Avslutning

Avslutningsvis så visar det sig att samtliga medverkande lärare valt att jobba med olika

skönlitterära verk samt att de tagit fasta på olika delar av skolans värdegrund. Tre av lärarna

visar sig ha använd Jessica Schiefauers När hundarna kommer, och förutom denna roman har

lärarna använt både äldre klassiska sagor och verk såväl som modernare ungdomslitteratur i

syfte att belysa värdegrundsfrågor. Flera utav lärarna visar sig behandla sinsemellan liknande

frågor som berör bland annat demokrati, döden och mänskliga rättigheter. Även frågor kring

solidaritet, jämställdhet, etnicitet, klass och kön visar sig ha behandlats av somliga av lärarna.

Av allt att döma framträder emellertid ingen gemensam nämnare mellan lärarna beträffande

värdegrundsrelaterade ämnen och frågor. Detta bör dock inte ses som ett problem emedan

samtliga lärare likväl berört frågor som svarar mot det innehåll som återges i avsnittet om

skolans värdegrund i Lgy11. Valet av skönlitteratur visar sig å ena sidan bottna i de

anpassningar som lärarna bedömer vara nödvändiga givet hur deras elevgrupper ser ut. Å andra

sidan visar sig valet av skönlitteratur komma sig av lärarnas egna litterära preferenser, vilka

uppenbarligen skiljer sig åt.

De flesta elever visar sig ha upplevt och reagerat på undervisningen om värdegrundsfrågor

på ett positivt sätt, och ett flertal av lärarna uppger att merparten av deras elever har haft mycket

åsikter och tankar kring de ämnen och frågor som diskuterats. I ett enstaka fall ska ett flertal

elever ha protesterat mot innehållet i en roman som en av lärarna jobbade med, varefter läraren

i fråga menade att vissa frågor visar sig vara lättare för vissa grupper att diskutera – varför det

är angeläget att sträva efter att anpassa sin undervisning i största möjliga utsträckning. En

ytterligare beaktansvärd observation som gjorts av en av lärarna handlar om att många elever

som inte brukar få chans glänsa i andra sammanhang istället får möjligheten att visa vad de går

för i värdegrundsrelaterade diskussioner baserade på skönlitteratur. Som tidigare nämnt är

framställningarna av elevernas reaktioner inget annat än lärarnas egna interpretationer. Om inte

annat säger lärarnas återgivningar av elevernas återkoppling emellertid något om vad som kan

fungera och vad som inte kan fungera i litteraturundervisningen kopplat till värdegrund såväl

som vilka orsaker som kan ligga till grund för detta.

När det kommer till legitimeringen av skönlitteraturläsning visar det sig att lärarna inte har

någon gemensam syn. Medan lärare 1 i synnerhet anser att skönlitteratur bör läsas för att bli

bättre på att läsa, vilket kan tolkas som en betoning av den efferenta läsningen, menar lärare 2

istället att skönlitteratur bör läsas för att anamma nya upplevelser och perspektiv, vilket istället

representerar den estetiska läsningen. Lärare 3 och 4 ser inga problem med att legitimera

34

skönlitteraturläsning med hjälp av skolans värdegrund, och deras motiveringar visar sig även

dem tangera den estetiska läsningen.

De slutsatser som följaktligen går att dra är att de medverkande lärarna väljer att arbeta med

olika delar av skolans värdegrund, vilket beror på elevsammansättning och egna litterära

preferenser. Att lärarna inte väljer att ta upp samma verk, ämnen och frågor bör sålunda inte

ses som problematiskt i takt med att de olika valen har ett samband med de anpassningar som

gjorts samt för att relevanta delar ur skolans värdegrund har behandlats i varje lärares

undervisning. Vidare finns ingen förnimbar konsensus angående skönlitteraturens

legitimeringar mellan de medverkande lärarna. Å andra sidan bör denna oenighet inte

nödvändigtvis innebära att lärarna i denna studie står helt i motsats till varandra. Lärarna har

trots allt visat sig vara överens om att den estetiska läsningen har ett särskilt värde såtillvida att

den vidgar läsarens sinnen och världsbild samt att den har kapaciteten att öppna dörrar till såväl

nya världar som frågor som berör skolans värdegrund. Vad lärarna däremot bedömer vara av

störst vikt skiljer sig åt då en av lärarna väljer att premiera den efferenta läsningen som

legitimeringsgrund medan tre av lärarna istället ger företräde åt den estetiska läsningen som

centralt belägg för att legitimera läsning av skönlitteratur.

35

Källförteckning

Primära källor

Intervjuer (inspelade och transkriberade)

Informant 1 (lärare 1), 2019-03-27

Informant 2 (lärare 2), 2019-03-27

Informant 3 (lärare 3), 2019-03-28

Informant 4 (lärare 4), 2019-04-05

Sekundära källor

Tryckta källor

Alkestrand, Malin, Magiska möjligheter: Harry Potter, Artemis Fowl och Cirkeln i skolans

värdegrundsarbete, Makadam, Diss. Lund: Lunds universitet, 2016, Göteborg, 2016.

Bloom, Harold, Hur du ska läsa, och varför, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2001.

Kronlid, David O., Skolans värdegrund 2.0: etik för en osäker tid, Första utgåvan, Natur &

kultur, Stockholm, 2017.

