Forskning från slutet av 1980-talet och framåt visar på vikten av att förskolebarn får möjlighet att utveckla en god fonologisk medvetenhet inför läsinlärningen; senare års forskning bekräftar också detta. I övningsmaterialet Före Bornholmsmodellen (Sterner och Lundberg 2010) finns förslag på språklekar för förskolebarn i samtliga åldrar. Våra enkätsvar visar att många pedagoger, som är verksamma inom de tre inriktningarna arbetar en hel del med språklekar som rör språkljud. Ett flertal informanter uttrycker dock, att det vore önskvärt att det fanns mer tid för planerade språkliga aktiviteter i den dagliga verksamheten. Vår förhoppning är att förskolepedagoger får möjlighet att arbetar än mer regelbundet och strukturerat med språklekar, som stärker barnens fonologiska medvetenhet.
Vår undersökning har naturligtvis sina begränsningar vad gäller omfattning och
fördjupning. Det vore intressant att i än större utsträckning studera vilka språklekar, och i vilka sammanhang språklekar som rör språkljud genomförs i förskolan. Hur skulle man kunna få in mer av språklekar i verksamheten? Det skulle också vara intressant att undersöka hur förskolepedagogerarbetar med barn, som uppvisar svårigheter med att lära sig rim och ramsor.
Lärare i förskolan har en mycket viktigt uppgift, som Frost (2002) också beskriver, nämligen den att ta reda på vilka barn som har svårigheter med att lära sig ramsor och som har svårt för att rimma. Frost (2002) uttrycker att de här barnen är i behov av extra stöd, för att kunna vara delaktiga i språklekar som stärker deras fonologiska
medvetenhet. Vår förskola är en skola för alla, vilket innebär att samtliga barn ska ges gynnsamma förutsättningar för den kommande läsutvecklingen. Alla barn ska få möjlighet att känna att de kan, och att det är roligt att till exempel lära sig nya rim och ramsor på förskolan. I en skola för alla är det viktigt att lärarna ser till samtliga
förskolebarns unika förmågor och kunskaper.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (Lpfö 98 rev 2010 s.5)
Referenser
Andersson, Bengt-Erik (2001). Visionärerna. Jönköping: Brain Books AB.
Barsotti, Anna (1997). D-som Robin Hoods pilbåge. Ett kommunikationsprojekt i Reggio
Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Bryant, P.E., Bradley, L., Maclean, M. & Crossland, J. (1989). “Nursery rhymes, phonological skills and reading”. Journal of Child Language,
1989, vol. 16, s. 407–428.
Carlsson, Anders (2002). Jakten på den goda pedagogiken. En jämförelse mellan
Montessori och andra pedagogiska filosofier. Svenska Montessoriförbundet.
Ferreira, Janna (2007). Sounds of silence: phonological awareness and written language in
children with and without speech. Diss. (sammanfattning) Linköping:
Linköpings universitet, 2007. Hämtat från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10184 (2014-06-15).
Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Frost, Jörgen (2002). Läsundervisning. Praktik och teorier. Stockholm: Natur & Kultur.
Hagtvet Eriksen, Bente (1993). “From oral to written language: a developmental and interventional perspective”. European Journal of Psychology of Education, 1993, vol. VIII nr 3, s. 205–220.
Hagtvet Eriksen, Bente (1994). Fra tale til skrift. Om preduksjon og utvikling av
leseferdighet i fire til åtteårsålderen. Universitetet i Oslo, Institut for
spesialpedagogikk.
Hanson, Lena (1997). Montessori och barns arbete. Stockholm: Liber.
Herder, Britta, Lindgren, Maria, Einarsson, Jan & Håkansson, Gisela (2007). Vad händer
med läsningen? 2007, Rapport 304. Hämtat från
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hämtat från http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf (2014-06-12).
Håkansson, Gisela (2014). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Förskolans vardag. I: Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.): Förskolan – barns första skola!
Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar, Frost, Jörgen & Petersen, Ole- Peter (1988). “Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children”.
Reading Research Quarterly, 23(3), 1988, s. 263–284.
Lundberg, Ingvar & Höien, Torleiv (1991). “Initial enabling knowledge and skills in reading acquisition: print awareness and phonological segmentation”. I:
Phonological awareness in reading – The evolution of current
perspectives, 1991. Editors D.J. Sawyer & B.J. Fox. NY: Springer Verlag.
Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny rev. utg. 2010] (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Melby- Lervåg, Monica, Halaas Lyster, Solveig- Alma & Hulme, Charles (2012). “Phonological skills and their role in learning to read: a meta-analytic review”. Psychological Bulletin, 2012, vol. 138, No. 2 s. 322–352: American
Psychological Association.
Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En översikt av aktuell forskning om läs- och skrivsvårigheter. Hämtat från
Nöjd, Maria (2011). ”Kultvarning eller kulturell injektion”, Lärarnas nyheter.
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/04/11/kultvarning-eller-kulturell-injektion (2014-10-03).
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Samuelsson, Stefan (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi. I: Bjar, Louise (red.): Det
hänger på språket. Lund: Studentlitteratur.
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2010). Före Bornholmsmodellen- språklekar i
förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Tunmer, William E. & Rohl, Mary (1991). “Phonological awareness and reading acquisition”. I: Phonological awareness in reading - The evolution of current
perspectives,1991. Editors D.J. Sawyer & B.J. Fox. NY: Springer Verlag.
Vallberg Roth, Ann- Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria – didaktik,
dokumentation och bedömning i förskola. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev Semenovich (1976). Taenkning og sprog1, 2 opl. Kobenhavn: Reitzel.
Wallin, Karin & Arvas, Birgitta (red.): Mer om hundra språk: Moderna museet, Stockholm [16.8-5.10 1986], Moderna museet, Stockholm, 1986.
Wennerström Skjöld, Kristina & Smeds Bröderman, Mari (2008). Montessoripedagogik i