boksamtal. Stockholm: Norstedt.
Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss . Huddinge: X Publishing.
Dobson Scharlach, T. (2008). START Comprehending: Students and Teacher Actively Reading Text. The Reading Teacher, Vol. 62, No.1, s. 20-31.
Elbro, C., & Amstrand, B. (2004). Läsning och läsundervisning . 1. uppl. Stockholm: Liber.
Ewald, A. (2007). Läskulturer. Lärare, elever och litteraturläsning i
grundskolans mellanår. Doktorsavhandling. Malmö Studies in
Education Sciences No. 29. Malmö: Holmbergs.
Frost, J., & Jakobsson, U. (2009). Läsundervisning och läsutveckling . 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Guthrie, J. (2003). Concept-Oriented Reading Instruction. I A. Sweet & C. Snow (Eds.), Rethinking Reading Comprehension (s. 114-141). New York: The Guilford Press.
Körling, A-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Lindö, R. (2005)Den meningsfulla språkväven : om textsamtalets och den gemensamma litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur& Kultur.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling :
kartläggning och övningar. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur. Malmgren, L-G., & Nilsson, J. (1993). Litteraturläsning som lek
och allvar : om tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur.
Norberg, I. (2003). Litteraturen i skolan: med bilderböcker uppför
ålderstrappan. Lund: Bibliotekstjänst
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pressley, M. (1998/2006). Reading Instruction That Works: The Case for
Balanced Teaching: New York: The Guilford Press.
Reichenberg, M., & Fröhling, T. (2008). Vägar till läsförståelse : texten, läsaren och samtalet. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur.
Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket. Smith, F. (2000). Läsning. 3., uppl. Stockholm: Liber.
Taube, K. (2013). Barns tidiga skrivande. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trabasso, T., & Bouchard, E. (2002). Teaching Readers to Comprehend Text Strategically. I C. Collins Block & M. Pressley (Eds.), Comprehension
Instruction. Research-Based Best Practices (s. 176-200). New York
London: The Guilford Press.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 2011:1. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse : lässtrategier och studieteknik för de första skolåren. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Bilaga 1
Intervjuguide till pedagoger
- Hur kan man skapa läsglädje i en klass?
- För en enskild elev som inte har läslust, hur följs läsningen upp? - Låter du eleverna få lyssna på ljudböcker?
- Händer det att eleverna får ta upp bänkboken för att hen har blivit klar med en annan uppgift snabbare än sina klasskamrater?
- Hur når ny forskning dig om läsglädje? - Har du något samarbete med bibliotekarien? - Hur får eleverna välja böcker?
- Är det fritt val? - Har ni högläsning?
Bilaga 2
Intervjufrågor till bibliotekarien
-Hur uppmuntrar du barn till att läsa böcker? -Hur gör du/ hur kan man öka barns läsglädje?
-Om ett barn inte upplever läsglädje , vad kan du som bibliotekarie göra då? -På vilket sätt kan du stödja pedagogerna i skolan inom läsning?
-Når ny forskning dig kring läsglädje?
Bilaga 3: Missivbrev
Examensarbete om läsglädje
Hej!
Vi är två studenter på Mälardalens Högskola som studerar vår sista termin till grundskolelärare 4-6. I vårt examensarbete inriktar vi oss på läsglädje.
Syftet med vår studie är att ta reda på hur pedagoger kan bidra till elevers läsglädje och hur forskningen kring läsglädje når pedagogerna. Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har också för avsikt att ta hjälp av er verksamma pedagoger i årskurs 5 genom intervjuer. Därmed vill vi intervjua dig, som har kunskap, utbildning och erfarenheter som är värdefulla för oss och vårt arbete.
Vid intervjun kommer vi att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och att när som helst kan avbryta intervjun och därmed ditt deltagande. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt och resultatet kommer enbart att användas i forskningsändamål.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Med vänliga hälsningar,
Angelika Petersén apn14009@student.mdh.se Josefin Mrkoci jmi15002@student.mdh.se
Handledare,
Birgitta Norberg Brorsson birgitta.brorsson@mdh.se