John Dewey (1916/1999) skrev redan på sin tid om vikten av att eleverna deltar aktivt i undervisningen eftersom inlärningen då sker på ett bättre och mer naturligt sätt. Dewey beskriver en situation där ett barn leker med en boll och lär sig av den vuxne hur man ska göra. Dewey säger att: ”det är själva situationen, leken, som är stimulit. Responsen är inte att rätt och slätt rulla tillbaka bollen utan det är att rulla tillbaka den så att den andre kan fånga den och rulla tillbaka den – lekens fortsättning” (1916/1999, s 71). Inlärning handlar inte så mycket om att imitera utan att göra saker på egen hand. Att göra och att se att det fungerar och leder till en vidare handling utförd av en annan person som i sin tur utför ytterligare en handling. Exemplet med bollen kan jämföras med språkundervisningen exempelvis. Om språkstudenten svarar på en fråga eller ställer ett svar så är handlingen igång och interaktionen
är igång. Studenten lär sig genom att själv praktiskt utöva det som hon/han ska lära sig. Dewey skriver vidare att utbildning inte handlar om ”att tala om saker och få saker berättade för sig utan det är en aktiv och konstruktiv process” (1916/1999, s 75). Elevernas muntliga deltagande på målspråket i interaktionen är därför av stor vikt och man bör kanske som lärare tänka på att ge dem så många möjligheter att interagera på målspråket som möjligt.
Till sist vill jag med utgångspunkt i resultatet av denna studie lyfta fram vikten av att lärare måste fokusera mer på elevernas muntliga interaktion på målspråket under lektionerna,
exempelvis genom att sträva efter att arbeta med öppna frågor, att hitta former för att eleverna ska kunna uttrycka sig med längre meningar och att använda målspråket som arbetsspråk i klassrummet. Det förefaller också som om det är viktigt att läraren vågar lämna över
kontrollen till eleverna så att så många elever som möjligt får chans att öva interaktion i par eller liten grupp eftersom kunskap skapas i samarbete med andra och för att uppnå den ”flerstämmighet” som Olga Dysthe (1996) skriver om. En annan viktig faktor är att skapa ett klassrumsklimat där det är accepterat att säga fel. För att kunna följa de styrdokument som vi språklärare ska arbeta efter och för att kunna bedöma våra elever i muntlig interaktion är alla dessa faktorer av stor betydelse och min förhoppning är att fler än jag kommer att ta till sig slutsatserna av denna studies resultat.
Referenser:
Bagga-Gupta, Sangeeta (2001): Tid, rum och visuell tvåspråkighet. I: Lindblad, Sverker & Sahlström, Fritjof, Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 125-142. Stockholm. Liber. Denscombe, Martyn (2004): Forskningens grundregler. Samhällsforskarens handbok i tio
punkter. Lund. Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn (2009): Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur AB.
Dewey, John (1916/1999): Demokrati och utbildning. Göteborg. Daidalos. Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet. Lund. Studentlitteratur AB. Eriksson, Rigmor & Tholin, Jörgen (1997): Engelska för livet. Lärares och elevers
medvetenhet om språkinlärning. Stockholm. Liber AB.
Evaldsson, Ann-Carita; Lindblad, Sverker; Sahlström, Fritjof & Bergqvist, Kerstin (2001): Introduktion och forskningsöversikt. I: Lindblad, Sverker & Sahlström, Fritjof, Interaktion i
pedagogiska sammanhang, s 8-35. Stockholm. Liber.
Håkansson, Ulla (2000): Interaktion. I Malmberg, Per, red. I huvudet på en elev. Projektet
STRIMS, s 208-218. Stockholm. Bonniers.
Kullberg, Birgitta (2004): Etnografi i klassrummet. Lund. Studentlitteratur AB.
Lightbown, Patsy M. & Spada, Nina. (2006): How languages are learned. Oxford. Oxford University Press.
Lim Falk, Maria (2008): Svenska i engelskspråkig skolmiljö: ämnesrelaterat språkbruk i två
gymnasieklasser. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis, nr 46. Stockholms
universitet Institutionen för nordiska språk.
Malmberg, Per, red (2000): I huvudet på en elev. Projektet STRIMS. Stockholm. Bonniers. Malmberg, Per (2001): Språksynen i dagens kursplaner. I: Skolverket. Språkboken. En
antologi om språkundervisning och språkinlärning, s 16-25. Stockholm: Liber Distribution.
Skolinspektionen (2010): Skolinspektionens rapport 2010:6 Moderna språk
[http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/moderna-sprak/webb- slutrapport-moderna-sprak.pdf] DNR 40-2009:1853
Skolverket (2011): Moderna språk. Kursplaner för moderna språk. Stockholm: Skolverket. [Kan hämtas från: http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes- och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=MOD]
Stoltz, Joakim (2005): Il faut m’expliquer tout ca en francais! Egenproducerad eller
reproducerad talad franska i klassrummet. Forskning om undervisning i främmande språk:
Rapport från workshop i Växjö 10-11 juni 2004. 7.
Stoltz, Joakim (2006): Att tala franska i klassrummet. I: Einarsson, J, Larsson Ringqvist, E & Lindgren, M, red. Approaches to teaching and learning in linguistic research: Rapport från ASLA:s höstsymposium, Växjö, 10-11 november 2005/Papers from the ASLA symposium in
Växjö, 10-11 November 2005.
Stolz, Joakim (2009): Kodväxling i språkklassrummet: Om förstaspråkets roll i
språkundervisningen. I: Tornberg, Ulrika, Malmqvist, Anita och Valfridsson, Ingela (red).
Språkdidaktiska perspektiv: Om undervisning och lärande i främmande språk. Stockholm,
Liber AB.
Stoltz, Joakim (2011): L’alternance codique dans l’enseignement du FLE. Étude quantitative
et qualitative de la production orale d’interlocuteurs suédophones en classe de lycée, (Code- switching in the French foreign language classroom. A quantitative and qualitative study of the interlocutors’ oral production of French at upper secondary school in Sweden) Linnaeus
University Dissertations No 53/2011.
Sundberg, Ann-Kari (2006): Bilder av det franska från ett svenskt klassrum. I: Tornberg, Ulrika, red. Mångkulturella aspekter på språkundervisningens kommunikativa praktiker. En
konferensrapport. Rapporter från pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 13.
Sundberg, Ann-Kari (2009): Att hantera det främmande är inte alltid så lätt. I: Tornberg, Ulrika, Malmqvist, Anita och Valfridsson, Ingela, red. Språkdidaktiska perspektiv: Om
undervisning och lärande i främmande språk. Stockholm, Liber AB.
Thyberg, Anna (2006): Deliberativa samtal inom engelskundervisningen. I: Tornberg, Ulrika, red Mångkulturella aspekter på språkundervisningens kommunikativa praktiker. En
konferensrapport. Rapporter från pedagogiska institutionen, Örebro universitet, 13. Tornberg, Ulrika (2000): Om språkundervisning i mellanrummet – och talet om
”kommunikation” och ”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Uppsala:
Acta Universitatis Upsaliensis. 92
Tornberg, Ulrika (2004): ”Kommunikation” som färdighet eller som intersubjektivt meningsskapande? I: Englund, Tomas, red. Skillnad och konsekvens. Mötet lärare -
studerande och undervisning som meningserbjudande. Lund. Studentlitteratur.
Tornberg, Ulrika (2007): ”Vem äger språkundervisningens språk?” I: Englund, Tomas, red.
Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. Göteborg. Daidalos.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.