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,

Skolverket, Stockholm, 2011.

Malmgren, Lars-Göran, Svenskundervisning i grundskolan, 2:a uppl., Studentlitteratur, Lund,

1996.

Nordberg, Olle, Berättelser som förändrar: Utvärdering och didaktisk diskussion kring ett

nationellt läsprojekt för ungdomar, Kph, Trycksaksbolaget, Uppsala, 2019.

Persson, Magnus, Varför läsa litteratur?: om litteraturundervisningen efter den kulturella

vändningen, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007.

Rosenblatt, Louise M., Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, Studentlitteratur,

Lund, 2002.

36

Elektroniska källor

God forskningssed [Elektronisk resurs], Reviderad utgåva, Vetenskapsrådet, Stockholm,

2017. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

(hämtad 2019-05-13).

Haimi, Rebecca, ”Rök ihop i sändning: Skönlitteratur är hittepå!”, SVT Nyheter, 22 juli 2016.

https://www.svt.se/kultur/bok/rok-ihop-i-sandning-skonlitteratur-ar-hittepa

(hämtad 2019-05-08)

Kulturnytt, ”Forskare: Skolan stirrar sig blind på skönlitteraturen”, Sveriges Radio, 18 juli

2016. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6477150

(hämtad 2019-05-08)

Malmgren, Gun, ”Svenskämnet som demokrati- och värdegrundsämne”. I Utbildning &

Demokrati 2003, Vol. 12, Nr. 2, s. 63-76, 2003.

https://lup.lub.lu.se/search/publication/58cf3b61-223e-49d4-8d32-396c0698378b

(hämtad 2019-03-07)

Molloy, Gunilla, ”Det nödvändiga samtalet”. I Utbildning & Demokrati 2003. Vol. 12, Nr. 2,

2003.

https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning

-och-demokrati/2003/nr-2/gunilla-molloy---det-nodvandiga-samtalet.pdf

(hämtad 2019-04-11)

Molloy, Gunilla, Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av skönlitteratur på

högstadiet, Lärarhögsk., Stockholm, 2002.

http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1151440&dswid=8047

(hämtad 2019-03-07)

Rasmusson, Maria, Oskarsson, Magnus, Eliasson, Nina, Lundgren, Maria, Karlsson, Karl

Göran, Fredriksson, Ulf, Pettersson Astrid & Sollerman, Samuel, PISA 2015

[Elektroniskresurs] 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik,

Skolverket, Stockholm, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33688

37

Bilagor

Intervjuguide

Projektinformation

Denna undersökning kommer utgöra det primära materialet till ett självständigt arbete i svenska

på C-nivå (examensarbete). Studien omfattar frågor kring skönlitteratur som

värdegrundsförmedlare i svenskämnet på gymnasiet, och dess syfte är följaktligen att ta reda på

hur verksamma svensklärare på gymnasiet förhåller sig till och arbetar med värdegrundsfrågor

i sin litteraturundervisning. Intervjun kommer spelas in.

Öppningsfrågor

 Hur länge har du arbetat som lärare?

 Vilka ämnen utöver svenska undervisar du i?

Intervjufrågor

1. Har du arbetat med värdegrundsfrågor

¹²⁹

i samband med undervisning i skönlitteratur i

din svenskundervisning?

1.1. Om ja, vilka verk har du jobbat med och varför just dessa?

1.2. Om nej, varför har du inte jobbat med värdegrundsfrågor?

2. Om nej på fråga 1, har du, i din skönlitteraturundervisning, haft någon annan

infallsvinkel i arbetet med skönlitteratur i svenskämnet? Om ja, vilka verk har ni då

läst och hur har ni jobbat med dessa verk?

3. Om ja på fråga 1, vilka värdegrundsfrågor har behandlats i din

skönlitteraturundervisning?

4. Om ja på fråga 1, hur har din undervisning om värdegrundsfrågor i skönlitteratur sett

ut (t.ex. vilka uppgifter som eleverna har fått, och vilka frågor som har diskuterats)?

129 Med värdegrundsfrågor avses värden som berör demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och dylikt. I princip allt som omfattas av Skolans värdegrund i Lgy11.

38

5. Om ja på fråga 1, hur har eleverna upplevt värdegrundsundervisningen i

skönlitteratur? (har de t.ex. observerat/iakttagit värdegrundsrelaterade företeelser i

texter/romaner?).

6. Finns det särskilda värdegrundsfrågor som är extra viktiga att lyfta i

skönlitteraturundervisningen i svenskämnet, tycker du? Om ja, vilka och varför?

7. Finns det särskilda skönlitterära genrer och/eller romaner som du tror lämpar sig

särskilt väl om man i sin undervisning har för avsikt att belysa värdegrundsfrågor?

8. En del aktörer inom den offentliga debatten har på senare år ibland avfärdat läsning av

skönlitteratur i skolan som onödig. Tror du att man, i egenskap av svensklärare, lättare

kan legitimera läsning av skönlitteratur genom att betrakta skönlitteraturen som

värdegrundsförmedlare? Varför/varför inte?

In document ”Många som kanske inte får glänsa i andra sammanhang kan glänsa i de här sammanhangen” (Page 35-40)